Hoppa till innehållet

Hispano-Suiza HS 404

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Hispano-Suiza HS.404)
 Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2024-05)
Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.
Den här artikeln eller avsnittet anses inte leva upp till Wikipedias artikelstandard och behöver kvalitetskontrolleras. (2024-05)
Hj�lp g�rna Wikipedia med att �tg�rda problemet om du kan, eller diskutera saken p� diskussionssidan.
Canon Hispano Suiza type 404
Hispano HS 404 med 60 patroners trummagasin
Beskrivning
TypAutomatkanon
UrsprungslandFrankrike Frankrike
Schweiz Schweiz
Tj�nstehistoria
Brukstid1934- (HS 404)
-2020 (20 mm akan m/47D)
Anv�nds avSe anv�ndare
Medverkan i krigSpanska inb�rdeskriget
Andra v�rldskriget
Koreakriget
Kongokrisen
Vietnamkriget (med mera)
Produktionshistoria
DesignerMarc Birkigt
Designdatum1933
TillverkareHispano-Suiza + m�nga fler
Specifikationer
Kaliber20 mm
Ammunition20 � 110 mm
Patron m/41
MagasinHS 404 hade prim�rt ett 60 patroners trummagasin men kunde �ven ladda 15, 30 och 90 patroners magasin.
L�smekanismGasl�s, l�ng slutstycksrekyl
L�ngdSe data
ViktSe data
EldhastighetSe data
Utg�ngshastighetSe data
Effektiv r�ckviddSe data
En Hispano-Suiza HS 404 monterad f�r att skjuta genom propelleraxeln p� en HS12-Y motor. Generellt kallat motorkanon.
R�rlig HS 404 lavett f�r akterskytt

Canon Hispano Suiza type 404,[1] kort HS 404,[2] �r en luftkyld 20 millimeters automatkanon som fick stor spridning som luftv�rnsautomatkanon och flygplanautomatkanon under andra v�rldskriget. Den utvecklades i Frankrike, senare Schweiz, av vapentillverkaren Hispano-Suiza och dess konstrukt�r schweizaren Marc Birkigt. Utvecklingen var en f�ljd av att Hispano-Suizas licenstillverkning av Oerlikon Contraves 20 mm FF S automatkanon upph�rde efter en tvist med Oerlikon. Kanonen tillverkades i Sverige av Carl Gustafs stads gev�rsfaktori.

Franska varianter och beteckningar Frankrike

[redigera | redigera wikitext]
  • 20 mm HS 7 & HS 9: Modifierade Oerlikonkanoner, f�reg�ngare till HS 404. Ammunition matades genom ett trummagasin som h�ll 60 patroner.
  • 20 mm HS 404: Helt ny design av Oerlikonkanonen d�r den nya mekanismen var baserad p� ett gasl�s. Ammunition matades in genom ett 15, 30, 60[3] eller 90 patroners trummagasin d�r 60-patronersmagasinet var det absolut vanligaste. Detta magasin pr�glade HS 404 n�r den var i tj�nst d� den fick slut p� ammunition p� drygt 5 sekunder. En l�sning skulle kanske ha varit att anv�nda 90-patroners trummagasin i st�llet men detta kom bara att anv�ndas p� det franska tunga flygplanet Potez 630[4] och n�gra av dess varianter[5]. HS 404 kom i tj�nst 1935 och fr�n 1938 gjorde den tj�nst p� n�stan alla moderna flygplan Frankrike utvecklade precis innan kriget. HS 404 kom prim�rt att anv�ndas som fast bev�pning i vingar eller radmotorer men gjorde �ven tj�nst i r�rlig form f�r akterskyttar. HS 404-lavetten f�r akterskyttar var stor och b�kig f�r att klara av rekylen som vapnet gav. F�r att sikta lavetten monterades ett holografiskt sikte p� lavetten till v�nster om trummagasinet (sett fr�n skyttens �gon). Det planerades �ven en akterskyttslavett f�r dubbla HS 404.
  • 23 mm HS 406: Detta skulle vara en HS 404 med gr�vre kaliber p� 23 mm. Projektet stoppades av Tyskland efter ockupationen av Frankrike 1940.[2]
  • 25 mm HS 408: Detta skulle vara en HS 404 med gr�vre kaliber p� 25 mm. Projektet stoppades av Tyskland efter ockupationen av Frankrike 1940.[2]
  • 30 mm HS 410: Detta skulle vara en HS 404 med gr�vre kaliber p� 30 mm. Projektet stoppades av Tyskland efter ockupationen av Frankrike 1940.[2]
  • 20 mm HS 404 Bandmatad: �r 1940 b�rjade man utveckla en bandmatad variant av HS 404 f�r att l�sa ammunitionsproblemet. Projektet stoppades av Tyskland efter ockupationen av Frankrike 1940. En annan b�ltmatad variant byggdes senare runt 1945 f�r flygplanet Arsenal VB.10.
  • 20 mm M50: Denna variant var en fransk variant av Hispano Mk.V med l�ngre eldr�r som anv�ndes p� Dassault Ouragan och tidiga Dassault Mystere.[2]
  • 20 mm M52: Variant av M50 som sk�t kraftigare patroner av amerikansk typ M3.[2]

