Asien
 |
Den h�r artikeln beh�ver fler eller b�ttre k�llh�nvisningar f�r att kunna verifieras. (2017-03) �tg�rda genom att l�gga till p�litliga k�llor (g�rna som fotnoter). Uppgifter utan k�llh�nvisning kan ifr�gas�ttas och tas bort utan att det beh�ver diskuteras p� diskussionssidan. |
.svg)
| |
| |
| Area: Folkm�ngd: Antal stater: Autonoma regioner: H�gsta punkt: L�gsta punkt: |
43 810 582 km� 4 400 000 000 49 7 Mount Everest 8 848 m �.h. D�da havet 417,5 m u.h. |
|
| |
| Stater[1] | |
 Afghanistan  Armenien  Azerbajdzjan  Bahrain  Bangladesh  Bhutan  Brunei  Cypern  Filippinerna  F�renade arabemiraten  Georgien[2] Indien  Indonesien  Irak  Iran  Israel  Japan  Jemen  Jordanien  Kambodja  Kazakstan  Kina  Kirgizistan  Kuwait |
 Laos  Libanon  Malaysia  Maldiverna  Mongoliet  Myanmar  Nepal  Nordkorea  Oman  Pakistan  Qatar  Ryssland  Saudiarabien  Singapore  Sri Lanka  Sydkorea  Syrien  Tadzjikistan  Taiwan  Thailand  Turkiet  Turkmenistan  Uzbekistan  Vietnam  �sttimor
|
|
Stater som har delar av sin yta i Asien | |
|
S�rskilda omr�den
St�rsta st�der:
| |
| |
Asien �r jordens st�rsta och mest folkrika v�rldsdel. Gr�nsen mellan Europa och Asien anses vanligen g� genom Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasj�n och Dardanellerna. Gr�nsen mellan Asien och Afrika anses normalt vara Suezn�set och R�da havet. Omkring 62 procent av v�rldens befolkning bor i Asien, varav enbart kring 3 procent bor i norra och innersta delen, det vill s�ga Mongoliet, de centralasiatiska l�nderna Kazakstan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kirgizistan och Tadzjikistan, de kinesiska provinserna Xinjiang, Tibet, Qinghai och ryska Sibirien.
D� v�rldsdelar delvis definieras genom kulturgeografi, det vill s�ga p� grundval av kulturell samh�righet, och inte genom geologi, r�der det en skillnad mellan Asien som v�rldsdel och som geografisk kontinent. Asien och Europa befinner sig p� samma kontinent och denna heter Eurasien. V�rldsdelen Asien omfattar en del av den Eurasiatiska kontinenten, n�rmare best�mt ett omr�de fr�n Sinaihalv�n, Turkiet och Uralbergen i v�ster till Berings Sund, Japan, Taiwan, Filippinerna och Indonesien i �ster.
Idén om att den gamla världen har tre kontinenter går tillbaka till antiken. Namnet Asien härleds från de uråldriga civilisationerna i Mellanöstern. Asien var under Romarriket benämning på en romersk provins som låg i dagens Turkiet. Betydelsen för namnet Asien har senare kommit att utsträckas till att omfatta hela området från Sinaihalvön, Turkiet och Uralbergen i väster till Berings sund, Japan, Taiwan, Filippinerna och Indonesien i öster.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet Asien kommer via latin från den antika grekiskans Ασία,[4] ett namn som för första gången nedtecknades cirka 440 f.Kr. av Herodotos. Under Antiken refererade Asien till Mindre Asien (varav en del utgjorde den romerska provinsen Asia)[4] eller för att beskriva Persiska riket. Även tidigare kände Homeros till en trojansk allierad vid namn Asios Hyrtakides, som var son till Hyrtacus, som var en regent över flera städer. Homeros beskriver även ett träsk vid namn ασιος i Iliaden. Den grekiska termen är möjligen tagen från Assuwa, som var en konfederation av stater i västra Anatolien under 1300-talet f.Kr. Det hettitiska prefixet assu- (bra) spelade förmodligen in där.
