Svea hovrätt
| Svea hovr�tt | ||
| Hovr�tt | ||
 Wrangelska palatset p� Riddarholmen i Stockholm.
| ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| L�n | Stockholm, Uppsala, S�dermanland, Gotland, V�stmanland, Dalarna | |
| Kansliort | Stockholm | |
| Inr�ttad | 1614 | |
| �verklagas till | H�gsta domstolen | |
| Tingsr�tter | Attunda, Nacka, Norrt�lje, Solna, Stockholm, S�dert�lje, S�dert�rn, Uppsala, Eskilstuna, Nyk�ping, Gotland, V�stmanland, Falun och Mora. | |
 Hovr�ttens domkrets samt de tingsr�tter vars domsagor ing�r.
| ||
| Officiell webbplats: www.svea.se | ||
Svea hovr�tt �r en svensk allm�n domstol med s�te i Stockholm. Domstolen �r hovr�tt och d�rmed andra instans f�r �verklagade m�l fr�n tingsr�tter i Stockholms, Uppsala, S�dermanlands, Gotlands, V�stmanlands och Dalarnas l�n.[1] Vid domstolen finns �ven tv� s�rskilda domstolar: mark- och milj��verdomstolen [2] och patent- och marknads�verdomstolen[3].
Totalt best�r domstolen av �tta d�mande avdelningar och en administrativ enhet, vilket g�r Svea hovr�tt till den st�rsta av de sex hovr�tterna i Sverige. Svea hovr�tt �r ocks� st�rst i bem�rkelsen att vara den hovr�tt med flest antal tingsr�tter i domkretsen.[4]
Svea hovr�tt inr�ttades 1614 som landets f�rsta hovr�tt och var d� den h�gsta r�ttsliga instansen under konungen och riksr�det, fram till inr�ttandet av H�gsta domstolen 1789.[5] Den �r s�ledes Sveriges �ldsta existerande �verr�tt.[k�lla beh�vs] Idag finns hovr�ttens verksamhet i huvudsak i fem �ldre byggnader p� Riddarholmen i Stockholm: Wrangelska palatset, Stenbockska palatset, Hessensteinska palatset, Schering Rosenhanes palats och Gamla auktionsverket.[6] I n�ra anslutning till domstolens lokaler finns �ven Justitiekanslern, H�gsta domstolen, H�gsta f�rvaltningsdomstolen och Kammarr�tten i Stockholm.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Gustav II Adolf lade till 1614 �rs riksdag fram ett f�rslag om att inr�tta en "konungslig Hofr�tt och �fversta dom" i Stockholm, som skulle �ga makt att d�ma konungens dom, b�de i konungens n�rvaro som fr�nvaro.[7] Den fick namnet Supremi in Regno Sveci� Iudicii eller H�gsta domstolen i Konungariket Sverige.[8]
N�got �verklagande av domarna skulle inte f� �ga rum. Den r�tteg�ngsordnantian som utf�rdades samma �r best�mde i enlighet med detta f�rslag och domstolen fick namnet Svea hovr�tt. D�remot skedde inget tydligt fastslagande av att ingen �verpr�vning av hovr�ttens dom skulle kunna ske. I den 1615 utf�rdade r�tteg�ngsprocessen fanns regler som tv�rtom innebar att konungen beh�ll sin domsr�tt och kunde �verpr�va hovr�ttens domar. Denna domsr�tt ut�vades till en b�rjan i riksr�det, sedan av riksr�det (Justitierevisionen) och fr�n 1789 av Högsta domstolen, som inrättades detta år.
Förändringar i domkretsen
[redigera | redigera wikitext]Vid skapandet av Svea hovrätt omfattade domkretsen hela Sverige, men efter hand har delar av domkretsen överförts till nya hovrätter. År 1623 inrättades Åbo hovrätt som hovrätt för Finland.[7] År 1634 inrättades Göta hovrätt i Jönköping som hovrätt för Götaland och till 1816 Värmland. År 1936 inrättades Hovrätten för Övre Norrland i Umeå och 1948 inrättades Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall.
Den 1 juli 1976 överfördes Gävle och Sandvikens tingsrätter från Svea hovrätts domkrets till Hovrätten för Nedre Norrlands domkrets. Den 1 juli 1992 överfördes hela Örebro län från Svea hovrätts domkrets till Göta hovrätts domkrets.
Hovrättspresidenter
[redigera | redigera wikitext]Följande personer har varit hovrättspresident i Svea hovrätt sedan domstolen inrättades 1614.[9] Presidenten i Svea hovrätt var enligt rangrullan innehavare av Sveriges främsta juridiska ämbete[vilken period avses?].
