Esbo
Esbo | ||
Espoo (finska) | ||
Kommun | ||
|
||
Land | Finland | |
---|---|---|
Landskap | Nyland | |
Admin. centrum | Esbo centrum | |
Area | 528,03 km� (2016-01-01)[1] | |
- land | 312,22 km� | |
- vatten | 215,81 km� | |
Folkm�ngd | 297 132 (2021-12-31)[2] | |
- m�n | 145 892 (2020-12-31)[2] | |
- kvinnor | 146 904 (2020-12-31)[2] | |
Befolkningst�thet | 951,68 inv�nare/km�[2][1] | |
Politik | ||
- Kommundir. | Jukka Mäkelä | |
- Kommunfullm. ordf. |
Inka Hopsu, Gröna | |
- Kommunstyr. ordf. |
Mervi Katainen, Saml | |
Kommunkod | 049 | |
Geonames | 660129 | |
Språk - Finska: - Svenska: - Samiska: - Övriga: |
211 252 (78,3 %)[3] 20 216 (7,5 %)[3] 9 (0,0 %)[3] 38 325 (14,2 %)[3] | |
Admin. data | ||
- Landskapsförb. | Sydkustens landskapsförbund | |
- Regioncentrum | Helsingfors | |
- Skattebyrå | Esbo | |
- Sjukvårdsdistrikt | Helsingfors och Nyland | |
- Försäkringskrets | Södra Finland | |
- Nödcentral | Nyland | |
- Räddningsverk | Västra Nyland | |
- EU-målområde | 2 | |
Läge - Latitud: - Longitud: |
60° 10′ 00″ 24° 42′ 00″ | |
Esbo stads läge
| ||
Webbplats: www.esbo.fi | ||
Esbo (['ɛsbɔ] ( lyssna); finska: Espoo) är en kommun (stad) i landskapet Nyland i Finland. Esbo är beläget vid Finska viken och gränsar i öster till Helsingfors och Vanda, i väster till Kyrkslätt och i norr till Vichtis och Nurmijärvi. Esbo bildar huvudstadsregionen (som också ingår i Storhelsingfors) med grannstäderna Helsingfors, Grankulla och Vanda, som tillsammans har 1,2 miljon invånare. Staden Grankulla utgör en enklav inuti Esbo. Esbo är landets näst största stad med 300 748 invånare (30 juni 2022). Esbos sammanhängande bebyggelse ingår i huvudsak i Helsingfors tätort, och kommunen omfattar även tätorten Gunnars samt delar av tätorterna Kolmiranta och Klövskog.[4] Staden är indelad i storområden och stadsdelar (se nedan).
Aalto-universitetet har sitt huvudcampus i Otnäs, Esbo. Många stora företag har sina huvudkontor i Esbo, bland annat Nokia.
Historia
[redigera | redigera wikitext]De första invånarna flyttade till Esbo redan för 9 000 år sedan och permanent bosättning har funnits på området åtminstone sedan 1100- och 1200-talen. Den viktiga Kungsvägen från Åbo till Viborg har gått genom staden sedan 1200-talet, då den svenska kolonisationen[förtydliga] av Esbo inleddes. Namnet Esbo härstammar troligen från det gamla svenska ordet äspe för ’aspskog’ och ’å’, alltså asp(skog)-å. Namnet omtalas första gången 1421 i formen ”Espa”. Även de flesta bynamnen har svenskt ursprung. Esbo församling avskildes från Kyrkslätts kapell år 1458, och Esbo gråstenskyrka härstammar från 1480-talet. Den är också Esbos äldsta byggnad.
