Asien

Asien

Area: Folkmängd: Antal stater: Autonoma regioner: Högsta punkt: Lägsta punkt:	43 810 582 km² 4 400 000 000 49 7 Mount Everest 8 848 m ö.h. Döda havet 417,5 m u.h.
Stater
Afghanistan Armenien Azerbajdzjan Bahrain Bangladesh Bhutan Brunei Cypern Filippinerna Förenade arabemiraten Georgien Indien Indonesien Irak Iran Israel Japan Jemen Jordanien Kambodja Kazakstan Kina Kirgizistan Kuwait	Laos Libanon Malaysia Maldiverna Mongoliet Myanmar Nepal Nordkorea Oman Pakistan Qatar Ryssland Saudiarabien Singapore Sri Lanka Sydkorea Syrien Tadzjikistan Taiwan Thailand Turkiet Turkmenistan Uzbekistan Vietnam �sttimor
Stater som har delar av sin yta i Asien Azerbajdzjan Egypten Georgien Indonesien Jemen Kazakstan Ryssland Turkiet
S�rskilda omr�den Hongkong (Kina) Jul�n (Australien) Kokos�arna (Australien) Macao (Kina) Palestinska myndigheten St�rsta st�der: Tokyo Jakarta Delhi Seoul Shanghai Peking Karachi Istanbul Bombay Teheran

Asien �r jordens st�rsta och mest folkrika v�rldsdel. Gr�nsen mellan Europa och Asien anses vanligen g� genom Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasj�n och Dardanellerna. Gr�nsen mellan Asien och Afrika anses normalt vara Suezn�set och R�da havet. Omkring 62 procent av v�rldens befolkning bor i Asien, varav enbart kring 3 procent bor i norra och innersta delen, det vill säga Mongoliet, de centralasiatiska länderna Kazakstan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kirgizistan och Tadzjikistan, de kinesiska provinserna Xinjiang, Tibet, Qinghai och ryska Sibirien.

Då världsdelar delvis definieras genom kulturgeografi, det vill säga på grundval av kulturell samhörighet, och inte genom geologi, råder det en skillnad mellan Asien som världsdel och som geografisk kontinent. Asien och Europa befinner sig på samma kontinent och denna heter Eurasien. Världsdelen Asien omfattar en del av den Eurasiatiska kontinenten, närmare bestämt ett område från Sinaihalvön, Turkiet och Uralbergen i väster till Berings Sund, Japan, Taiwan, Filippinerna och Indonesien i öster.

Idén om att den gamla världen har tre kontinenter går tillbaka till antiken. Namnet Asien härleds från de uråldriga civilisationerna i Mellanöstern. Asien var under Romarriket benämning på en romersk provins som låg i dagens Turkiet. Betydelsen för namnet Asien har senare kommit att utsträckas till att omfatta hela området från Sinaihalvön, Turkiet och Uralbergen i väster till Berings sund, Japan, Taiwan, Filippinerna och Indonesien i öster.

Etymologi

Ordet Asien kommer via latin från den antika grekiskans Ασία, ett namn som för första gången nedtecknades cirka 440 f.Kr. av Herodotos. Under Antiken refererade Asien till Mindre Asien (varav en del utgjorde den romerska provinsen Asia) eller för att beskriva Persiska riket. Även tidigare kände Homeros till en trojansk allierad vid namn Asios Hyrtakides, som var son till Hyrtacus, som var en regent över flera städer. Homeros beskriver även ett träsk vid namn ασιος i Iliaden. Den grekiska termen är möjligen tagen från Assuwa, som var en konfederation av stater i västra Anatolien under 1300-talet f.Kr. Det hettitiska prefixet assu- (bra) spelade förmodligen in där.

En annan teori är att ordet har ett semitiskt ursprung och kommer från det akkadiska ordet aṣū, som betyder "att stiga" och då skulle referera till solens riktning vid soluppgång. Den här teorin hör ihop med en liknande etymologin för Europa, som skulle komma från participformen ereb (från verbet erēbu) som betyder "solnedgång, kväll, mörker, väster". Dessa etymologier förutsätter ett Mellanöstern-perspektiv.

En tredje teori är det assyriska (akkadiska) ordet "asu", som betyder öst, till skillnad från det feniciska ordet "ereb" för Europa.