Brittiska varianter och beteckningar Storbritannien

[redigera | redigera wikitext]
Brittisk Hawker Hurricane med 4 stycken 20 mm Hispano Mk.II.
  • Hispano Mk.I (Mk.1): Storbritannien b�rjade ett program under slutet av 1930-talet f�r att utveckla ett jaktflygplan med 20 mm automatkanoner. �r 1940 fick man licens att producera HS 404 och detta blev Hispano Mk.I. Denna monterades f�rst p� Westland Whirlwind men �r mest k�nd som bev�pningen p� Spitfire Mk.Ib som var den f�rsta Spitfiren med kanoner.
  • Hispano Mk.II (Mk.2): Ammunitionsproblemet kvarstod och 1941 utvecklade britterna en ny variant som var b�ltmatad. Denna variant fick namnet Hispano Mk.II och kom att bli den vanligaste typen av automatkanon f�r de allierade under andra v�rldskriget.
Under kriget kom konstruktionen att modifieras och f�rb�ttras och kan f�rslagsvis delas upp i dessa varianter:
  • Hispano Mk.II �r 1941: Detta st�r f�r den ursprungliga konstruktionen och best�r i princip av en MK.I fast med b�ltmatning.
  • Hispano Mk.II �r 1942: Vid konverteringen av Mk.I till b�ltmatning uppstod flera problem. Ett av dem var att patronl�get var 1,6 millimeter f�r brett eftersom den tidigare anv�nde trummagasin. Detta kunde leda till att krutgaser kunde komma in i loppet och f� slutstycket att fastna. Man l�ste detta 1942 genom att g�ra patronl�get smalare.
  • Hispano Mk.II �r 1943: �r 1943 slutade man anv�nda grafitsm�rjmedel och b�rjade ist�llet anv�nda oljebaserat sm�rjmedel. Detta applicerades med hj�lp av en extraktionsfj�der av utskjutande typ.
  • Hispano Mk.II �r 1946: Efter kriget fortsatte man att g�ra modifikationer och finjusteringar och 1946 var troligen det sista �ret konstruktionen f�r�ndrades innan innan man helt gick �ver till Hispano Mk.V.
  • Hispano Mk.II Enfield: En alternativ Mk.II variant skapades hade uppl�sningsplattorna fr�n Hispano Mk.III och saknade tr�ghetsblock. Denna g�r under namnet Mk.II Enfield.
  • Hispano Mk.III (Mk.3): Enfield-design som endast var en prototyp.
  • Hispano Mk.IV (Mk.4): Hispano Mk.II med pipan kortad med 305 mm (12 in).
  • Hispano Mk.V (Mk.5): Hispano Mk.V var en ren uppgradering av Mk.II. Pipan kortades ner med 305 mm som p� Hispano MK.IV vilket gav lite l�gre utg�ngshastighet, men gjorde vapnet l�ttare. F�rutom detta gav man vapnet nya uppl�sningsplattor vilket gav vapnet en h�gre eldhastighet p� 750 till 820 skott/minut, en �kning med minst 100 skott/minut.
Hispano Mk.V kom mot slutet av andra v�rldskriget men kom att brukas p� flera olika brittiska flygplanstyper innan krigsslutet, d�r Hawker Tempest �r den k�ndaste. Hispano Mk.V kom att anv�ndas p� ett stort antal brittiska flygplanstyper. Hispano Mk.V exporterades som HS 804 och kom ocks� att anv�ndas p� flera olika utl�ndska flygplanstyper. Hispano Mk.V blev ersatt av 30 mm Aden-kanonen i Storbritannien under b�rjan av 1950-talet men hann g�ra tj�nst i Koreakriget p� flera flygplanstyper. Exportversionen HS 804 �r fortfarande i tj�nst i flera l�nder, dock mest i luftv�rnssyfte.
  • Hispano Mk.6 : Hispano ombyggd f�r att passa amerikanska lavetter.
  • Hispano Mk.7: Sk�t elektriskt avfyrad ammunition.
  • Hispano Mk.8: Hispano mk.V ombyggd f�r att f� en eldhastighet av 900 skott/minut.
  • Hispano Mk.9: Mk.8 som skjuter elektriskt avfyrad ammunition.