�r 1920 hade Esbo 9 000 inv�nare, varav 70 procent hade svenska som modersm�l och 75 procent arbetade inom jordbruket. Grankulla villasamh�lle avskildes fr�n Esbo landskommun och blev en separat k�ping �r 1920. P� 1940- och 1950-talen b�rjade Esbo v�xa kraftigt som en f�rort till Helsingfors, och landsortskommunen v�xte till en handels- och industristad. Esbo blev k�ping �r 1963 och blev upph�jd till stad �r 1972. Esbo v�xte fr�n 22 000 inv�nare till 210 000 inv�nare mellan 1950 och 2000. Finlandssvenskarna utg�r i dag cirka nio procent (20 000 personer) av Esbos befolkning.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]1 januari 1994 tillf�rdes ett omr�de med 35 inv�nare fr�n Vichtis kommun.[5]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Esbo �r indelat i 7 storomr�den och 56 stadsdelar. Esbo �r en m�rkv�rdig stad p� s� s�tt att staden inte har n�got egentligt centrum som �r mera betydande �n andra centra. Man s�ger att Esbo har fem skilda centra:
- Esbo centrum, som �r administrativt centrum,
- Hagalund, som �r kulturellt centrum,
- Alberga, med Sello k�pcentrum,
- Mattby, med k�pcentret Iso Omena i norra Mattby, och
- Esboviken
Helsingfors centrum har en stor betydelse f�r hela Esbo.
Storomr�den och stadsdelar
[redigera | redigera wikitext]Norra Esbo
Bodom � Kalaj�rvi � Gunnars � Lahnus � Lakisto � Luk � Nipert � Grundbacka � R�dskog � Gammelg�rd � V�llskog
Gamla Esbo
Esbo centrum � Gumb�le � H�gn�s � Tr�sk�nda � Bj�rnk�rr � Karvasbacka � Stadsberget � Kolmpers � Kur�ngen � Morby � Nupurb�le � Noux � Siikaj�rvi � Gamla Noux � K�ringmossen
Stor-Alberga
Karabacka � Kilo � Dalsvik � Alberga � F�gelberga � Klapptr�sk � Smedsby � Gr�ndal
Stor-K�klax
Esbog�rd � K�klax � Kurtby � Fantsby
Stor-Hagalund
G�ddvik � Bredvik � Mankans � �ngskulla � Otn�s � Norra Hagalund � Hagalund � Westend
Stor-Mattby
Hemtans � Mattby � Olars
Stor-Esboviken
Esboviken � Kaitans � Ladusved � N�ykis � Bastvik � S�k� � Sommar�arna
Byar och platser
[redigera | redigera wikitext]- Backby (finska: Pakankylä)
- Bergans (en del av Alberga, finska: Perkkaa)
- Björkmankans (del av Norra Hagalund, finska: Koivu-Mankkaa)
- Björnholm (en udde i Westend, där motorvägen Västerleden går, finska: Karhusaari)
- Boställsbacken (del av Alberga, finska: Puustellinmäki)
- Bruksstranden (del av Bredvik, finska: Ruukinranta)
- Bölsby (finska: Pyöli)
- Estmalmen (del av Nöykis, finska: Eestinmalmi)
- Fölisholmen (holme, finska: Varsasaari)
- Karlö (en ö, finska: Miessaari)
- Karlöfjärden (finska: Miessaarenselkä)
- Kytö (uttalas tjy:tö, holme)
- Kytökäringen (skär)
- Lövöarna (holmar, finska: Lehtisaaret)
- Mössenholmen (en holme, finska: Vehkasaari)
- Niemis (finska: Niemelä)
- Sperrings (en by, finska: Perinki)
- Storhoplax (finska: Iso Huopalahti)
- Tvihjälp (holme)
- Urberga (finska: Vuorela)
- Svinö sund (finska Suino)
Styre och politik
[redigera | redigera wikitext]Mandatfördelning i Esbo, valen 1964–2021
[redigera | redigera wikitext]Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[6]
Valår | VF | DA | ASSF | SDP | GRÖN | KA | ÖVR | SAF | C | UNGF | LFP | LIBE | SFP | RN | KD | SAML | KHP | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1964 | 9 | 16 | 22 |