Historia

Asien var den andra kontinent som nåddes av människan, som hade sitt ursprung i Afrika. Det var också i Asien de första stadskulturerna uppstod - i Mesopotamien, Indusdalen, Persien och Kina.

Geografi

Allmänt

Asien utgör ungefär en tredjedel av jordens totala landyta, även om den exakta ytan beror på hur man definierar kontinentens gränser. Om man inkluderar Ryssland öster om Uralbergen och Kaukasus, men räknar bort Nya Guinea, omfattar Asien en yta på 44 614 000 km². Kontinentens ytterpunkter definieras vanligen som Kap Tjeljuskin i centrala Sibirien i norr, Kap Piai på Malackahalvön i syd, Kap Baba i Turkiet längst i väst och Kap Dezjnov längst i öst.

Asien är till ytan världens största världsdel, och upptar två tredjedelar av superkontinenten Eurasien, som förutom Asien även består av Europa. Gränsen mellan världsdelarna definieras vanligen som en linje från Uralbergen och utmed Kaspiska havets kust, förbi Kaukasusbergen och genom Bosporensundet i Turkiet.

Asien inrymmer en stor geografisk mångfald. De norra delarna, främst Sibirien, visar flera såväl geografiska som geologiska likheter med Nordamerika och norra Europa, och utgörs av tundra, myrar, barrskogar (taigan), sjöar och bergskedjor, och den långa kusten mot Norra ishavet i norr är starkt påverkad av den arktiska inlandsisen, som bildat trånga vikar, fjordar, skärgårdar och myrmarker.

Söder om taigan finns den eurasiska stäppen, ett stort slättland med inlandsklimat, gräs- och buskvegetation och sparsamt med träd.

Hydrografi

Sjöar

Världens största insjö, Kaspiska havet är endorheisk (har inga utflöden) och är belägen på gränsen mellan Asien och Europa, mellan länderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan. Maxdjupet i sjön är cirka 1 025 meter. Dess vatten är bräckt med en salthalt på ungefär en tredjedel av den hos havsvatten. Kaspiska havet är jordens största insjö, med en yta på 374 000 kvadratkilometer och en volym på 78 200 kubikkilometer.

Bajkalsjön i södra Sibirien är Eurasiens näst största sjö och världens djupaste insjö med ett största djup på 1642 meter. Den innehåller sötvatten och tack vare sitt djup är den världens största sötvattensjö sett till volymen. Den innehåller runt 20 procent av världens sötvatten som är tillgängligt som ytvatten. Bajkalsjön ligger på en höjd av 455 meter över havet. Den finns på Unescos lista över världsarv sedan 1996 på grund av sin rika och delvis endemiska flora och fauna.

Asiens tredje största sjö är Balchashsjön i Kazakstan. Aralsjön mellan Kazakstan och Uzbekistan var tidigare Asiens andra och jordens fjärde största insjö men har till stor del torkat ut.

Floder

Från Himalaya och den tibetanska högplatån rinner stora floder i alla riktningar. Yangtze i Kina är Asiens längsta flod och rinner ut i Östkinesiska havet nära Shanghai. Gula floden rinner genom norra Kina och mynnar ut i Bohaihavet. Mekong rinner söderut genom en rad länder och mynnar ut i Sydkinesiska havet söder om Ho Chi Minh-staden i Vietnam. Indus, Ganges och Bramaputra rinner upp mycket nära varandra och tar olika vägar genom den indiska subkontinenten ut i olika delar av Indiska oceanen.

Från bergen i norra Mongoliet rinner Ob, Irtysj, och Jenisej och från Bajkalssjön Lena norrut genom Sibirien mot Norra ishavet. Amur rinner österut i gränslandet mellan Sibirien och norra Kina.

Topografi

Berg

V�rldens h�gsta bergskedja, Himalaya, �terfinns i Asien och bildades genom att den indiska subkontinenten f�rdes norrut av kontinentaldriften och kolliderade med den eurasiska kontinenten.

Jordens tre h�gsta bergstoppar finns i bergskedjan Himalaya: Mount Everest (8 848 meter �ver havet) p� gr�nsen mellan Kina och Nepal, K2 i Kashmir (8 611 meter �ver havet) och Kangchenjunga (8 586 meter �ver havet) p� gr�nsen mellan Indien och Nepal.

