Grupp (sociologi)
| Grupp |
|---|
 I en grupp är individer förbundna till varandra genom sociala relationer.
|
- För andra betydelser, se Grupp.
Grupp (franskans groupe; ytterst från italienskans gruppo, 'skara', 'hop', 'underavdelning'[1]) är en term som bland annat används inom samhälls- och beteendevetenskap. Där syftar ordet på (en samling) individer med något gemensamt.[1]
Inom sociologin används termen – ofta beskrivet som socialgrupp – för en samling av individer som delar bestämda karakteristika, samverkar med varandra, accepterar förväntningar och förpliktelser som medlemmar i gruppen samt delar en gemensam identitet.
Olika gruppbegrepp
[redigera | redigera wikitext]Begreppet grupp används i regel i samband med definierandet av samverkande individer, vilka har bestämda inbördes relationer.[1] Ofta förtydligas typen av grupp genom mer specifika ord:[1]
- Primärgrupp – liten och med personliga relationer (exempelvis inom familjen, bland vänner och arbetskollegor emellan)
- Sekundärgrupp – större, och gruppmedlemmarna behöver inte känna varandra (exempelvis inom en fackförening). Gruppen definieras av medlemmarnas gemensamma mål och normer. Den kan också kännetecknas av deras snarlika sociala status (se nedan). Se även referensgrupp.
- Självstyrande grupp – exempel kan vara ett kollegium/arbetslag som via delegering hanterar en stor mängd ansvar och befogenheter.
- Experimentgrupp & kontrollgrupp (referensgrupp) – två gruppdefinitioner vid experimentella undersökningar. Den förstnämnda blir föremål för påverkan av experimentellt slag, till skillnad från den sistnämnda. Genom att jämföra de olika grupperna ser man skillnader som resultat av experimentet.
Socialgrupper i Sverige
[redigera | redigera wikitext]En viss sorts sekund�rgrupp �r socialgruppen, ett begrepp som bland annat varit vanligt f�rekommande i Sverige. Den anv�ndes f�r att definiera socioekonomisk st�llning.[2] Fram till 1980-talet anv�ndes denna indelning av landets befolkning i tre socialgrupper inom samh�llsvetenskaperna samt bland statliga utredningar i unders�kningar �ver sociala fenomen.[2] De tre kategorierna definierades enligt f�ljande:[3]
- Socialgrupp I: St�rre f�retagare, h�gre tj�nstem�n, fria yrken
- Socialgrupp II: L�gre tj�nstem�n, mindre f�retagare
- Socialgrupp III: Arbetare i privat eller offentlig tj�nst
I Sverige skapades denna statistiska indelning i tre grupper 1911 av SCB i syfte att kartl�gga v�ljarna i riksdagsvalen, d� med rubriceringarna "den h�gre klassen" (j�mf�r �verklass), "medelklassen" och "kroppsarbetarnas klass" (j�mf�r arbetarklass). Vanligtvis har historiker sett den konservativa statsvetaren och statistikern Pontus Fahlbecks klassindelning fr�n hans bok St�nd och klasser som inspirationsk�lla.[4] 1928 blev grupperna k�nda under beteckningarna Socialgrupp I, II respektive III. Socialgruppsavgr�nsningen i f�rh�llande till olika yrken var dock inte s�rskilt tydlig.[3] Efter 1948 �rs andrakammarval slutade SCB socialgruppera v�ljarna efter kritik av indelningens godtyckliga konstruktion.[5] Samtidigt �vertogs den inom det nygrundade �mnet sociologi s�v�l som statliga utredningar f�r att klassgruppera det svenska folkets attityder och beteenden.[6][7]
I Sveriges f�rsta levnadsniv�unders�kning 1968 anv�ndes en variant av ovanst�ende socialgruppsindelning. D�r klassades i socialgrupp I bland annat universitetsstuderande och f�retagsledande tj�nstem�n. Socialgrupp II inkluderade d� bland annat b�nder (utom sm�brukare), f�rm�n, tekniker, kontorspersonal och gymnasiestuderande. Till socialgrupp III f�rdes samtidigt bland annat fiskare och skogsarbetare, bitr�den och arbetare, arbetsl�sa, handikappade samt �vriga slags studerande.[8]
De tre socialgrupperna fanns inte med i den senare (nuvarande) svenska socioekonomiska indelningen (SEI), vilken presenterades som ett förslag 1974 och standardiserades av SCB 1982.[8] Bland annat Socialgrupp tre har dock fortfarande en viss användning som informellt begrepp. SEI-grupperingarna delar upp befolkningen i arbetare (fyra kategorier, beroende på om facklärd eller ej, varu- eller tjänsteproducerande), tjänstemän (fyra kategorier: två kategorier lägre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå samt högre tjänstemän/ledande befattning) samt företagare (tre kategorier: fria yrkesutövare med akademikeryrken, företagare utom lantbrukare, lantbrukare).[9]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Brante, Thomas: grupp i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 23 januari 2016.
- ^ [a b] Larsson, Stig: socialgrupp i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 23 januari 2016.
- ^ [a b] Haldorson, sid. 70
- ^ Gillberg, Anders (1972). Till den svenska sociologins historia
- ^ SCB (1953). Riksdagsmannavalen åren 1949–1952. sid. 61
- ^ Gunnar Boalt, Edmund Dahlström, Roland von Euler, Erland von Hofsten, Georg Karlsson, Bengt Rundblad (1951). Sociologi
- ^ Dahlström, Edmund (1959). Svensk samhällsstruktur i sociologisk belysning
- ^ [a b] Haldorson, sid. 71
- ^ Haldorson, sid. 73
- Haldorson, Leif: "Sociala grupperingar för nationellt och internationell bruk" (ur Fokus på näringsliv och arbetsmarknad – Sociala grupperingar). scb.se. Läst 23 januari 2016.
| |||||||||||
| |||||||||||