Stenek

Stenek Status i v�rlden: Livskraftig (lc)
Systematik
Dom�n	Eukaryoter Eukaryota
Rike	V�xter Plantae
Division	Fr�v�xter Spermatophyta
Underdivision	G�mfr�v�xter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Bokordningen Fagales
Familj	Bokv�xter Fagaceae
Sl�kte	Eksl�ktet Quercus
Art	Stenek Q. ilex
Vetenskapligt namn
� Quercus ilex
Auktor	Linn�
Utbredning

Stenek (Quercus ilex) �r en st�dsegr�n ek som �r inhemsk i Medelhavsområdet.

Biologi

Nya blad och hanblommor på försommaren.

Stenekar kan bli 20–27 meter höga, med mörk fårad bark och läderaktiga städsegröna blad. De förekommer även i buskartad form i Medelhavsområdets macchia. Bladen sitter i allmänhet kvar i minst två år. Bladen är mörkgröna på ovansidan och med vit filtaktig undersida. Bladformen är mycket variabel; vuxenformen har oftast släta bladkanter och är 4–8 cm långa och 1–3 cm breda, medan ungdomsformen av bladen har tandade kanter och liknar bladen hos järnek, Ilex aquifolium (som inte alls är någon ek). Detta är förmodligen en anpassning för att skydda sig mot betande djur. Det klassiska latinska namnet för stenek är ilex och järnekarnas likhet med unga stenekar har gjort att järneksläktet fått just namnet Ilex. Ekollonen mognar på hösten samma år som blomningen.

Underarter

Det finns två underarter av stenek:

• Quercus ilex subsp. ilex. Inhemsk i den norra och östra delen av artens utbredningsområde, från norra Iberiska halvön och Frankrike österut till Grekland och Turkiet. Bladen är smala och ekollonen har bitter smak.
• Quercus ilex subsp. rotundifolia (synonymer Q. rotundifolia, Q. ballota). Inhemsk i den sydvästra delen av artens utbredningsområde, i sydvästra Frankrike, Andorra, centrala och södra Iberiska halvön och nordvästra Afrika. Bladen är bredare och ekollonen är ätliga och välsmakande samt saknar den vanliga bittra smaken.

Habitat

Stenek kan anpassa sig till regioner med varierande väderförhållanden som ganska torr, mycket fuktig, varm eller i bergstrakter kall. Den kan under korta tider uthärda temperaturer så låga som -24 °C eller så höga som 42 °C. Årsnederbörden bör vanligen ligga mellan 380 och 1450 mm men kan ibland vara 250 mm.

Stenek bildar trädgrupper eller skogar där nästan inga andra träd ingår samt trädansamlingar med andra träd. Olika skogsformer med stenek är typiska. Den första är en blandskog tillsammans med atlas-en (Juniperus thurifera) i Atlasbergen i norra Afrika samt i bergstrakter i Spanien. I den andra skogsformen hittas stenek vid kanten eller i grupper intill aleppotall och andra växter som är typiska för biomen macchia och garrigue. Den tredje formen är skogar med hårdbladsväxter där stenek ofta är dominerande. Andra växter i samma skogar är vanligen olivträd, johannesbröd, korkek, smultronträd, smalbladig stenved (Phillyrea angustifolia), vintergetapel (Rhamnus alaternus) och terpentinträd.

Användning

Mogna ekollon.

Stenekar ger ett bra virke och ekollonen kan användas som föda åt svin. Ekollonen hos underarten Q. ilex subsp. rotundifolia är ätliga även för människor och används i Spanien också för att framställa en typ av likör som kallas bellota, vilket helt enkelt betyder ekollon.

Tack vare att steneken är grön året om är den relativt populär som prydnadsträd i Medelhavsområdet, men även i vissa delar av Västeuropa med milda vintrar. Den har förvildats lokalt i södra England.

Stenekar betraktas traditionellt sett inte som härdiga i Sverige och det finns inte heller några stora gamla etablerade exemplar i Sverige. De tål annars ändå förvånansvärt mycket vinterkyla och anses vara härdiga ner till åtminstone −15 °C. Stora etablerade exemplar kan klara kortvarig kyla ända ner mot −20 till −25 °C. Det är vanligare att de drabbas av torkskador eller solskador på vintern än egentliga frostskador. De har emellertid ovanan att ibland skjuta nya skott även på sensommaren och dessa riskerar då att frysa bort. Stenekar kr�ver inte heller n�gon h�g sommarv�rme f�r att v�xa bra, vilket �r f�rv�nande med tanke p� att de h�rstammar fr�n Medelhavsomr�det. I sj�lva verket tycks stenekar trivas b�ttre i klimat med svala och fuktiga somrar �n i medelhavsklimat med torra och varma somrar. Stenekar �r dock ganska variabla i h�rdighet och vissa varianter �r uppenbarligen mindre h�rdiga. De h�rdigare varianterna b�r annars ha f�ruts�ttningar att klara sig �ven p� l�ngre sikt i �tminstone delar av zon 1. Huruvida de kan uppn� tr�dstorlek i Sverige �r dock �nnu os�kert.

Den exakta h�rdigheten hos Q. ilex subsp. rotundifolia �r ok�nd. Den v�xer dock ofta p� h�g h�jd och i svalare trakter inom sitt utbredningsomr�de, vilket tyder p� att den nog ocks� kan vara ganska k�ldh�rdig.

Det finns en korsning mellan stenek och skogsek (Q. robur) som �r k�nd som Turners ek (Q. � turneri) och som anses vara h�rdigare �n den rena steneken. Det finns n�gra relativt stora exemplar av Turners ek p� friland i bland annat Sk�ne. Den �r inte helt st�dsegr�n och tappar ofta en del av bladen fram mot v�rkanten beroende p� hur kall vintern har varit. I b�sta fall sitter bladen kvar till h�sten �ret d�rp�. Skillnaden i h�rdighet mellan Turners ek och h�rdigare varianter av stenek �r dock egentligen inte s� stor.

Bevarandestatus

Intensivt skogsbruk, br�nder och betande husdjur som skadar tr�det hotar best�ndet. N�gra populationer f�rsvann fullst�ndigt i samband med landskapets omvandling till jordbruksmark eller samh�llen. Trots artens f�rm�ga att uth�rda torka kan alltf�r l�nga perioder utan regn vara skadligt i framtiden. Stenek hotas �ven av luft- eller vattenf�roreningar. Algsvampar som tillh�r samma sl�kte som potatisbladm�gel drabbar olika exemplar. Dessutom kan svampen Cryphonectria parasitica vara skadlig. Hot fr�n skadedjur �r d�remot obetydliga.

Trots de beskrivna hoten anses hela best�ndet vara stabilt. IUCN listar stenek som livskraftig (LC).

• 
  Quercus ilex, Parco delle Madonie, Sicilien, Italien
• 
  Quercus ilex subsp. rotundifolia, Extremadura, Spanien
• 
  Ungdomsform av blad hos Quercus ilex subsp. rotundifolia, Extremadura, Spanien
• 
  Ekollon

Se även

• Eksläktet

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Stenek.
  Bilder & media
• Flora Europaea: Quercus ilex
• Quercus ilex i ITIS-Databanken