Byggnadsminne

Byggnadsminnen är kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar i Sverige vilka byggnadsminnesförklarats enligt bestämmelser i kulturmiljölagen. Det betraktas vanligen som det starkaste kulturhistoriska skyddet bebyggelse i Sverige kan åtnjuta.

För att klargöra skyddet fastställs skyddsbestämmelser eller skyddsföreskrifter för varje byggnadsminne.

Byggnadsminnen har stor spännvidd i tid och rum och kan vara allt från en medeltida borg till en biograf från 1950-talet. En byggnadsminnesförklaring innebär, att byggnaden måste bevaras för all framtid. Byggnaden får inte förvanskas, byggas om, eller rivas. Även parker, trädgårdar eller andra anläggningar av kulturhistoriskt värde kan få skydd. Över 2 000 anläggningar och miljöer är skyddade som byggnadsminnen. En förteckning finns i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.^[1]

Historia

Det statliga skyddet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan härledas ända tillbaka till 1666 års ”Placat och Påbudh om Gamle Monumenter och Antiquiteter i Rijket”. Vården av kronans byggnader utvidgades och förbättrades efterhand genom tillsättandet av hovarkitekter. Ett viktigt steg togs 1697, då Nicodemus Tessin d. y. utnämndes till överintendent över alla kungliga "Slott, Huus, Trägår- dar och Byggnader" ^[2]. Den moderna lagstiftningen inleddes genom 1942 års lag om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader, följd av 1960 års lag om byggnadsminnen.

Syftet med byggnadsminnen var och är att bevara spår av historien som har betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors tillgång till kulturarvet. Byggnadsminnen berättar om historiska skeenden och hur samhället över tid förändrats. Berättelserna rymmer även specifika händelser och enskilda personers historia.

Det finns numera två typer av byggnadsminnen, enskilda byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen. Före 1989 kallades ett statligt byggnadsminne för "byggnadsminnesmärke".

Beträffande kyrkobyggnader, se kyrkligt kulturminne.

Enskilda byggnadsminnen

L�nsstyrelserna har m�jlighet att genom kulturmilj�lagen byggnadsminnesf�rklara s�dana byggnader och anl�ggningar som "har ett synnerligen h�gt kulturhistoriskt v�rde eller som ing�r i ett bebyggelseomr�de med ett synnerligen h�gt kulturhistoriskt v�rde". Det kan g�lla s�v�l bostadshus som industrianl�ggningar, parker och broar.

Vem som helst kan v�cka fr�ga hos l�nsstyrelserna om att en byggnad eller anl�ggning ska byggnadsminnesf�rklaras. L�nsstyrelsen har �ven m�jligheten att p� eget initiativ v�cka fr�ga om byggnadsminnesf�rklaring. L�nsstyrelserna har tillsynsansvar �ver byggnadsminnen och pr�var fr�gor om tillst�nd till �tg�rder som strider mot skyddsbest�mmelserna. Den som �ger ett byggnadsminne har m�jlighet att s�ka bidrag f�r de antikvariska �verkostnader som kan uppst� vid till exempel restaurering.

Statliga byggnadsminnen

Regeringen beslutar om en statlig byggnad eller anl�ggning ska bli statligt byggnadsminne. Riksantikvarie�mbetet l�mnar f�rslag p� nya statliga byggnadsminnen och ansvarar f�r tillsynen �ver dem. De statliga byggnadsminnena ber�ttar viktiga delar av Sveriges och den statliga f�rvaltningens historia. De m�ste �gas direkt av staten, och d�rf�r ing�r inte fastigheter �gda av statliga bolag. Efter att ett antal aff�rsverk (Vattenfall, Televerket och SJ) bolagiserats har antalet statliga byggnadsminnen d�rmed minskat. 1993 avvecklades myndigheten Byggnadsstyrelsen, �gare av en m�ngd statliga kulturfastigheter. Det statliga bolaget Vasakronan tog �ver en stor del av best�ndet och d� minskade ocks� antalet statliga byggnadsminnen.

Det finns omkring 265 statliga byggnadsminnen i form av exempelvis regerings- och domstolsbyggnader, f�rsvarsanl�ggningar, broar, kungliga slott och fyrar.

