Ögrupp

Ögrupp
Aleuterna är en långsträckt ökedja. Betydelse – grupp av öar Exempel – Balearerna, Japan, Maldiverna, Åland Andra ord – arkipelag (större ögrupp), skärgård (kustnära arkipelag dominerad av mindre öar), öbåge (bågformig ökedja), ökedja (rad av öar)

En ögrupp är ett antal öar som ligger nära varandra. Om antalet öar är betydande eller ögruppen vidsträckt kan termen arkipelag användas. En skärgård är en kustnära arkipelag som domineras av smärre öar. En rad av öar kan kallas ökedja, och en bågformig ökedja öbåge.

Ögrupper har ofta vulkaniskt ursprung. Detta gäller bland annat många öbågar och andra ökedjor vid tektoniska gränszoner.

Utformning

Politik och biologi

Ett antal ögrupper bildar eller är centrum i självständiga stater. Exempel på sådana arkipelager är Bahamas, Seychellerna, Maldiverna, Filippinerna och Fiji.

Avsides belägna ögrupper kan ha utvecklat särpräglade förhållanden under sin isolering från fastlandet eller andra öar/ögrupper. Ett exempel är Galápagosöarna med sina särpräglade finkar. Bland långlivade ögrupper där stater och kulturer utvecklats i isolering finns Japan och Nya Zeeland.

Andra ögrupper är besittningar till eller mindre delar av en annan självständig stat. Detta inkluderar Balearerna (del av Spanien), Kykladerna (del av Grekland), Åland (del av Finland), Ryukyuöarna (del av Japan) och Aleuterna (del av USA). Vissa ögrupperna är eller har varit stridsäpplen mellan olika stater, inklusive Falklandsöarna, Kurilerna, Paracelöarna, Spratlyöarna och Chagosöarna.

Geologi

Många ögrupper har vulkaniskt ursprung. Särskilt gäller detta ögrupper med en långsträckt form – ökedjor – där öarna kan bestå av vulkanöar eller atoller (som bildats efter att vulkankon sjunkit ihop).

Ökedjor finns inte minst i geologiskt aktiva områden vid tektoniska plattors gr�nszoner, d�r ben�mningen som anv�nds ofta �r �b�gar. Exempel p� hela rader av �kedjor finns i Karibiska havet, l�ngs Stilla havets nord- och v�stkust samt i nord�stra delen av Indiska oceanen. Aleuterna, Marianerna, Sm� Antillerna och Sydsandwich�arna �r utpr�glade �kedjor/�b�gar.

Vissa �grupper l�ngt fr�n st�rre fastland kan dock ha bildats utan vulkanisk inverkan i nyare tid. Ett par exempel �r Seychellerna och Kerguelen, vilka b�da omges av egna mindre kontinentalsocklar.

�ar med mer oregelbundet eller kompakt form kan ha ett mer komplicerat ursprung. �land best�r av huvud�n Fasta �land och en utstr�ckt sk�rg�rd som i �ster �verg�r i Sk�rg�rdshavet. Topografin och arkipelagens utstr�ckning har pr�glats av sprickdalslandskap, istida nedslipning av berget, en fortg�ende landh�jning samt ett stort meteoritnedslag (Lumparn).

Etymologi

Ordet �grupp syftar helt enkelt p� en grupp av �ar. Den alternativa termen arkipelag kommer n�rmast fr�n italienskans arcipelago ('vidstr�ckt �grupp' eller '�rikt hav') och ursprungligen fr�n medeltidsgrekiskans archi'pelagos. Betydelsen av det grekiska ordet var ursprungligen 'centralhav' eller 'det f�rn�msta havet'. Fr�n b�rjan avs�gs Egeiska havets �v�rld.

St�rre �grupper (urval)

Antarktiska oceanen

Sydsandwich�arna, en �kedja i Antarktiska oceanen.

Antarktiska oceanen (ibland ben�mnd S�dra ishavet) �r de havsvidder som omger Antarktis, i f�rsta hand norrut till V�stvinddriftens norra kant. H�r finns ett antal �grupper norr eller n�ra Antarktiska halv�n, fr�mst i en �b�ge som leder upp mot Sydamerikas sydspets.

• Sydsandwich�arna
• Sydorkney�arna
• Sydshetlands�arna

Atlanten

�land, �grupp mitt i �stersj�n.

I Atlanten finns st�rre arkipelager bland annat i eller vid Karibiska havet, runt Europas kuster samt norr om Antarktis. Dessutom finns flera arkipelager i Norra ishavet. D�remot �r Sydatlanten �fattig.

• Azorerna
• Brittiska �arna
• Falklands�arna
• F�r�arna
• Kanarie�arna

Amerikanska medelhavet

• Bahamas

• Sm� Antillerna
• Stora Antillerna

Medelhavet

• Balearerna
• Kykladerna
• Tolv�arna

�stersj�n

• Sk�rg�rdshavet
• �land

Indiska oceanen

Seychellerna, en �grupp "mitt ute i havet" men utan nyare vulkanisk pr�gel.

I Indiska oceanen finns flera i f�rsta hand mindre �grupper (och �ar) utanf�r Afrikas �stra kust. Dessutom finns �grupper s�der om Indien och Bortre Indien. Indonesiens �v�rld avgr�nsar delar av Indiska oceanen fr�n Stilla havet och dess v�stra randhav.

• Andamanerna
• Kerguelen
• Kokos�arna
• Nikobarerna
• Maldiverna
• Seychellerna

Norra ishavet

Svalbard, bel�gen i Nordatlanten och med Spetsbergen som huvud�.

Norra ishavet (som ibland ses som Arktiska medelhavet, d� som del av Atlanten) har flera st�rre �grupper, fr�mst l�ngs med Sibiriens nordkust och norr om Kanada.

• Frans Josefs land
• Novaja Zemlja
• Nysibiriska öarna
• Queen Elizabeth Islands
• Severnaja Zemlja
• Svalbard

Stilla havet

Stilla havet är världens största ocean. Det innehåller både stora öppna havsytor och stora ögrupper. Ett antal av ögrupperna ligger i och i anslutning till Öst- och Sydostasien. I de mellersta delarna finns vidsträcka arkipelager, vilka ofta avgränsas i de tre delarna Melanesien, Mikronesien och Polynesien.

• Aleuterna
• Galápagosöarna
• Juan Fernández-öarna

Asien

Filippinerna, ett land som helt och hållet består av öar.

• Boninöarna
• Filippinerna
• Japan
• Kurilerna
• Moluckerna

• Ryukyuöarna
• Små Sundaöarna
• Stora Sundaöarna
• Vulkanöarna

Melanesien

• Fiji
• Salomonöarna
• Vanuatu

Mikronesien

• Karolinerna
• Marianerna
• Marshallöarna

Polynesien

• Australöarna

• Cooköarna
• Gambieröarna
• Kermadecöarna
• Hawaiiöarna
• Line Islands
• Marquesasöarna
• Sällskapsöarna
• Tonga
• Tuamotuöarna

Se även

• Skärgård