Eugène Scribe
| Eugène Scribe | |
 | |
| Född | 24 december 1791[1][2][3] Paris[4] eller Frankrike[5] |
|---|---|
| Död | 20 februari 1861[2][3][6] (69 år) Paris[4] |
| Begravd | Père-Lachaise och Grave of Eugène Scribe |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | collège Sainte-Barbe  |
| Sysselsättning | Dramatiker[7], kompositör, författare[4][8], librettist[4][7] |
| Befattning | |
| Stol nummer 13 i Franska akademien (1834–1861)[9] | |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Hederslegionen | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Augustin Eug�ne Scribe, f�dd 24 december 1791 i Paris, d�d 20 februari 1861 i Paris, var en fransk f�rfattare (fr�mst verksam som dramatiker). Scribe skrev n�stan 400 teaterstycken under sin livstid. [10]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Scribe studerade juridik, men drogs snart oemotst�ndligt mot teatern. Hans f�rsta stycke var en vaudeville i en akt, Le pr�tendu sans le savoir (1810). Under de n�rmaste �ren skrev han ett dussintal pj�ser utan st�rre framg�ng. Men Une nuit de la garde nationale (skriven tillsammans med Charles-Gaspard Delestre-Poirson) blev 1815 en succ�, och Scribe hade d�refter en s�ker skara publik. Scibe kom in i en period av extrem produktivitet och uppr�ttade en sm�rre fabrik f�r utarbetande av teaterstycken. Han f�rdelade uppgifterna mellan sina medarbetare: en fick uppdraget att t�nka ut �mnet, en annan att skapa planen, en tredje formade dialogen, en fj�rde skrev s�ngverser till kupletterna, en femte stod f�r humorn och sk�mten, varefter Scribe sj�lv slutligen sj�lv satte ihop allting till en produkt.
Det �r om�jligt att r�kna upp alla teaterstycken som kom till p� detta s�tt. Efter att Th��tre du Gymnase grundats i Paris skrev teaterdirekt�ren, Delestre-Poirson, 1821 kontrakt med Scribe. Under �ren 1821-30 levererade Scribe 150 pj�ser till Gymnaseteatern (mer �n en i m�naden).
Scribe skrev totalt �ver 400 teaterstycken, flera g�nger utgivna i samlade upplagor, och hans produktivitet gjorde honom till en f�rm�gen man. 1836 valdes han in i Franska akademien. Under loppet av fyrtio �r beh�rskade Scribe med sin repertoar teaterf�rh�llandena i Europa, s�rskilt under 1820-talet d� han var som mest popul�r. Framg�ngen har tillskrivits Scribes ovanliga uppfinningsf�rm�ga och tekniska skicklighet; s�rskilt �r han k�nd f�r sin f�rm�ga att dramatiskt l�sa sp�nnande f�rvecklingar. Samtidigt har hans beskrivningar av karakt�rer kallats schematisk och ytlig, och hans dramer anses s�llan ha n�got djupare inneh�ll.
Verk
[redigera | redigera wikitext]Scribe hade en bred repertoar och skrev m�nga olika typer av verk.
Tidiga verk i urval
[redigera | redigera wikitext]- Farinelli (1816)
- Flore et Z�phyre (1816)
- Le comte d'0ry (1816)
- Encore un Pour-ceaugnac (1817)
- Le solliciteur (1817)
- La fete du mari (1818)
Vaudeviller i urval
[redigera | redigera wikitext]Scribes vaudeviller var det som gav honom ett genombrott och det var ocks� de som blev mest popul�ra. (�rtal, svenskt namn och �r f�r svensk �vers�ttning inom parentes.)
- L'ours et le pacha (1820; Bj�rn och paschan, 1832)
- Le secr�taire et le cuisinier (1821; Hand-sekreteraren och kocken, 1869)
- Michel et Christine (1821; Fredrik och Christine, 1828)
- Lademoiselle � marier (1826; F�rsta m�tet, 1827; Friarens bes�k 1859; Friarn kommer, 1864)
- Le diplomate (1827)
- L'h�riti�re (1824; Arv-tagerskan, 1830; Den f�rtr�fflige onkeln, 1836)
- Les premi�res amours (1825; Den f�rsta k�rleken, 1828)
- La veuve du Maltiar (1822)
- Malvina ou mariage d'inclination (1828; "Ett gifterm�l af b�jelse", 1834)
Sedekomedier i urval
[redigera | redigera wikitext]Sedekomedierna - en typ av satirer inriktade p� att skildra tidspr�glade konventioner och sociala regelverk - spelades i allm�nhet p� Th��tre Francais.
- Val�rie (1822; Valerie, 1824)
- Le mariage de raison (1826; Passionen och f�rnuftet, 1827)
- Le mariage d'argent (1827; Gifterm�l f�r pengar, 1842)
Politiska dramer i urval
[redigera | redigera wikitext]M�nga av Scribes politiskt historiska dramer blev stora framg�ngar.