1600-talet
[redigera | redigera wikitext]- 1614–1633: Magnus Brahe
- 1633–1640: Gabriel Gustafsson Oxenstierna
- 1641–1661: Per Brahe
- 1661–1668: Seved Bosson Bååt
- 1668–1673: Johan Nilsson Gyllenstierna
- 1674–1677: Bengt Horn
- 1677–1680: Knut Jönsson Kurck
- 1680–1682: Magnus Gabriel De la Gardie
- 1682–1695: Gustaf Adolph De la Gardie
- 1695–1703: Lars Wallenstedt
1700-talet
[redigera | redigera wikitext]- 1703–1714: Gabriel Falkenberg
- 1715–1716: Reinhold Johan von Fersen
- 1718–1723: Carl Gyllenstierna
- 1723: Gabriel Stierncrona
- 1723–1731: Pehr Scheffer
- 1731–1736: Hans von Fersen
- 1736–1743: Otto Reinhold Strömfelt
- 1743–1750: Carl Frölich
- 1750–1751: Carl Gustaf Löwenhielm
- 1751–1753: Henrik Hammarberg
- 1753–1768: Johan Gerdesköld
- 1768–1772: Adam Fredenstjerna
- 1772–1787: Johan Rosir
- 1787–1810: Carl Axel Wachtmeister
1800-talet
[redigera | redigera wikitext]- 1810–1826: Henning Adolph von Strokirch
- 1826–1833: Josua Sylvander
- 1833–1835: Jonas Evelius
- 1836–1845: Eric Gabriel von Rosén
- 1845–1856: Carl Eric Isberg
- 1856–1867: Gustaf Adolph Vive Sparre
- 1867–1870: Ludvig Theodor Almqvist
- 1870–1880: Louis Gerhard De Geer
- 1880–1889: Karl Johan Berg
- 1889–1899: Nils Henrik Vult von Steyern
- 1899–1910: Erik Elliot
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]- 1910–1918: Ivar Afzelius
- 1918–1920: Hjalmar Westring
- 1920–1931: Erik Marks von Würtemberg
- 1923–1924: Rasmus Hansson (tillförordnad)
- 1931–1946: Birger Ekeberg
- 1946–1950: Arthur Lindhagen
- 1950–1957: Harry Guldberg
- 1957–1963: Herman Zetterberg
- 1963–1967: Sture Petrén
- 1967–1983: Sten Rudholm
- 1983–1995: Birgitta Blom
- 1996–2007: Johan Hirschfeldt
2000-talet
[redigera | redigera wikitext]- 2008–2018: Fredrik Wersäll
- 2018–2023: Anders Perklev
- 2023: Petra Lundh
- 2023–2024: Monika Sörbom (tillförordnad)
- 2024–(nuvarande): Mari Heidenborg
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”1 § förordningen (1992:128) om hovrätternas domkretsar”. Sveriges riksdag. 19 mars 1992. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1992128-om-hovratternas-domkretsar_sfs-1992-128. Läst 8 april 2021.
- ^ ”Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar”. Sveriges riksdag. 1 juli 2010. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2010921-om-mark--och-miljodomstolar_sfs-2010-921. Läst 8 april 2021.
- ^ ”2 § 1 kap lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar”. Sveriges riksdag. 10 mars 2016. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2016188-om-patent--och-marknadsdomstolar_sfs-2016-188. Läst 8 april 2021.
- ^ ”Vår verksamhet”. Domstolsverket. Arkiverad från originalet den 1 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210301171345/https://www.domstol.se/svea-hovratt/om-hovratten/var-verksamhet/. Läst 8 april 2021.
- ^ ”Historia och byggnad”. Domstolsverket. https://www.domstol.se/hogsta-domstolen/om-hogsta-domstolen/om-oss/historia-och-byggnad/. Läst 8 april 2021.
- ^ ”Historia”. Domstolsverket. Arkiverad från originalet den 15 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210515210550/https://www.domstol.se/svea-hovratt/om-hovratten/historia/. Läst 8 april 2021.
- ^ [a b] Hofrätt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- ^ domstol.se
- ^ Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän 1614-1898 i Projekt Runeberg
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Korpiola, Mia (red.): The Svea Court of Appeal on the Early Modern Period: Historical Reinterpretations and New Perspectives. (Rättshistoriska studier, 26.) Stockholm: Institutet för Rättshistorisk Forskning, 2014. ISSN 0534-2724. ISBN 978-91-86645-08-3
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||