En annan teori är att ordet har ett semitiskt ursprung och kommer från det akkadiska ordet aṣū, som betyder "att stiga" och då skulle referera till solens riktning vid soluppgång. Den här teorin hör ihop med en liknande etymologin för Europa, som skulle komma från participformen ereb (från verbet erēbu) som betyder "solnedgång, kväll, mörker, väster". Dessa etymologier förutsätter ett Mellanöstern-perspektiv.[5]
En tredje teori �r det assyriska (akkadiska) ordet "asu", som betyder �st,[4] till skillnad fr�n det feniciska ordet "ereb" f�r Europa.[6]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Asien var den andra kontinent som n�ddes av m�nniskan, som hade sitt ursprung i Afrika. Det var ocks� i Asien de f�rsta stadskulturerna uppstod - i Mesopotamien, Indusdalen, Persien och Kina.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Allm�nt
[redigera | redigera wikitext]Asien utg�r ungef�r en tredjedel av jordens totala landyta, �ven om den exakta ytan beror p� hur man definierar kontinentens gr�nser. Om man inkluderar Ryssland �ster om Uralbergen och Kaukasus, men r�knar bort Nya Guinea, omfattar Asien en yta p� 44 614 000 km2. Kontinentens ytterpunkter definieras vanligen som Kap Tjeljuskin i centrala Sibirien i norr, Kap Piai p� Malackahalv�n i syd, Kap Baba i Turkiet l�ngst i v�st och Kap Dezjnov l�ngst i �st.[7]
Asien �r till ytan v�rldens st�rsta v�rldsdel, och upptar tv� tredjedelar av superkontinenten Eurasien, som f�rutom Asien �ven best�r av Europa. Gr�nsen mellan v�rldsdelarna definieras vanligen som en linje fr�n Uralbergen och utmed Kaspiska havets kust, f�rbi Kaukasusbergen och genom Bosporensundet i Turkiet.[3]
Asien inrymmer en stor geografisk m�ngfald. De norra delarna, fr�mst Sibirien, visar flera s�v�l geografiska som geologiska likheter med Nordamerika och norra Europa, och utg�rs av tundra, myrar, barrskogar (taigan), sj�ar och bergskedjor, och den l�nga kusten mot Norra ishavet i norr �r starkt p�verkad av den arktiska inlandsisen, som bildat tr�nga vikar, fjordar, sk�rg�rdar och myrmarker.
S�der om taigan finns den eurasiska st�ppen, ett stort sl�ttland med inlandsklimat, gr�s- och buskvegetation och sparsamt med tr�d.[8]
Hydrografi
[redigera | redigera wikitext]Sj�ar
[redigera | redigera wikitext]V�rldens st�rsta insj�, Kaspiska havet �r endorheisk (har inga utfl�den) och �r bel�gen p� gr�nsen mellan Asien och Europa, mellan l�nderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan. Maxdjupet i sj�n �r cirka 1 025 meter.[9] Dess vatten �r br�ckt med en salthalt p� ungef�r en tredjedel av den hos havsvatten. Kaspiska havet �r jordens st�rsta insj�, med en yta p� 374 000 kvadratkilometer[9] och en volym p� 78 200 kubikkilometer.[10]
Bajkalsj�n i s�dra Sibirien �r Eurasiens n�st st�rsta sj� och v�rldens djupaste insj� med ett st�rsta djup p� 1642 meter.[11][12][13] Den inneh�ller s�tvatten och tack vare sitt djup �r den v�rldens st�rsta s�tvattensj� sett till volymen. Den inneh�ller runt 20 procent av v�rldens s�tvatten som �r tillg�ngligt som ytvatten.[14] Bajkalsj�n ligger p� en h�jd av 455 meter �ver havet.[15] Den finns p� Unescos lista �ver v�rldsarv sedan 1996 p� grund av sin rika och delvis endemiska flora och fauna.[16]
Asiens tredje st�rsta sj� �r Balchashsj�n i Kazakstan. Aralsj�n mellan Kazakstan och Uzbekistan var tidigare Asiens andra och jordens fj�rde st�rsta insj� men har till stor del torkat ut.[17]
Floder