Bildexempel p� naturtyper:

• 
  Isbj�rn p� Wrangels � utanf�r Sibirien
• 
  Natur runt vulkanen Mayon p� �n Luzon i Filippinerna.
• 
  Gr�smarksomr�de i �stra eurasiska st�ppen.
• 
  Yangtzes utlopp i Sydkinesiska havet.
• 
  I bergskedjan Himalaya finns n�gra av jordens h�gsta toppar.

Omr�den

Norra Asien

Denna term �r ovanlig hos geografer men refererar oftast till Rysslands asiatiska del, som �r mer k�nd som Sibirien. Ibland inkluderas �ven norra delar av andra asiatiska l�nder, s�som Kazakstan, i norra Asien.

Centralasien

Det finns ingen absolut definition p� hur denna term ska anv�ndas. Generellt syftar Centralasien p�:

• de forna sovjetiska centralasiatiska staterna, det vill s�ga Kazakstan (f�rutom delen av landet som ligger i Europa), Uzbekistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Kirgizistan.
• Mongoliet, Inre Mongoliet, Xinjiang och Tibet i v�stra Kina.
• Afghanistan inkluderas ibland.
• f�re detta sovjetstater i asiatiska Kaukasien (inkluderas s�llan).
• Iran inkluderas ibland.
• Pakistan inkluderas s�llan.

�stasien

Omr�det kallas �ven Fj�rran �stern. Detta omr�de inkluderar:

• �nationerna Taiwan och Japan i Stilla havet.
• Nord- och Sydkorea p� Koreahalv�n.
• Kina men ibland enbart dess �stra delar (se ovan).

Ibland inkluderas �ven Mongoliet och Vietnam i �stasien. I mer informella sammanhang inkluderas �ven ibland Sydostasien i begreppet �stasien.

Sydostasien

Denna region inkluderar Malackahalv�n, Indokina samt �ar i Indiska oceanen och Stilla havet. Staterna regionen inkluderar �r:

• I Indokina; Myanmar, Thailand, Laos, Kambodja och Vietnam.
• Malaysia, Brunei, Filippinerna, Singapore, Indonesien och �sttimor. Staten Malaysia delas i tv� av Sydkinesiska havet, och har d�rmed b�de en del p� fastlandet och en �del (p� Borneo).

Sydasien (eller Indiska halv�n)

Sydasien kallas ibland Indiska halv�n. Regionen inkluderar:

• staterna runt Himalaya, n�mligen Indien, Pakistan, Nepal, Bhutan och Bangladesh.
• �staterna i Indiska oceanen, Sri Lanka och Maldiverna.
• Afghanistan inkluderas ibland.

Sydv�stasien (eller V�stra Asien)

Denna region kallas �ven Mellan�stern, som �r en vanligare term i Europa och Amerika. Sydv�stasien inkluderar:

• Anatolien (Mindre Asien), som utg�rs av Turkiet.
• Irak.
• Levanten, som inkluderar Syrien, Libanon, Israel, Palestina och Jordanien.
• �staten Cypern i Medelhavet.
• Sinaihalv�n, den asiatiska delen av Egypten.
• Arabiska halv�n, som inkluderar Saudiarabien, Kuwait, F�renade arabemiraten, Bahrain, Qatar, Oman och Jemen.
• Kaukasusregionen, som inkluderar Armenien, en liten bit av Ryssland, och n�stan hela Azerbajdzjan.
• Iranska plat�n, som inkluderar Iran och delar av andra stater.
• Afghanistan inkluderas ibland.

Ekonomi

Tokyob�rsen 25 juli 2013.

R�knat efter k�pkraftsbaserad BNP �r Asiens st�rsta ekonomi Japan. Efter �r 2000 har Japans, Kinas och Indiens ekonomier varit stadda i kraftig tillv�xt, och alla tre har ofta noterat en �rlig tillv�xt p� �ver 6 procent. �r 2020 var Kina efter USA v�rldens st�rsta ekonomi, f�ljt av Japan, Tyskland och Indien som v�rldens tredje, fj�rde och femte st�rsta ekonomier. R�knat efter nominell BNP �r Kina Asiens st�rsta nationella ekonomi och v�rldens n�st st�rsta.

