Fjäder (teknik)
 |
Den h�r artikeln beh�ver k�llh�nvisningar f�r att kunna verifieras. (2017-05) �tg�rda genom att l�gga till p�litliga k�llor (g�rna som fotnoter). Uppgifter utan k�llh�nvisning kan ifr�gas�ttas och tas bort utan att det beh�ver diskuteras p� diskussionssidan. |
En fj�der �r en anordning som �r avsedd att deformeras elastiskt. Fj�drar anv�nds fr�mst till att anbringa kraft, uppta st�tar eller lagra energi.
Mekaniska fj�drar
[redigera | redigera wikitext]I f�rsta approximation kan en fj�der mekaniskt beskrivas med Hookes lag, att kraften �r proportionell mot f�r�ndringen enligt en fj�derkonstant.
Progressiva fj�drar
[redigera | redigera wikitext]- Progressiv fj�drar inom maskinteknik �r en fj�der som efterhand �kar motst�ndet och blir sv�rare att trycka ihop. Exempel p� detta �r en konisk skruvfj�der med samma stigning, material och tr�darea �ver hela fj�dern, men med successivt varierande diameter.
- En dubbelkonisk fj�der (konernas toppar mot varandra) kallas res�rfj�der. En sammanbyggd grupp av m�nga s�dana fj�drar kan bilda en res�rmadrass. I en s�ng med s�dan madrass formar sig madrassen mjukt efter kroppen p� en liggande person, som sedan "landar mjukt" p� s�ngbottnen.
Fj�drar av metall
[redigera | redigera wikitext]
A = h�gerg�ngad
B = v�nsterg�ngad
- Bladfj�der. Best�r oftast av ett antal fj�derblad som buntats ihop till ett fj�derpaket. Anv�nds fr�mst till hjulupph�ngning p� tunga fordon.
- Cylindrisk skruvfj�der. Den vanligaste typen av skruvfj�der best�r av en tr�d som lindas runt en cylinder. Man skiljer mellan tryckfj�drar och dragfj�drar. I en dragfj�der ligger alla tr�dvarv t�tt intill varandra. I en tryckfj�der ligger tr�dvarven glest. En vanligt f�rekommande skruvfj�der har den geometriska figuren helix.
En ibland o�nskad biverkan �r att �ndarna vid anv�ndning vrider sig n�got i f�rh�llande till varandra. Detta kan kompenseras genom att tv� lika stora skruvfj�drar kopplas ihop efter varandra, och d�r den ena fj�dern �r lindad i h�gervarv, och den andra i v�nstervav. Skruvfj�drar �r mycket vanliga, och sitter i allt fr�n kulspetspennor till bilars hjulupph�ngning/fj�dringssystem.
Slinky �r en tunn skruvfj�der med m�nga varv, vilken anv�nds som leksak. Skruvfj�drar kallas av m�nga felaktigt spiralfj�drar. Spiralfj�dern beskrivs l�ngre ned.
- Konisk skruvfj�der. Erh�lls genom att en tr�d lindas runt en konisk k�rna. Tr�den kan ers�ttas av ett band med ett rektangul�rt tv�rsnitt. En konisk skruvfj�der �r progressiv, och f�rekommer i bland annat sekat�rer och buffertar p� j�rnv�gsvagnar. Helt ihoppressade tar de endast s� mycket utrymme som bandets bredd.
- Ringfj�der. �r uppbyggd av ett antal ringar med olika diameter som via koniska kontaktytor verkar p� varandra. Fj�dern har stora friktionsf�rluster och anv�nds fr�mst f�r buffertar av olika slag.
- Spiralfj�der (klockfj�der). Vanligt f�rekommande i mekaniska urverk.
- Tallriksfj�der best�r av en konisk rondell med ett h�l i mitten. Tallriksfj�drar anv�nds d�r man beh�ver stor fj�derkraft och kort slagl�ngd. De staplas ofta i paket.
- Torsionsfj�der utg�rs av en metallstav som vrids runt sin egen l�ngdaxel. �ven en fj�der som sitter i en kl�dnypa kallas torsionsfj�der �ven om den �r utformad som en t�tlindad skruvfj�der.
- Tr�dfj�der �r en kort tr�d av h�rdat st�l, fast insp�nd i ena �nden. Denna typ anv�nds exempelvis f�r att h�lla knapparna i tr�bl�sinstrument i vilol�ge.
- V�gfj�der best�r av v�gformade ringar som staplats p� varandra med "v�gorna" i motfas. Ringarna �r sammanfogade d�r ringarnas v�gtoppar och v�gdalar vilar p� varandra. J�mf�rt med en vanlig skruvfj�der kan v�gfj�dern �verf�ra samma kraft och yttre r�relse, medan fj�derns arbetsh�jd halveras. V�gfj�drar passar bra i tr�nga radiala och axiala utrymmen.
Fj�drar av gummi
[redigera | redigera wikitext]Gummifj�drar har stor hysteres och anv�nds d�rf�r oftast till d�mpande element.
Flera parallella gummitr�dar inv�vda i en elastisk v�v kallas res�rband. Saluf�rs i m�nga olika bredder. V�ven �r oftast vit.
Strumpor har ofta ett antal parallella gummitr�dar inv�vda h�gst uppe i skaftet. D�rmed kan strumpan h�llas uppe p� benet utan strumpeband.
Ett l�ngt gummiband med rektangul�rt tv�rsnitt, slingat n�gra varv till en bunt, och bunten d�refter snodd i m�nga varv kan anv�ndas som l�ttviktsmotor i modellflygplan.
Pneumatiska fj�drar
[redigera | redigera wikitext]
En pneumatisk fj�der eller gasfj�der best�r i huvudsak av en beh�llare i vilken en gas komprimeras.
Till�mpningsexempel �r vissa kontorsstolar med fj�drande sits och i st�td�mpare i fordon och centrifugen i tv�ttmaskiner.