Amerikanska varianter och beteckningar USA

[redigera | redigera wikitext]
Amerikansk patentritning av HS 404.
  • 20 mm AN/M1 cannon: USA f�ljde i britternas fotsp�r och skaffade snabbt licens p� HS 404. Detta blev automatkanon M1 och planen var att ers�tta det mesta med AN/M1 (AN st�r f�r Army/Navy) s� fort man kunde producera tillr�ckligt m�nga. Ett stort program sattes upp f�r att producera AN/M1 och ammunition. Men AN/M1 hade stora problem med eldavbrott pga. att t�ndstiftet slog an t�ndhatten f�r l�tt och skottet inte avfyrades och den ans�gs op�litlig och helt oduglig. Britterna var intresserade av AN/M1 men efter att ha f�tt in ett antal i tj�nst var de lika besvikna som amerikanerna. Under denna period sp�ndes kanonernas mekanism upp p� marken av markpersonal. Tidigare HS 404-kanoner hade en pneumatisk mekanism som gjorde det m�jligt att sp�nna upp kanonens mekanism i luften efter ett eldavbrott och p� s� vis f� den funktionsduglig igen men denna mekanism hade blivit bortmonterad d� man ans�g att detta var on�dig extra vikt. Detta var f�rst�s inte bra d� majoriteten av dessa kanoner felt�nde efter en kort salva och fick eldavbrott. Eldavbrotten gav �ven en h�rd och oj�mn rekyl vilket ofta gjorde att piloter tappade m�let ur siktet.
  • 20 mm AN/M2 cannon: Britterna skickade en Hispano mk.II till amerikanerna f�r att kunna j�mf�ra denna med AN/M1. Hispano mk.II hade ett lite kortare patronl�ge och hade inte samma problem som AN/M1 men amerikanerna ville inte g�ra denna �ndringen p� AN/M1 och skapade i st�llet den bandmatade men �nnu v�rre AN/M2. Vid slutet av 1942 hade USA 40 miljoner patroner till ett vapen som var helt odugligt. AN/M2 lyckades dock g�ra lyckad tj�nst p� P-38 Lightning d�r man tagit tillbaka hakningssystemet som gjorde det m�jligt att haka kanonen i luften efter en felt�ndning vilket l�ste problemet.
  • 20 mm T31 cannon: Amerikanska flottan ville under hela kriget helt �verg� till kanoner p� flygplan men stoppades g�ng p� g�ng av problemen med kanonerna. Men 1944 lyckades de g�ra en lyckad modifikation kallad T31. Konceptet var v�ldigt likt Hispano mk.V d�r man kortade pipan p� en AN/M2 och samtidigt lyckades h�ja eldhastigheten. Efter kriget slutade man konvertera AN/M2 kanoner till T31 men innan dess konverterade man drygt 30 000 AN/M2 till T31-standard. T31-kanoner blev ofta omd�pta till AN/M3 efter 1946.
  • 20 mm AN/M3 cannon: Efter kriget b�rjade man i st�llet f�r att konvertera gamla AN/M2-kanoner till T31 producera helt nya T31-kanoner kallade AN/M3. AN/M3 gjorde tj�nst p� flera flygplanstyper, mest k�nt �r A-1 Skyraider som hade tv� till fyra stycken AN/M3 och anv�ndes i Koreakriget och Vietnamkriget.
  • 20 mm M24 cannon: AN/M3 fast med elektriskt uppsp�nningssystem.
  • Colt Mk 12: Efter andra v�rldskriget b�rjade Colt konstruera en ers�ttare f�r AN/M3. Detta blev Colt Mk 12. Colt Mk 12 var en extremt modifierad HS 404 d� den skulle ha en eldhastighet p� 1000 skott per minut. Colt Mk 12 kom att anv�ndas p� flera amerikanska jetflygplanstyper under 1950- och 1960-talet. Som tidigare amerikanska automatkanoner pr�glades dock Colt Mk 12 av eldavbrott och andra fel och var n�stan garanterad att inte fungera efter en kurvstrid.

