Protektionism
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-09) �tg�rda genom att l�gga till p�litliga k�llor (g�rna som fotnoter). Uppgifter utan k�llh�nvisning kan ifr�gas�ttas och tas bort utan att det beh�ver diskuteras p� diskussionssidan. |
Protektionism �r ett begrepp inom handelspolitiken. Protektionism g�r ut p� att p� olika s�tt skydda varor och tj�nster som produceras i det egna landet fr�n konkurrens fr�n andra l�nder. F�r att skydda sig kan landet anv�nda en hel rad �tg�rder, s� kallade handelshinder, som importavgifter, tullar, registreringsavgifter, importkvoter med mera. Motsatsen till protektionism �r frihandel.
Protektionism kan ocks� handla om att utest�nga g�starbete eller begr�nsa arbetskraftsinvandring.[k�lla beh�vs]
Typer av protektionistiska �tg�rder
[redigera | redigera wikitext]Produktionsst�d
[redigera | redigera wikitext]En regering kan ge olika former av produktionsst�d till en n�ring, s� att ett st�rre antal produktionsenheter kan drivas trots negativt resultat. Detta �r vanligt till exempel i EU:s jordbrukspolitik.
Tull- och importavgifter
[redigera | redigera wikitext]Tullavgifter (skyddstull eller tullskydd) syftar till att skapa en h�gre prisniv� p� utl�ndska varor och tj�nster, och d�rmed skydda den inhemska industrin fr�n konkurrens.
T�nkbara motiv till protektionism
[redigera | redigera wikitext]I m�nga l�nder dominerar en liten mark�gande klass st�rre delen av landets export, som ofta best�r av prim�rvaror (jordbruksvaror, r�varor etc). Med frihandel riskerar vinsterna som genereras av exporten, att anv�ndas till att k�pa billiga industrivaror fr�n utlandet s� att utvecklingen hos de inhemska, mindre konkurrenskraftiga basindustrierna h�mmas.
Protektionister menar ofta att det kan vara motiverat att skydda vissa inhemska industrier fr�n utl�ndsk konkurrens genom s� kallade skyddstullar i dessa industriers uppv�xtfas. Dessa kallas i folkmun f�r uppfostringstullar, och dess f�respr�kare brukar peka p� till exempel Sydkorea som ett land som lyckats industrialisera sig med hj�lp av dessa. N�r industrierna vuxit och blivit konkurrenskraftiga skall tullskyddet i teorin avskaffas, och internationell konkurrens till�tas. Man hoppas att om man genom att l�ta ett f�tal industrier v�xa ifred, man kan f� spridningseffekter till �vriga ekonomin. Man menar ocks� att i princip alla idag industrialiserade l�nder anv�nde sig av uppfostringstullar under sin industrialisering. Storbritanniens textilindustri innan industrialiseringen hade tagit fart, var till exempel tvunget att skyddas mot de mer konkurrenskraftiga indiska producenterna f�r att kunna komma ig�ng. Hade inte denna textilindustri kommit till skott, s� hade industrialiseringen antagligen inte kommit till st�nd alls menar vissa, i alla fall inte d�r och d�. Detta eftersom den brittiska textilindustrin var startmotorn f�r v�sterlandets industrialisering.
Ett annat sk�l till protektionism kan vara industridiversifiering. Frihandelsteorin menar att l�nder ska fokusera p� det de g�r b�st, men f�r vissa l�nder kanske det inte �r �nskv�rt att bygga hela sin ekonomiska framg�ng kring en och samma marknad.
Ett annat sk�l f�r protektionism inom till exempel jordbruks- och livsmedelssektorn, ofta anf�rt av nationalister under 1800-talet och av starka intressegrupper inom EU, �r att undvika det utlandsberoende som frihandeln inneb�r om det g�r att producera till exempel livsmedel billigare n�gon annanstans i v�rlden.
Ett anv�ndningsomr�de f�r protektionism �r att f� kapitalinfl�de till landet. Om det i ett land finns en viss efterfr�gan, och marknaden �r avsp�rrad med tullskydd mot import, kan utl�ndska investerare tj�na p� att f�ra in kapital i landet och bygga fabriker och produktionsenheter innanf�r landets tullmurar och p� s� vis f� tillg�ng till marknaden �nd�, samtidigt som det protektionistiska landet i och med detta �kar sin produktion. F�retagsinvesteringar av dessa sk�l brukar kallas "tariff-jumping".