Exempel p� statliga byggnadsminnen:

Gamla Svinesundsbron, bro
Godnatt, bef�stningstorn
Hjortens udde, fyrplats
Karlstens f�stning, f�stning
Klagstorps herrg�rd, herrg�rd
K�ns� karant�nsanl�ggning, karant�nsanl�ggning
Landeryds station, stationsbyggnad
Lorensbergs villastad, villastad
Marieholm, Mariestad, tidigare kungsg�rd
Nya �lvsborg, f�rsvarsanl�ggning
Olidans kraftverk, kraftverk
Parloiren, del av karant�nsanl�ggning
Residenset och Landsstatshuset, Kalmar, residens och landsstadshus
Saltsj�badens observatorium, observatorium
Svartsj� slott, slott
Trollh�tte kanal, kanal

Exempel p� byggnadsminnen i Sverige

Sp�nnvidden �r stor och byggnadernas �lder har inte alltid betydelse. En byggnad fr�n 1950-talet kan bli byggnadsminne medan byggnader fr�n 1600-talet st�r utan skydd.

Byggnadsminnen l�nsvis

Se �ven

Referenser

^ bebyggelseregistret
^ SOU 1956:26 Byggnadsminnen. Byggnadsminnesutredningen. 1956. Libris 13496868

Vidare l�sning

Alenius, Hans; Str�m Krister (2004). "Synnerligen m�rkliga": byggnadsminnen i V�stmanlands l�n. �rsbok (V�stmanlands l�ns museum, V�stmanlands hembygdsf�rbund) 1652-9049 ; 79(2003/2004). V�ster�s: V�stmanlands l�ns museum. Libris 9739522. ISBN 91-974974-0-1
Bj�rkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, m�nniskor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusl�ns museum och Bohusl�ns hembygdsf�rbund, 0280-4174 ; nr 93. G�teborg: L�nsstyrelsen i V�stra G�talands l�n. sid. 8-9. Libris 19352952. ISBN 9789176862742
Byggnadsminnen i �rebro l�n.. [Publikation / L�nsstyrelsen i �rebro l�n], 0349-4454 ; 2001:22. �rebro: L�nsstyrelsen �rebro l�n. 2001. Libris 8426563
Falk, Bengt-Arne; Wretling Hans (2013). Husen som bygger G�teborgs historia: [byggnadsminnen. G�teborg: Hantverks- och industrihus i G�teborg AB (Higab). Libris 16091237. ISBN 9789163740961
Gagge, Ann Christin (1998). Byggda minnen: byggnadsminnen i G�vleborgs l�n. G�vle: L�nsstyrelsen G�vleborg, L�nsmuseet G�vleborgs f�rlag. Libris 7756276. ISBN 91-86244-65-5
Hjertberg Lars, Rosander Eva, red (2008). Halva kungariket �r ditt: svenska folkets kulturarv. Stockholm: Statens fastighetsverk. Libris 10913439. ISBN 9789188238887
Hansson, Cecilia; Johanson Carin (1995). Byggnadsminnen Malm�hus l�n. [Malm�hus l�n i utveckling], 1104-5183 ; [1995:35]. Malm�: L�nsstyr. i Malm�hus l�n. Libris 2168739
Juvander, Katarina; Glase G�sta (1999). Stockholms byggnadsminnen. L�net. Stockholm: Byggf�rl. i samarbete med L�nsstyr. och Riksantikvarie�mbetet. Libris 2799191. ISBN 91-7988-121-1
Juvander, Katarina; Glase G�sta (1999). Stockholms byggnadsminnen. Staden. Stockholm: Byggf�rl. i samarbete med L�nsstyr. och Riksantikvarie�mbetet. Libris 2799190. ISBN 91-7988-119-X
L�nnbom Ingemar, red (2015). Blekinges byggnadsminnen: en k�lla till v�r historia. Karlskrona: L�nsstyrelsen i Blekinge l�n. Libris 19212455
Petersen, Bj�rn; Persson Arne (2006). Husesyn: Hallands byggnadsminnen. Halmstad: L�nsstyrelsen i Halland i samarbete med Kulturmilj� Halland och L�nsmuseet Varberg. sid. 8-9. Libris 10143515. ISBN 91-631-8267-X

Externa l�nkar

[1] yggelseregistret

[2] SOU 1956:26 Byggnadsminnen. Byggnadsminnesutredningen. 1956. Libris 13496868

[1]

[2]