Kranium

Ventral vy.

Lateral vy.

M�nniskans kranium, framifr�n och fr�n sidan.

Kranium (latin: cranium) eller skalle �r den skelettstruktur som utg�r huvudets stomme. Djur som har ett kranium tillh�r understammen kraniedjur. Kraniets fr�msta uppgift �r att b�ra ansiktet och skydda hj�rnan. Dessutom har kraniets utformning stor betydelse f�r flera viktiga sinnesorgan och kroppsfunktioner: Till exempel avg�r �gonens placering och avst�ndet mellan dem artens stereoskopiska seende; �ronens placering �r avg�rande d� ljudk�llans positions avg�rs; t�ndernas placering och utformning avg�r vilken kost som konsumeras; och hos m�nga arter b�r kraniet viktiga f�rsvars- eller angreppsvapen s�som horn och huggt�nder.

Kraniell �r en anatomisk term som syftar p� att n�got �r bel�get upp�t mot kraniet, till exempel �r mags�cken kraniellt om tarmarna (mags�cken ligger h�gre upp �n tarmarna). Motsatsen �r kaudal.

Fenestrae ("f�nster") kallas de �ppningar som p�tr�ffas i kranier hos djur.

M�nniskans kranium

I m�nniskans skelett best�r den vuxna individens kranium normalt av 29 ben. F�rutom underk�ken (mandibula) sitter benen ihop i sicksackformade, styva leder som kallas bensuturer. Latinska namn anges inom parentes.

Fjorton av kraniets ben utg�r ansiktsskelettet (viscerocranium). �tta ben bildar huvud- eller hj�rnsk�len (neurocranium), som �r skallen f�rutom ansiktsskelettet, vars uppgift �r att skydda hj�rnan. Inuti varje tinningben (os temporale) finns mellan�rats sex sm� ben. Tungbenet (os hyoideum), som sitter i halsen där det ger stöd åt struphuvudet, ledar inte till något annat ben och räknas därför vanligtvis inte till kraniet.

Bildning och ossifikation

Kraniet är inte slutet vid födseln, dels finns två fontaneller som är partier med bindväv istället för skelett som sluts successivt, dels finns bensutrer mellan kraniets olika ben som också sluts under tidig barndom. Om dessa sluts för tidigt kan det resultera i kraniosynostoser.

Skallben

Skallben

Svenska	Latin	Antal
Pannben	os frontale	1
Hjässben	os parietale	2
Nackben	os occipitale	1
Tinningben	os temporale	2
Okben, kindben, eller kindknota	os zygomaticum	2
Kilben	os sphenoidale	1
Silben	os ethmoidale	1
Överkäksben (Överkäke)	os maxillaris (maxilla)	2 (1)
Näsben	os nasale	2
Tårben	os lacrimale	2
Gomben	os palatinum	2
Plogben Nässkiljevägg	vomer septum nasi	1
(Underkäksben) Underkäke	(os mandibularis) mandibula	(2) 1
Tungben	os hyoideum	1
Hammaren	malleus	2
Städet	incus	2
Stigbygeln	stapes	2

Evolution och varation

Utvecklingen av primaternas kranium. Framifrån och bakåt:
1. Makak (100 g)
2. Orangutang (400 g)
3. Schimpans (400 g)
4. Människa (1 350 g)
Bild: Christopher Walsh, Harvard. (CC-BY)

Albatrosskranium.

Kraniet är kännetecknande för kraniedjur.

Storskarvskranium.

Se även

• Ögonhåla (orbita)
• Stora nackhålet (foramen magnum)
• Turksadel (sella turcica)
• Wikimedia Commons har media som rör Kranium.
  Bilder & media