Ritual
- För andra betydelser, se Ritual (olika betydelser).
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En ritual är en social handling med symbolisk betydelse. Ritualer är varje form av handling som upprepas vid bestämda tider och på bestämda sätt. Man gör något visst just den dagen varje år och en ritual ses ofta som avskild från den konkreta vardagen genom att vara stiliserad och formaliserad, ett repetitativt kollektivt beteendemönster. Begreppet ritual används oftast för att beskriva beteendemönster i religiösa sammanhang men kan lika väl omfatta icke-religiösa ritualer. En religiös ritual är exempelvis en ceremoni (en fastställd ordning för en förrättning) till exempel en gudstj�nst, begravningsritual, br�llop, vigsel, dop, konfirmation eller b�nel�sning.
Inom vetenskaper som exempelvis etnologi, anv�nder man begreppet ritual f�r att beskriva ett skeende (med symboliskt v�rde). Man talar till exempel om ritualer f�r att st�rka grupptillh�righeter. �verg�ngsriter som markerar att man l�mnar en livsfas, eller initiationsriter f�r att bli innesluten i en s�rskild grupp �r exempel p� rituella handlingar som st�rker grupptillh�righeten, till exempel de test man m�ste genomg� f�r att f� bli medlem i ett slutet s�llskap, eller firandet av studentexamen som en mark�r f�r att man nu �verg�r till vuxenlivet. Ritualerna markerar kollektivets sj�lvbild och skapar sammanh�llning.
Enligt kulturantropologen Mary Douglas i boken "Ungdomsgrupper i teori och praktik", Philip Lalander, Thomas Johansson har m�nniskan ett st�ndigt behov av att skapa en ordnad v�rld. Det kan inneb�ra att psykiska och fysiska gr�nser dras mellan rent och smutsigt, natur och kultur, gott och ont, ute och inne eller manligt och kvinnligt. Douglas uttrycker det att m�nniskan har en mental karta (kosmologi) n�r det g�ller hur den egna identiteten, gruppen och omv�rlden beskrivs. Med ritualerna som fokus kan denna tro p� den mentala kartan hos kollektivet forts�tta till det sanna och r�tta, trots att det kan vara tv�rtom. Ritualer kan s�ledes betraktas som redskap f�r att reducera andra grupper till ingenting och ens egen grupp till allting.
Ritualer f�rekommer inom alla religioner.
Bah�'�
[redigera | redigera wikitext]Exempel p� ritualer inom uppenbarelsereligionen Bah�'�:
- Kort �ktenskapsvers
- Fasta i 19 dagar
- Begravningsb�n
- Pilgrimsresa
- V�nda sig mot Qiblih vid b�n
- 95 g�nger All�h-u-Abh�
Buddhism
[redigera | redigera wikitext]Exempel p� ritualer inom buddhismen:
- F�delse
- Vigsel
- Medita
Om olika buddhistiska traditioner, se theravada, hinayana, mahayana.
Hinduism
[redigera | redigera wikitext]Exempel p� ritualer inom hinduismen:
Islam
[redigera | redigera wikitext]Exempel p� ritualer inom islam:
- V�nda sig mot Mekka vid b�nen
- Fasta
- B�n, se salah
- Pilgrimsresa
- F�delse
- Begravning
- �ktenskap
- Halalslakt
- Manlig omsk�relse
Judendom
[redigera | redigera wikitext]Exempel p� ritualer inom judendomen:
- Omsk�relse
- F�delse (Brit Milah)
- Ungdom (Bar/Bat Mitzva)
- �ktenskap
- D�d
- Kosherslakt
- Dop
Kristendom
[redigera | redigera wikitext]Exempel p� ritualer inom kristendomen:
Zoroastrism
[redigera | redigera wikitext]Exempel p� ritualer inom zoroastrismen:
- Yasna, daglig morgonritual utf�rd av pr�ster
- Navjote, initiationsritual f�r ungdomar
- �ktenskap
- Nouruz, ritualer knutna till den st�rsta h�gtiden p� �ret
- Begravningsritual i dakhma
Andra ritualer
[redigera | redigera wikitext]Sekul�ra alternativ
[redigera | redigera wikitext]Ritualer f�rekommer �ven utan religi�sa inslag. Humanistiska r�relser som till exempel IHEU ser ceremonier vid viktiga livsh�ndelser som ett grundl�ggande m�nskligt behov, frikopplat fr�n trosuppfattningar.
- Barnv�lkomnande
- Konfirmation
- Vigsel
- Begravning
Forntiden
[redigera | redigera wikitext]Också i mycket gamla religioner var det många ritualer. Paganismen är ett begrepp på dessa religionerna som även idag finns bland urbefolkningsgrupper.