Hoppa till innehållet

Barnarbete

Från Wikipedia
Tre pojkar i Indien efter en dags arbete.
Barnarbetare i ett glasbruk i USA 1908. Foto Lewis Hine
Barnarbetare i South Carolina, 1908. Foto Lewis Hine
Barnarbetare (längst fram) på Stockholms Skofabrik, 1897.

Barnarbete har historiskt varit det normala, men minskade kraftigt under 1800- och 1900-talen, då välståndet stigit, lagar stiftats mot barnarbetet, synen på barn ändrats till att förespråka lek och skolgång i stället för arbete, och då tekniken gått framåt och gjort barnarbetet mindre nödvändigt.

I ett traditionellt jordbrukssamhälle börjar barn att hjälpa de vuxna från tidig ålder och arbetar ofta som en vuxen från någon gång under tonåren. Barnarbete var vanligt i industrin på 1800-talet.

I takt med stigande välstånd i ett land minskar barnarbetets omfattning. I de flesta länder har också staten ingripit mot barnarbete. Under perioden 1960–2003 minskade andelen barn som arbetar i världen från 25 till 10 procent, och minskningen spås fortsätta i framtiden.[1]

Unicef arbetar med fattigdomsbekämpning, ökade utbildningsmöjligheter, förbättrad sjukvård och sociala trygghetssystem. De utbildar kvinnor för att ge familjen en chans att öka familjernas inkomst. De bygger skolor, ställen att bo på och brunnar att hämta vatten ur m.m. De berättar om utbildningens fördelar. Unicef har även verksamheter som arbetar med att informera regeringen om deras skyldigheter men även vad barn har för rättigheter. Unicef genomför kampanjer för att påverka de styrandes behandling av gatubarn. Förutom de förebyggande handlingarna arbetar Unicef med projekt särskilt riktade åt att förbättra levnadsvillkoren för barnen som redan bor på gatan. En viktig insats är att ge barnen flera möjligheter.

Barnkonventionen

[redigera | redigera wikitext]

FN:s barnkonvention säger att barn, vilket definieras som personer under 18 år, skall "skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och skadligt arbete". Däremot är inte arbetet i sig förbjudet.

Förebyggande arbete

[redigera | redigera wikitext]

Ett problem vid bekämpande av skadligt barnarbete är att barnens inkomster ofta är nödvändiga för familjens överlevnad. Det räcker d�rmed inte att endast f�rbjuda barnen att arbeta, utan de m�ste �ven ges ekonomiskt st�d s� att familjen har r�d att l�ta dem exempelvis studera. Ett uppm�rksammat program i Mexiko ger f�r�ldrar som skickar sina barn till skolan ett s�rskilt bidrag; f�r flickor ges ett h�gre bidrag f�r att bryta traditionen att endast l�ta pojkar g� i skolan. �nnu �terst�r mycket att g�ra och �ver hela v�rlden r�knar man att n�got hundratal miljoner barn tvingas f�rv�rvsarbeta. Antalet barnarbetare uppskattas att vara 215 miljoner (2008).

Barnarbete i Sverige

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Barnarbete i Sverige

I Sverige inf�rdes gradvis �kad skyddslagstiftning med b�rjan under 1800-talet. �r 1833 inf�rdes en lag om att barn under nio �r inte fick arbeta. I jordbruket fortsatte dock barn arbeta in p� 1900-talet. �nda till 1950-talet slutade m�nga barn folkskolan som tretton�riga och blev d� exempelvis l�rlingar eller springpojkar. Idag p�b�rjar de allra flesta ungdomar gymnasiet och n�rmare h�lften g�r vidare till h�gskolan.

  • Barn i tid och rum 1984.
  • Torbj�rn Fogelberg, "Den minder�riga arbetskraften inom glasindustrin" i Kronobergsboken 1973.
  • B Hedvall, "Debatten om barnarbete i industri och hantverk 1850-1883" i Ideologi och socialpolitik i 1800-talets Sverige, 1978
  • Rolf Nygren, "Barnarbete och arbetsavtalets frihet. En studie kring v�r f�rsta samlade lagstiftning om skydd av minde�rig arbetskraft i industriellt yrke" i Kontroll och kontrollerande. Formell och informell kontroll i ett historiskt perspektiv, utg. av S. �kerman. 1982
  • L. Olson, D� barn var l�nsamma. Om arbetsdelning, barnarbete och teknologiska f�r�ndringar i n�gra svenska industrier under 1800- och b�rjan av 1900-talet, 1980.
  • Bengt Sandin, "Om skolans nu svaga makt. Barnarbetslagstiftning och folkundervisning i Sverige under 1860- och 1870-talen" i �ver gr�nser. Festskrift till Birgitta Od�n. Lund 1987.
  • Bengt Sandin, Hemmet, gatan fabriken eller skolan. Folkundervisning och barnuppfostran i svenska st�der 1600-1850, 1986.
  • E. �sterberg, "Barnarbetet i Sverige", i Historisk tidskrift 1982.