[redigera | redigera wikitext]Fr�n Himalaya och den tibetanska h�gplat�n rinner stora floder i alla riktningar. Yangtze i Kina �r Asiens l�ngsta flod och rinner ut i �stkinesiska havet n�ra Shanghai. Gula floden rinner genom norra Kina och mynnar ut i Bohaihavet. Mekong rinner s�derut genom en rad l�nder och mynnar ut i Sydkinesiska havet s�der om Ho Chi Minh-staden i Vietnam. Indus, Ganges och Bramaputra rinner upp mycket n�ra varandra och tar olika v�gar genom den indiska subkontinenten ut i olika delar av Indiska oceanen.[18][19]
Fr�n bergen i norra Mongoliet rinner Ob, Irtysj, och Jenisej och fr�n Bajkalssj�n Lena norrut genom Sibirien mot Norra ishavet. Amur rinner �sterut i gr�nslandet mellan Sibirien och norra Kina.[19][20]
Topografi
[redigera | redigera wikitext]Berg
[redigera | redigera wikitext]V�rldens h�gsta bergskedja, Himalaya, �terfinns i Asien och bildades genom att den indiska subkontinenten f�rdes norrut av kontinentaldriften och kolliderade med den eurasiska kontinenten.[21]
Jordens tre h�gsta bergstoppar finns i bergskedjan Himalaya: Mount Everest (8 848 meter �ver havet) p� gr�nsen mellan Kina och Nepal[22], K2 i Kashmir (8 611 meter �ver havet)[23] och Kangchenjunga (8 586 meter �ver havet) p� gr�nsen mellan Indien och Nepal.[24]
Bildexempel p� naturtyper:
-
-
-
Gr�smarksomr�de i �stra eurasiska st�ppen. -
Yangtzes utlopp i Sydkinesiska havet. -
I bergskedjan Himalaya finns n�gra av jordens h�gsta toppar.
Omr�den
[redigera | redigera wikitext]Norra Asien
[redigera | redigera wikitext]Denna term �r ovanlig hos geografer men refererar oftast till Rysslands asiatiska del, som �r mer k�nd som Sibirien. Ibland inkluderas �ven norra delar av andra asiatiska l�nder, s�som Kazakstan, i norra Asien.[3]
Centralasien
[redigera | redigera wikitext]Det finns ingen absolut definition p� hur denna term ska anv�ndas. Generellt syftar Centralasien p�:
- de forna sovjetiska centralasiatiska staterna, det vill s�ga Kazakstan (f�rutom delen av landet som ligger i Europa), Uzbekistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Kirgizistan.
- Mongoliet, Inre Mongoliet, Xinjiang och Tibet i v�stra Kina.
- Afghanistan inkluderas ibland.[25]
- f�re detta sovjetstater i asiatiska Kaukasien (inkluderas s�llan).
- Iran inkluderas ibland.
- Pakistan inkluderas s�llan.
�stasien
[redigera | redigera wikitext]Omr�det kallas �ven Fj�rran �stern. Detta omr�de inkluderar:
- �nationerna Taiwan och Japan i Stilla havet.
- Nord- och Sydkorea p� Koreahalv�n.
- Kina men ibland enbart dess �stra delar (se ovan).
Ibland inkluderas �ven Mongoliet och Vietnam i �stasien. I mer informella sammanhang inkluderas �ven ibland Sydostasien i begreppet �stasien.
Sydostasien
[redigera | redigera wikitext]Denna region inkluderar Malackahalv�n, Indokina samt �ar i Indiska oceanen och Stilla havet. Staterna regionen inkluderar �r:
- I Indokina; Myanmar, Thailand, Laos, Kambodja och Vietnam.
- Malaysia, Brunei, Filippinerna, Singapore, Indonesien och �sttimor. Staten Malaysia delas i tv� av Sydkinesiska havet, och har d�rmed b�de en del p� fastlandet och en �del (p� Borneo).
Sydasien (eller Indiska halv�n)
[redigera | redigera wikitext]Sydasien kallas ibland Indiska halv�n. Regionen inkluderar:
- staterna runt Himalaya, n�mligen Indien, Pakistan, Nepal, Bhutan och Bangladesh.
- �staterna i Indiska oceanen, Sri Lanka och Maldiverna.
- Afghanistan inkluderas ibland.[26]
Sydv�stasien (eller V�stra Asien)
[redigera | redigera wikitext]Denna region kallas �ven Mellan�stern, som �r en vanligare term i Europa och Amerika. Sydv�stasien inkluderar:
- Anatolien (Mindre Asien), som utg�rs av Turkiet.
- Irak.
- Levanten, som inkluderar Syrien, Libanon, Israel, Palestina och Jordanien.
- �staten Cypern i Medelhavet.
- Sinaihalv�n, den asiatiska delen av Egypten.
