Arvsynd

Syndafallet och f�rvisningen ur Edens lustg�rd, en freskom�lning av Michelangelo i Sixtinska kapellets tak.

Arvsynd �r ett begrepp inom vissa inriktningar av kristen teologi. Begreppet anv�nds f�r att beteckna uppfattningen att m�nniskan �rver Adams synd och d�rf�r redan fr�n f�dseln st�r i skuld till Gud och �r hemfallen �t d�den. Begreppet anv�nds inte i Bibeln, men h�nsyftar till att enligt aposteln Paulus (Romarbrevet 5) har Adams syndafall medf�rt att d�den kommit in i v�rlden, n�got som f�rst har �terst�llts genom Jesus Kristus. Vidare s�ger Paulus att "Liksom alla d�r genom Adam, s� skall ocks� alla f� nytt liv genom Kristus" (F�rsta Korinthierbrevet 15:22).

Augustinus definierade den egentliga l�ran om arvsynden, enligt vilken alla m�nniskor b�r p� Adams skuld och �r d�rf�r underkastade evigt straff, om Gud inte utvalt dem till att f� del av fr�lsningen genom Kristus, j�mf�r predestination. Den medeltida v�stkyrkan accepterade aldrig Augustinus egen tolkning, utan mildrade l�ran, och menade att ingen var f�rutbest�md till f�rd�melse, utan att det handlade om b�de m�nniskans handlande och Guds nåd.

Luther som fann mycket stöd i Augustinus lära menade att människan är ohjälpligt fallen i synd men blir frälst genom rättfärdiggörelsen av tro. Calvin skärpte detta ytterligare genom sin lära om den dubbla predestinationen. I de östliga kyrkorna har arvsyndsläran aldrig spelat en så stor roll som i de västliga.

Arvsyndsläran innebär att människan redan som nyfödd är i ett tillstånd av synd och skuld, och måste döpas så snart som möjligt efter födseln. Nöddop är en konsekvens av denna lära. Till följd av liberalteologiska strömningar har barnets skuld emellertid tonats ned i Svenska kyrkan.

Anabaptisterna, liksom många nyare kristna rörelser såsom baptismen och pingströrelsen, tar avstånd från läran om arvsynd. Detta är en konsekvens av att man definierar synd som verksynd, det vill säga medveten och avsiktlig handling mot Gud, inte ett tillstånd som det nyfödda barnet är i. Endast personlig synd betraktas som synd. Man menar att människan inte ärver synd eller skuld, eller straff för denna, utan endast en ondskefull natur som en effekt av Adams syndafall. Skapelsen och människans natur är sedan syndafallet skadad, vilket innebär sjukdom, död och att människan inte besitter förmågan att alltid välja det som är rätt. Denna skada är emellertid inte ett straff. På grund av skadan kommer varje vuxen individ att synda.

Se även

• Syndafallet