Artistisk gymnastik
Artistisk gymnastik, redskapsgymnastik, är en disciplin inom tävlingsgymnastiken där gymnasten utför olika program med hjälp av ett antal redskap. Se även rytmisk gymnastik och truppgymnastik för andra typer av gymnastik.
Den artistiska gymnastiken delas in i disciplinerna manlig artistisk gymnastik (MAG) och i kvinnlig artistisk gymnastik (KvAG). Det finns många likheter mellan dessa båda discipliner, men också betydande skillnader.
Redskap
[redigera | redigera wikitext]Olika för män och kvinnor
[redigera | redigera wikitext]Manlig artistisk gymnastik (MAG)
I manlig artistisk gymnastik ingår de sex olika redskapen fristående, bygelhäst, ringar, hopp, barr och räck. Herrarnas barr har två parallella holmar på samma höjd och kallas även parallellbarr.
Kvinnlig artistisk gymnastik (KvAG)
I kvinnlig artistisk gymnastik finns fyra redskap: hopp, barr, bom och fristående. Dambarren skiljer sig från herrbarren genom att dambarrens två holmar sitter på olika höjd, vilket kallas dubbelbarr. Damernas fristående utförs till instrumental musik, till skillnad från herrarnas. Varje fristående ska vara minst 1 minut och 30 sekunder och innehålla minst 3 voltlängor, allra helst både bakåt- och fram�tl�ngor, frist�ende ska inneh�lla akrobatiska hopp, till exempel sax-lantm�tarhopp.
Redskapens karakt�r
[redigera | redigera wikitext]Varje redskap har sin karakt�r. I frist�endet skall till exempel b�de smidighet, styrka och utstr�lning visas.
Bommen �r 10 cm bred, 5 m l�ng och �r 125 cm h�g. Barren �r 2 holmar som akrobatik g�rs mellan. Hopp sker numera p� ett s� kallat hoppbord eller pegasus. F�re 2004 anv�ndes en hopph�st. Frist�endet kan liknas vid akrobatisk dans.
Risker
[redigera | redigera wikitext]Precis som allt idrottande p� elitniv� har den artistiska gymnastiken skador. Viss forskning har visat att 70 procent av skadorna �r av l�ttare karakt�r. De mest utsatta tillf�llena �r under frist�ende�vningar och d� s�rskilt vid landningar.[1]
Biverkningar av sporten som yttrar sig i h�mmad tillv�xt har �ven p�visats. Tillv�xten hos barn h�mmas under perioder av intensiv tr�ning f�r att sedan accelerera under viloperioder. Det �r dock tveksamt om denna accelererade tillv�xt �r tillr�cklig f�r att helt kunna motverka den inbromsning som sker under aktivt ut�vande p� elitniv�, vilket s�ledes kan f� till f�ljd att barn som tr�nat intensivt under sin uppv�xt ej n�r sin m�ll�ngd.[2]
Effekter som p�visats vid intensiv tr�ning inom den artistiska gymnastiken �r hur positivt detta p�verkar skelettets f�rbening. Detta minimerar till exempel risken f�r bensk�rhet d� densiteten p� skelettet �kar.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Journal Journal of Back and Musculoskeletal Rehabilitation, Publisher IOS Press, ISSN 1053-8127 (Print), 1878-6324 (Online), Subject: Medicine, Orthopedics and Sports Medicine, Exercise & Occupational Therapy and Rehabilitation & Assistive Technology, Issue Volume 16, Number 4/2002 (Pages 145-151), Online Date Tuesday, January 01, 2002
- ^ Journal of Clinial Endocrinology and Metabolism. 2004 Sep;89(9):4377-82. Epub 2004 Aug 24., Growth and skeletal maturation in male and female artistic gymnasts., Georgopoulos NA, Theodoropoulou A, Leglise M, Vagenakis AG, Markou KB. Source: Department of Obstetrics and Gynecology, University of Patras Medical School, University Hospital, 26500 Patras, Greece.
- ^ Annals of the New York Academy of Sciences. 2010 Sep;1205:12-6. doi: 10.1111/j.1749-6632.2010.05675.x., Bone acquisition during adolescence in athletes., Markou KB, Theodoropoulou A, Tsekouras A, Vagenakis AG, Georgopoulos NA. Source: Department of Internal Medicine, Division of Endocrinology, University of Patras Medical School, University Hospital, Patras, Greece.
Externa l�nkar
[redigera | redigera wikitext]- gymnastikanimering (engelska)
|