- Arabiska halv�n, som inkluderar Saudiarabien, Kuwait, F�renade arabemiraten, Bahrain, Qatar, Oman och Jemen.
- Kaukasusregionen, som inkluderar Armenien, en liten bit av Ryssland, och n�stan hela Azerbajdzjan.
- Iranska plat�n, som inkluderar Iran och delar av andra stater.
- Afghanistan inkluderas ibland.[27]
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext].jpg)
R�knat efter k�pkraftsbaserad BNP �r Asiens st�rsta ekonomi Japan. Efter �r 2000 har Japans, Kinas och Indiens ekonomier varit stadda i kraftig tillv�xt, och alla tre har ofta noterat en �rlig tillv�xt p� �ver 6 procent. �r 2020 var Kina efter USA v�rldens st�rsta ekonomi, f�ljt av Japan, Tyskland och Indien som v�rldens tredje, fj�rde och femte st�rsta ekonomier.[28] R�knat efter nominell BNP �r Kina Asiens st�rsta nationella ekonomi och v�rldens n�st st�rsta.
Ekonomisk tillv�xt i Asien mellan slutet av andra v�rldskriget och 1990-talet var koncentrerad till l�nderna kring Stilla havet samt oljel�nderna i sydv�st, och det �r f�rst p� senare �r stark tillv�xt spridits �ven till andra regioner. Under slutet av 1980-talet och det tidiga 1990-talet var Japans ekonomi n�stan lika stor som resten av kontinentens tillsammans. 1995 var Japans ekonomi (dvs dess inhemska oms�ttning av pengar och dess produktion) n�stan i niv� med USA:s, efter att den japanska valutan stigit till sitt h�gsta v�rde n�gonsin.[29] Sedan dess har dock Japans valuta stabiliserats och Kina har vuxit till att bli Asiens st�rsta ekonomi, f�ljt av Japan och sedan antingen Sydkorea eller Indien p� tredje plats, beroende av vilken k�lla som anv�nds.
L�nder och omr�den
[redigera | redigera wikitext]Asiens sj�lvst�ndiga stater i alfabetisk ordning
[redigera | redigera wikitext]Enligt F�renta Nationernas indelning tillh�r f�ljande stater Asien:[1]
Särskilda områden
[redigera | redigera wikitext]- KRG – Kurdistans regionala regering i södra Kurdistan (Norra Irak)
- Brittiska territoriet i Indiska oceanen
- Hongkong
- Macao
- Palestinska myndigheten
- Nordcypern
Europa eller Asien?
[redigera | redigera wikitext]Ryssland har största delen av sin yta i Asien, det mesta definierat som Sibirien. De politiskt, ekonomiskt och befolkningsmässigt viktigaste delarna av landet ligger dock i Europa (väster om Uralbergen), och där har också Ryssland som land sin historiska bakgrund. Detta gör att landet ibland ändå räknas som en del av Europa.
Storbritannien har numera endast kvar små delar av sitt tidigare brittiska imperium. I Asien återstod 2024 endast Akrotiri och Dhekelia och Brittiska territoriet i Indiska oceanen inklusive ön Diego Garcia.
Följande asiatiska länder är medlemmar av organisationer med tydlig europeisk identitet:
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] United Nations Group of Experts on Geographical Names (2008). ”Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings”. Förenta nationerna. http://unstats.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm#asia. Läst 17 oktober 2008.
- ^ Georgien i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 10 juli 2022.
- ^ [a b c] International Geographic Encyclopaedia and Atlas. Springer, 24 november 1979, p. 273
- ^ [a b c] ”Asia” (på engelska). Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Asia. Läst 6 november 2020.
- ^ Georgacas, Demetrius J. (1969-03-01). ”The Name Asia for the Continent; its History and Origin” (på engelska). Names 17 (1): sid. 1–90. doi:. ISSN 1756-2279. https://ans-names.pitt.edu/ans/article/view/621. Läst 11 april 2024.
- ^ Hyma, Albert (2001). World History - A Christian Interpretation. Sovereign Grace Publishers. sid. 53. ISBN 9781589602120. https://books.google.se/books?id=8elqS8cIfKMC&pg=PA53&lpg=PA53&dq=ereb+west+asia&source=bl&ots=D_2E4IFN8i&sig=ACfU3U3gXcIPKbZjsU5eV0q71Dqq_Mv3ng&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi7lYSvv-_sAhXoo4sKHQAzBa4Q6AEwEXoECAkQAg#v=onepage&q=ereb%20west%20asia&f=false
- ^ ”Asia | Continent, Countries, Regions, Map, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. 11 april 2024. https://www.britannica.com/place/Asia. Läst 11 april 2024.