Ekonomisk tillv�xt i Asien mellan slutet av andra v�rldskriget och 1990-talet var koncentrerad till l�nderna kring Stilla havet samt oljel�nderna i sydv�st, och det �r f�rst p� senare �r stark tillv�xt spridits �ven till andra regioner. Under slutet av 1980-talet och det tidiga 1990-talet var Japans ekonomi n�stan lika stor som resten av kontinentens tillsammans. 1995 var Japans ekonomi (dvs dess inhemska oms�ttning av pengar och dess produktion) n�stan i niv� med USA:s, efter att den japanska valutan stigit till sitt h�gsta v�rde n�gonsin. Sedan dess har dock Japans valuta stabiliserats och Kina har vuxit till att bli Asiens st�rsta ekonomi, f�ljt av Japan och sedan antingen Sydkorea eller Indien p� tredje plats, beroende av vilken k�lla som anv�nds.

L�nder och omr�den

Asiens sj�lvst�ndiga stater i alfabetisk ordning

Enligt F�renta Nationernas indelning tillh�r f�ljande stater Asien:

Afghanistan (huvudstad: Kabul) Armenien (huvudstad: Jerevan) Azerbajdzjan (huvudstad: Baku) Bahrain (huvudstad: Manama) Bangladesh (huvudstad: Dhaka) Bhutan (huvudstad: Thimphu) Brunei (huvudstad: Bandar Seri Begawan) Cypern (huvudstad: Nicosia) Filippinerna (huvudstad: Manila) F�renade arabemiraten (huvudstad: Abu Dhabi) Indien (huvudstad: New Delhi) Indonesien (huvudstad: Jakarta) Irak (huvudstad: Bagdad) Iran (huvudstad: Teheran) Israel (huvudstad: Jerusalem) Japan (huvudstad: Tokyo)

Jemen (huvudstad: Sanaa) Jordanien (huvudstad: Amman) Kambodja (huvudstad: Phnom Penh) Kazakstan (huvudstad: Astana) Kina (huvudstad: Peking) Kirgizistan (huvudstad: Bisjkek) Kuwait (huvudstad: Kuwait) Laos (huvudstad: Vientiane) Libanon (huvudstad: Beirut) Malaysia (huvudst�der: Kuala Lumpur, Putrajaya) Maldiverna (huvudstad: Mal�) Mongoliet (huvudstad: Ulan Bator) Myanmar (huvudstad: Naypyidaw) Nepal (huvudstad: Katmandu) Nordkorea (huvudstad: Pyongyang) Oman (huvudstad: Muskat)

Pakistan (huvudstad: Islamabad) Qatar (huvudstad: Doha) Ryssland (huvudstad: Moskva) Saudiarabien (huvudstad: Riyadh) Singapore (huvudstad: Singapore) Sri Lanka (huvudstäder: Colombo, Sri Jayawardenapura) Sydkorea (huvudstad: Seoul) Syrien (huvudstad: Damaskus) Tadzjikistan (huvudstad: Dusjanbe) Taiwan (huvudstad: Taipei) Thailand (huvudstad: Bangkok) Turkiet (huvudstad: Ankara) Turkmenistan (huvudstad: Asjchabad) Uzbekistan (huvudstad: Tasjkent) Vietnam (huvudstad: Hanoi) Östtimor (huvudstad: Dili)

Särskilda områden

• KRG – Kurdistans regionala regering i södra Kurdistan (Norra Irak)
• Brittiska territoriet i Indiska oceanen
• Hongkong
• Macao
• Palestinska myndigheten
• Nordcypern

Europa eller Asien?

Ryssland har största delen av sin yta i Asien, det mesta definierat som Sibirien. De politiskt, ekonomiskt och befolkningsmässigt viktigaste delarna av landet ligger dock i Europa (väster om Uralbergen), och där har också Ryssland som land sin historiska bakgrund. Detta gör att landet ibland ändå räknas som en del av Europa.

Storbritannien har numera endast kvar små delar av sitt tidigare brittiska imperium. I Asien återstod 2024 endast Akrotiri och Dhekelia och Brittiska territoriet i Indiska oceanen inklusive ön Diego Garcia.

Följande asiatiska länder är medlemmar av organisationer med tydlig europeisk identitet:

• Europarådet: Armenien, Azerbajdzjan, Turkiet
• Europeiska unionen: Cypern

Se även

• Eurasien

• Mindre Asien

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Asien.
  Bilder & media
• Wiktionary har ett uppslag om asien.
  Ordbok