| 47 | 77,9 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1968 | 6 | 1 | 14 | 1 | 2 | 6 | 6 | 11 |
| 47 | 75,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1972 | 8 | 16 | 1 | 7 | 6 | 15 |
| 53 | 75,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 9 | 17 | 2 | 7 | 7 | 1 | 22 | 2 |
| 67 | 79,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1980 | 8 | 17 | 2 | 5 | 7 | 2 | 25 | 1 |
| 67 | 75,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1984 | 3 | 15 | 7 | 4 | 1 | 2 | 8 | 1 | 26 |
| 67 | 71,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 3 | 1 | 15 | 4 | 3 | 1 | 3 | 1 | 8 | 1 | 27 |
| 67 | 66,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1992 | 4 | 14 | 11 | 5 | 2 | 8 | 2 | 21 |
| 67 | 70,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1996 | 3 | 14 | 8 | 3 | 2 | 4 | 8 | 1 | 24 |
| 67 | 61,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2000 | 4 | 13 | 11 | 2 | 4 | 7 | 1 | 25 |
| 67 | 53,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2004 | 3 | 13 | 9 | 3 | 4 | 7 | 2 | 26 |
| 67 | 59,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2008 | 2 | 9 | 11 | 1 | 7 | 3 | 6 | 2 | 26 |
| 67 | 62,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2012 | 2 | 10 | 13 | 10 | 2 | 7 | 2 | 29 |
| 75 | 59,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2017 | 3 | 10 | 17 | 7 | 3 | 1 | 6 | 2 | 26 |
| 75 | 60,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2021 | 2 | 10 | 14 | 8 | 2 | 6 | 2 | 3 | 28 |
| 75 | 58,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data h�mtat fr�n Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik |
V�norter
[redigera | redigera wikitext]Esbo har f�ljande v�norter[7]:
- Esztergom, Ungern
- Irving, Texas, USA
- Kongsberg, Norge
- Kristianstad, Sverige
- K�ge, Danmark
- N�mme, Estland
- Shanghai, Kina
- Skagafj�r�ur, Island
Esbo har ocks� en partnerstad[7]:
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]N�ringsliv
[redigera | redigera wikitext]Det stora telekommunikationsf�retaget Nokia har sitt huvudkontor i Esbo. I och med att Aalto-universitetet ligger i staden har det ocks� vuxit upp en stark it-industri med diverse mjukvaruf�retag h�r. Likas� har hisstillverkaren Kone sitt huvudkontor i staden. Vidare kan n�mnas f�retag som Huhtam�ki, M-Real, Tieto och Outokumpu.
N�ringslivet �r relativt starkt kopplat till huvudstaden Helsingfors, och m�nga vill se st�derna som en helhet, Huvudstadsregionen.
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]V�gar
[redigera | redigera wikitext]1 �boleden
51 V�sterleden
50 Ring III
101 Ring I
102 Ring II
110 Åbovägen
114 Knektbron
120 Vichtisvägen
1130 Lappbölevägen, Köklaxleden
Kollektivtrafik
[redigera | redigera wikitext]Tåg
[redigera | redigera wikitext]- Kustbanan Åbo-Helsingfors går genom Esbo och trafikeras med pendeltåg
- Västmetron, som är en förlängning av Helsingfors metro, invigdes 18 november 2017[8]
Buss
[redigera | redigera wikitext]- Esbo interna busstrafik: tre-siffriga busslinjer, till exempel 241 och 543
- Helsingfors regionala busslinjer, tresiffriga busslinjer, till exempel 109 längs Västerleden, 210 längs Åboleden, 321 längs Vichtisvägen.
- Busslinjer som passerar flera av huvudstadsregionens städer, kallas regionlinjer. Likadana nummer som på Esbos interna busstrafik.