Schweiziska varianter och beteckningar Schweiz

[redigera | redigera wikitext]
  • 20 mm Flugzeugmotorkanone Hispano-suiza FM-45 HS (Flygplansmotorkanon): Schweizisk variant av Hispano-Suiza 404. Denna variant var bandmatad som Hispano mk.II och hade en liknande utg�ngshastighet p� 875 m/s men p� samma g�ng hade den en mycket h�gre eldhastighet p� 780 skott/minut. FM-45 HS var f�r montering i radmotorer p� flygplan. Den anv�ndes i flygplanstyperna EKW C-3604, Doflug D.3802A och Doflyg D.3803.
  • 20 mm Flugzeugfl�gelkanone Hispano-suiza FF-45 HS (Flygplansvingekanon): Samma som ovan fast f�r montering i flygplansvingar. Denna anv�ndes i samma flygplanstyper som n�mnts ovan.

Svenska varianter och beteckningar Sverige

[redigera | redigera wikitext]
  • 20 mm lvakan m/41: �r 1940 fick Flygvapnet m�jligheten att omedelbart inf�rskaffa flera hundra Hispano-Suiza HS 404 automatkanoner. Kanonerna var egentligen menade att skickas till Frankrike f�r att anv�ndas p� flygplan men efter den tyska ockupationen gick inte detta. Flygvapnet hade redan en effektiv automatkanon f�r flygplan, 13.2 mm akan m/39, och d�rf�r anv�ndes dessa som luftv�rnskanoner. Leverant�ren kunde snabbt f�rse dem med luftv�rnslavetter och man gjorde en best�llning omedelbart med en ytterligare st�rre best�llning 1941. Pj�sen fick beteckningen lvakan m/41 f�r att inte f�rv�xlas med lvakan m/40. De tj�nstgjorde i flygf�ltsluftv�rnet och d�refter i lokalf�rsvaret.
  • 20 mm akan m/41A: Eftersom lvakan m/41 var byggd att användas på flygplan började man planera att använda den på svenska flygplan. Redan under slutet av 1942 började man planera att använda den på Saab 21 och Saab 24. Eftersom kanonen bara kunde ladda ett trummagasin med 60 patroner som tog slut alldeles för snabbt och att kanonen ansågs helt opålitlig började Bofors konstruera en ny automatkanon med bandmatning som skulle använda samma patron. Men konstruktionen av den nya automatkanonen tog väldigt lång tid och man började tänka ut sätt att få m/41A att fungera praktiskt i tjänst. På Saab 24 planerade man att ha två kanoner i vingrötterna på flygplanet där piloten hade åtkomst till kanonerna och manuellt kunde åtgärda ett eldavbrott samt ladda ett par nya trummagasin när de första tog slut. Trots detta gjorde m/41A först tjänst i Sverige på Saab 21 1945. Vid denna tidpunkt ansågs automatkanonen helt föråldrad och byttes snabbt ut mot Bofors nya konstruktion 20 mm automatkanon m/45.
Akan m/41A kom att användas på endast J 21A-1 och T 18B. Den har möjligen gjort tjänst på Saab B 18 i modifierad form men detta har inte gått att bevisa.
  • 20 mm akan m/46A: De första J 28 Vampire (senare kallad J 28A) som kom till Sverige var beväpnade med Hispano Mk.II-kanoner. Dessa fick beteckningen akan m/46A och var av modell Hispano mk.II mod 46 och var mycket mer pålitliga än akan m/41 som var en första generationens HS 404. J 30 Mosquito var även beväpnad med akan m/46A.
  • 20 mm akan m/47: Under projekteringen av J 29 Tunnan valdes Hispano mk.V-kanoner som beväpning. Dessa var billigare än 20 mm akan m/45 som hade utvecklats i Sverige några år tidigare för att ersätta 20 mm akan m/41A. Hispano mk.V fick typbeteckningen m/47 och Sverige kom att köpa in både nya och använda vapen samt en licens för att tillverka vapnet i Sverige. Den kom att produceras i Sverige av Carl Gustafs stads gevärsfaktori men de flesta var nybyggda i Storbritannien med ett litet antal från skrotade stridsflygplan från andra världskriget.
Akan m/47 fanns i 3 versioner, B, C och D. Akan m/47B och C var i princip samma vapen men 20 mm akan m/47B använde magasin med 150 skott medan 20 mm akan m/47C använde magasin med 180 skott. I svensk tjänst hade akan m/47B och C lägre eldhastighet än i till exempel brittisk tjänst, 700 skott/minut mot 750-820 skott/minut. Detta gjordes för att öka livslängden på eldrören i fredstid.
  • 20 mm akan m/47B kom i tjänst först 1949 på J 28B och den kom att användas i J 28B, J 28C och J 33.
  • 20 mm akan m/47C kom i tjänst 1950 på J 29A Tunnan och den kom att användas på J 29A, B, D, E och F. Den kom även att se strid under Kongokrisen när svenska J 29B gjorde attackuppdrag mot katangesiska markmål och deras flygvapen.
  • 20 mm akan m/47D är gamla B och C-kanoner från skrotade Tunnan, Vampire och Venom som har byggts om för att användas på Pansarbandvagn 302. I ombyggnaden har man sänkt eldhastigheten till 480 skott per minut och gjort det möjligt att använda boxmagasin. Under sin tidiga tjänst sköts spränggranater från band om 135 patroner och pansarprojektiler från 10-skottsmagasin. Numera används enbart 30-patronersmagasin laddade med Spårljusbrandhalvpansargranat m/95.[6] Akan m/47D är i tjänst i dag på Pansarterrängbil 203A. Tornen från utrangerade Pansarbandvagn 302 har monterats på samtliga varianter förutom sjuktransportversionen. År 2019 har 20 mm akan m/47D varit i aktiv tjänst i över 70 år.
Någon A-variant är inte känd.