- Bertrand et Ratou (1833; Strozzi och Martino, 1839)
- L'ambitieux (1834; 'Den �relystne, 1839)
- La camaraderie (837; Koteriet, 1838)
- Les ind�pendants (1837; De oberoende, 1841)
- La calomnie (1840; F�rtalet, 1841)
- Le verre d'eau (1840; Ett glas vatten, 1841)
- V'ne chaine (1841; Kedjan eller mellan tv� eldar, 1842)
- Adrienne Lecouvreur (1849; Adrienne Lecouvreur, 1851)
- Les contes de la reine de Navarre (1851; En saga av drottningen av Navarra, 1851)
- R�ves d'amour (1859)
- Le puff (1848; Puffen eller l�gn och sanning, 1853)
- Bataille de dames (1851)
- Mon �toile (1854; Min lyckliga stj�rna, 1856)
Libretter i urval
[redigera | redigera wikitext]Scribe skrev �ven libretton till en m�ngd operor, tonsatta av n�gra av 1800-talets fr�msta tons�ttare.
- La dame Blanche (1825, musik av Boieldieu; Vita frun, 1827)
- La Muette de Portici (1828, musik av Auber
- Den stumma fr�n Portici, 1836)
- Fra Diavolo (1830, musik av Auber; �v. 1833)
- Robert le Diable (1831, musik av Meyerbeer; Robert av Normandie, 1839)
- La Juive (1835, musik av Hal�vy; "Judinnan", 1864)
- Les Huguenots (1836, musik av Meyerbeer; Hugenotterna, 1842)
- Act�on (1836, musik av Auber: �v. 1837)
- L'ambassadrice (1836, musik av Auber; Ambassadrisen, 1846)
- Le domino noir (1837, musik av Auber; Svarta dominon, 1845)
- La favorite (1841; Leonora, 1850)
- Les diamants de la couronne (1841 musik av Auber; Kronjuvelerna, 1845)
- Le Proph�te (1849, musik av Meyerbeer; Profeten, 1852)
- L'�toile du Nord (1854; Nordens stj�rna, 1881)
- L'Africaine (1865, musik av Meyerbeer; Afrikanskan, 1866)
- La siréne (1844, musik av Auber; Sirenen, 1846)
Romaner och noveller i urval
[redigera | redigera wikitext]Scribe skrev också romaner och noveller, men utan större framgång.
- Carlo Broschi (1840; översatt 1848)
- Maurice (1845; översatt 1849)
- Judith, Le roi de carreau, La maitresse anonyme (1840) m. fl. samlade 1856 i boken Nouvelles.
- Piquillo Alliaga (1847; översatt 1847)
Övrigt
[redigera | redigera wikitext]Förutom redan nämnda arbeten finns följande översatta till svenska:
- Le menteur véridique (1823; Sannljugaren, 1828)
- La petite soeur (1821, Dockan, 1828)
- Le concert a la cour (1824, musik av Auber; Concerten på hovet, 1834
- Frontin (1821; Frontin, 1835)
- Le quaker et la danseuse (1831; Qväkarn och dansösen, 1835)
- La lune de miel (1826; Smekmånaden, 1835)
- Le colonel (1821; Den nye översten, 1836)
- La pensionnaire mariée (1835)
- Adéle de Sénanges, 1837)
- Le chalet (1834; Alphyddan', 1837)
- L'étudiant et la grande dame (1837; Studenten och grefvinnan,fri öv. 1837)
- La somnambule (1821; Sömngångerskan, 1837)
- Une chaumiére et son coeur (1835; En koja och ditt hjärta, 1837)
- La jamille Riquebourg (1831; Familjen Riquebourg, 1838)
- Le lorgnon' (1834; Lorgnetten, 1836)
- Le confident (1826; Rådgivaren, 1841)
- La marraine (1827; Vår unga gudmor, 1842)
- Toujours ou Vavenir d'un fils (1832; För evigt! eller medicin mot ett kärleksrus, 1836)
- La charlatanisme (1825; Charlataneriet, 1846)
- Geneviéve ou la jalousie paternelle (1846; Faderskärleken, 1846)
- Une heure a port Sainte-Marie (1823; En timma i Pyrmont, 1847)
- Estelle ou le pére et la fille (1834; Estelle, 1847)
- La protégée sans le savoir (1847; Den okände beskyddaren, 1847)
- Les surprises (1844; Surpriserna, 1845; öfverraskningarna, 1855)
- La médecine sans médecin (1832; Läkaren, 1845)
- Le dieu et la bayadére (1830; Brahma och bajaderen, 1863)
- Le maicon (1825; Muraren och låssmeden, 1863)
- Gustaf III ou le bal masqué (1833; Gustaf III eller maskeradbalen, 1864)
- Les vépres siciliennes (1855; Den sicilianska aftonsången, 1872)
- Les deux précepteurs (1817; Betjänten professor, 1846)
Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Scribe, Augustin Eugène, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//2490/10, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6pc33jc, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 5467, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 9008, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19981002121, läst: 29 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Scribe,_Eugène, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 143983, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Franska akademien, Franska akademiens medlems-ID: eugene-scribe, läs online, läst: 2 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ ”Eugène Scribe - Fransk dramatiker”. delphipages.live. Arkiverad från originalet den 14 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220214144436/https://delphipages.live/sv/litteratur/pjaser/dramatiker-lz/eugene-scribe. Läst 14 februari 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Eugène Scribe.- Eugène Scribe i Libris