- ^ ”Stäpp”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/st%C3%A4pp. Läst 2 november 2020.
- ^ [a b] ”Kaspiska havet”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/kaspiska-havet. Läst 6 november 2020.
- ^ Lake Profile: Caspian Sea. LakeNet.
- ^ ”En batymetrisk karta över Bajkalsjön (från 2002). Morfometriska data. INTAS-projekt 99-1669. Gents universitet, Gent, Belgien; Konsoliderade forskningsgruppen på marin geovetenskap (CRG-MG), universitetet i Barcelona, Spanien; Limnologiska institutet i den sibiriska grenen av Ryska Vetenskapsakademin, Irkutsk, Ryssland; Statliga vetenskapliga forskningsnavigerings-hydrografiska institutet vid försvarsministeriet, Sankt Petersburg, Ryssland”. Gents universitet, Gent, Belgien. Oktober 2002. Arkiverad från originalet den 25 december 2018. https://web.archive.org/web/20181225085935/http://users.ugent.be/~mdbatist/intas/morphometry.htm. Läst 6 november 2020.
- ^ ”Physical & Geographical Data” (på engelska). bww.irk.ru. Baikal Web World. http://www.bww.irk.ru/baikalinfo/baikalnumbers.html. Läst 6 november 2020.
- ^ ”Snittar och champagne, men inget världsrekord i Bajkalsjön”. Sveriges Radio. 30 juli 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=2222053. Läst 6 november 2020.
- ^ ”Lake Baikal, World's Largest Freshwater Body”. http://www.ibtimes.com/lake-baikal-worlds-largest-freshwater-body-turning-swamp-ecologists-say-1682512. Läst 9 november 2021.
- ^ ”Bajkal” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/Bajkal. Läst 6 november 2020.
- ^ ”Lake Baikal” (på engelska). Unesco. https://whc.unesco.org/en/list/754/. Läst 6 november 2020.
- ^ ”The Largest Lakes In Asia”. World Atlas. 10 april 2019. https://www.worldatlas.com/articles/the-largest-lakes-in-asia.html. Läst 5 november 2020.
- ^ ”Asia’s vital rivers”. National Geographic. 16 juni 2020. https://www.nationalgeographic.com/magazine/2020/07/asias-vital-rivers-perpetual-feature/. Läst 6 november 2020.
- ^ [a b] ”Longest Rivers In Asia”. https://www.worldatlas.com/webimage/countrys/aslandriverslong.htm. Läst 6 november 2020.
- ^ ”Rivers of Asia, Landforms of Asia”. World atlas. https://www.worldatlas.com/webimage/countrys/aslandrivers.htm. Läst 6 november 2020.
- ^ ”Himalaya”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/himalaya. Läst 1 november 2020.
- ^ Stensson, Carina (8 april 2010). ”Högsta berget ÄR 8848 meter”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/hogsta-berget-ar-8848-meter. Läst 5 november 2020.
- ^ ”K2”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/K2. Läst 5 november 2020.
- ^ ”Kanchenjunga”. Nationalencyclopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kanchenjunga. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Landguiden: Afghanistan”. Utrikespolitiska institutet. 13 november 2019. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/. Läst 17 november 2019.
- ^ ”Geographic Regions”. United Nations Statistics Division. https://unstats.un.org/unsd/methodology/m49/. Läst 17 november 2019.
- ^ ”Mellanöstern”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mellan%C3%B6stern. Läst 22 november 2019.
- ^ Silver, Caleb (18 mars 2020). ”The Top 20 Economies in the World” (på engelska). Investopedia. https://www.investopedia.com/insights/worlds-top-economies/. Läst 7 november 2020.
- ^ Jameson, Sam (8 maj 1995). ”ECONOMIC SUPERPOWERS AT ODDS : NEWS ANALYSIS : As Yen Rises, Japanese and U.S. GDPs Go Head-to-Head : Currencies: A forecast that Japan’s economy will surpass America’s by 2000 almost came true on April 19.” (på engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1995-05-08-fi-63836-story.html. Läst 7 november 2020.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||
| |||||||||||||||||||||||