- Fjärrbussar
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutvecklingen i Esbo stad 1975–2020[9] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1975 | 120 632 | |||
1980 | 137 409 | |||
1985 | 156 778 | |||
1990 | 172 629 | |||
1995 | 191 247 | |||
2000 | 213 271 | |||
2005 | 231 704 | |||
2010 | 247 970 | |||
2015 | 269 802 | |||
2020 | 292 796 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. |
Språk
[redigera | redigera wikitext]Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 1 000 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[10][11]
|
|
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Sev�rdheter
[redigera | redigera wikitext]- Noux nationalpark som finns delvis i nordv�stra Esbo
- Esbo domkyrka fr�n 1400-talet
- WeeGee-huset med Esbo moderna konstmuseum
- V�rldens st�rsta bastu[12]
Idrott
[redigera | redigera wikitext]Som idrottsstad �r Esbo mest k�nd f�r ishockeylaget Espoo Blues. S�songen 2007-2008 tog sig laget till final i FM-ligan, men fick till slut n�ja sig med en andraplats. Inom juniorishockeyn finns det m�nga lag som utm�rkt sig. Espoo Blues damlag har vunnit FM sju �r i rad, men �r 2006 br�ts segersviten. Esbo har ocks� m�nga fotbollsf�reningar som FC Kasiysi, EPS och FC Honka. Av dessa spelar enbart FC Honka i Tipsligan. Flera klubbar �gnar sig �t friidrott, bland andra EIF. Tv� paddlingsklubbar, Canoa och Espoon Eskimot �r verksamma i Esbo och tre segelf�reningar, EPS, Espoon Merenk�vij�t och Esbo Segelf�rening[13], vilka haft seglare med internationella framg�ngar.
K�nda personer fr�n Esbo
[redigera | redigera wikitext]- Henkka Blacksmith, basist i Children of Bodom
- Krista Kosonen, sk�despelerska
- Pekka Kuusisto, violinist
- Alexi Laiho, gitarrist, s�ngare i Children of Bodom
- Jere Lehtinen, ishockeyspelare
- Petri Lindroos, s�ngare och gitarrist i bandet Ensiferum, tidigare Norther
- Marjo Matikainen-Kallstr�m, politiker (MEP) och skid�kare
- Samer el Nahhal, basist i Lordi
- Jaska Raatikainen, trummis i Children of Bodom
- Kristian Ranta, gitarris i bandet Norther
- Kimi R�ikk�nen, racerf�rare
- Jussi Syd�nmaa, gitarrist i Lordi
- Janne Warman, keyboardist i Children of Bodom
Se �ven
[redigera | redigera wikitext]K�llor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ [a b c d] ”Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 4 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170704170926/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/055_vaerak_tau_124.px/?rxid=2c0b4c7a-cb72-49f3-8572-cdbbdaa52e1d. Läst 17 augusti 2016.
- ^ Statistikcentralen, Finland; Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2013 Läst den 13 februari 2015.
- ^ (på finska och svenska) ( PDF) Befolkningens sammansättning 1994. Finlands Officiella Statistik. "Befolkning 1995:8". Helsingfors: Statistikcentralen. 1995. sid. 140 (141 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158247/xvaerak_199400_1995_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023
- ^ ”Kunnallisvaalit” (på finska & svenska). Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 29 november 2021.
- ^ [a b] ”Nätverk och vänorter”. Esbo stad. https://www.espoo.fi/sv/staden-och-beslutsfattandet/internationella-esbo/natverk-och-vanorter. Läst 25 maj 2024.
- ^ ”Västmetrons invigning”. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/18/munkar-champagne-och-humpsvakar-nar-vastmetron-startade. Läst 8 februari 2018.
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.
- ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
- ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
- ^ Philip Teir (2016.04.30). ”Studenter vill slå hett rekord med världens största bastu”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/studenter-vill-sla-hett-rekord-med-varldens-storsta-bastu/. Läst 2016.04.30.
- ^ (svenska) ESF
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Esbo stads webbplats
- Esbo i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
|
|
|