Aleuterna
Aleuterna, Aleutiska �arna (engelska: Aleutian Islands), �r en rad av fler �n 200 �ar[1] som str�cker sig fr�n Alaska i USA mot Kamtjatka i Ryssland. De flesta av dessa �ar tillh�r delstaten Alaska i USA, men n�gra av dem tillh�r Ryssland. Deras position �r 51�-54� nordlig bredd 165�-172� v�stlig l�ngd. De skiljer Berings hav fr�n Stilla havet. Den totala ytan �r 17 666 kvadratkilometer. Antalet inv�nare var 8 162 �r 2000. Av dessa bodde 4283 d� i Unalaska, den st�rsta orten. P� Attu-�n ligger Kap Wrangel som �r den v�stligaste punkten i v�rldsdelen Nordamerika.
�raden omges p� b�da sidorna av djuphavsgravar, p� m�nga platser ned till 3 000 meter, s�der om �n Unalaska 6 986 meter. �arna delas i fyra grupper, fr�n Alaska: R�v�arna, Andrejanovsky�arna, R�tt�arna och Grann�arna (�ven k�nda som Near Islands). De st�rsta �arna, Unimak, Unalaska och Umnak h�r till R�v�arna. �arna h�jer sig fr�n en l�ng underhavsbank som n�r upp till 1 000 meter under havsytan. Fr�n denna reser sig berg upp till som h�gst 2 729 meter �ver havsytan, berget Sjisjaldin p� Unimak. Aleuterna h�r till de mest aktiva vulkanområdena. Klimatet är maritimt, det vill säga kallt och regnigt. På vintern utgör öarna centrum för det så kallade aleutiska lågtrycket. Öarna är nästan ständigt omgivna av dimma. I växtligheten ingår inga träd, men det finns en rik vegetation av gräs och blommande örter.
De traditionella näringarna på Aleuterna är valjakt, säljakt och fiske. Invånarna kallas vanligen aleuter, ett namn de fått av ryssarna. Själva kallar de sig unungun, aleuteiska för ”människor”. Genetiskt liknar de mest västeskimåer, inuiter. Den första europeiska besökaren i modern tid var Vitus Bering.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nancy Gates,, red (2006). The Alaska Almanac, Facts about Alaska (30th ed). Anchorage, Alaska: Alaska Nortwest Books. sid. 190. ISBN 0-88240-652-3
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Aleuterna, 1904–1926.