Data

[redigera | redigera wikitext]
Model Längd Piplängd Vikt Eldhastighet (skott/minut) Utgångshastighet Effektiv räckvidd Max räckvidd
HS 404 2,52 m 46-51 kg 570-690 845–880 m/s 1000-1500 m 9144 m
M50
Hispano Mk 1
Hispano Mk II 2,5146 m 49,4 kg 650 878 m/s 1000-1500 m
Hispano Mk V 2,1844 m 38,1 kg 750-820 838 m/s
Hispano Mk 9 900
AN/M1 2,56 m 1,710 mm 69,4 kg 570-690
AN/M2
AN/M3
Colt Mk 12 46 kg 1000 1,010 m/s
FM-45 HS 780 875 m/s
Akan m/47C 43.5 kg 700
Akan m/47D 480

Användare

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Notice technique du canon Hispano Suiza type 404 : brevet – Birkigt (patent – Birkigt). Bois-Colombes (Seine): Société d’exploitation des matériels Hispano-Suiza. 1939-07-04 
  2. ^ [a b c d e f] Cuny, Jean. Les chasseurs Dassault: Ouragans, Mystères et Super Mystères 
  3. ^ ”HS.404”. https://forum.valka.cz/topic/view/41902/. Läst 24 maj 2018. 
  4. ^ ”Potez 630 C.3”. https://forum.valka.cz/topic/view/42732#168564. Läst 24 maj 2018. 
  5. ^ ”Potez 631”. https://forum.valka.cz/topic/view/1076#4649. Läst 24 maj 2018. 
  6. ^ ”20 mm akan m/47 tråd på SOLDF forum.”. https://forum.soldf.com/topic/47248-20-mm-akan-m47/. Läst 16 september 2018. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hispano-Suiza_HS_404&oldid=54747349”