Grävmaskin

En gr�vmaskin �r en typ av anl�ggningsmaskin som bland annat anv�nds f�r gr�vning och rivning. Gr�vmaskiner tillh�r den grupp anl�ggningsmaskiner som tillverkas i st�rst antal av alla f�rekommande anl�ggningsmaskiner i v�rlden.

Konstruktion

Gr�vmaskiner best�r av en undervagn, �verdel samt aggregatdel. �verdelen har en motor- och hyttdel som fritt kan roteras i f�rh�llande till undervagnen. Sj�lva gr�varbetet utf�rs med gr�vaggregatet som �r uppbyggd av tv� fasta l�nkar, bom respektive sticka/skaft, som man�vreras med hydraulik som �nnu fram till i b�rjan p� 1960-talet man�vrerades av st�lvajrar och vinschar som drog upp skopan. Den senare typen ben�mndes "Lingr�vare". P� riktigt stora gr�vmaskiner kan st�lwire fortfarande f�rekomma. P� senare tid har s� kallad "trippelbom", "kn�ckbom" eller "citybom" kommit till anv�ndning, d�r en extra, hydrauliskt man�vrerad led lagts in d�r "monobommen" �r b�jd. Ist�llet f�r skopor kan �ven andra typer av redskap, som till exempel tj�lkrok, asfaltsk�rare, grip, eller pallgafflar anslutas till redskapsf�stet som vanligtvis (p� maskiner upp till cirka 50 tons totalvikt) �r hydrauliskt reglerat. Under de senaste tio �ren har f�rekomsten av eftermonterade sk�rdaraggregat (se Skogsmaskin) p� gr�vmaskiner �kat markant, detta som ett bra komplement vintertid d� vanliga gr�varbeten ofta st�r still. En annan bidragande orsak �r att en s�dan maskin �r billigare �n en komplett sk�rdare. Gr�vmaskinen anv�nds som markberedare d�r marken kr�ver att den bereds med gr�vmaskin, detta kan bero p� flera olika orsaker: vattenrik mark, omr�de med risk f�r uppfrysnig av plantor, eller n�r man har gjort andra ingrepp i skogen med gr�vmaskin som stubbrytning och dikesrensning p� kallytor.

Gr�vmaskiner i viktklassen 5 - 20 ton har ibland hjuldrivning, vilket ger god mobilitet, medan tyngre modeller uteslutande �r utrustade med larvbandsdrivning vilket ger b�ttre stabilitet och framkomlighet. Gr�vmaskiner med larvbandsdrivning (s.k. Bandgr�vare) m�ste transporteras p� trailrar mellan olika arbetsplatser medan hjulgr�vare kan ta sig fram f�r egen maskin �tminstone kortare avst�nd.

Minigr�vare �r en smidig maskin i viktklassen 0.5 - 8 ton som uteslutande �r utrustad med larvbandsdrivning.

Vissa gr�vmaskiner har ett schaktblad inf�st i underredet, som kan anv�ndas f�r mindre schaktningsarbeten eller som extra st�d vid gr�vning.

F�r riktigt omfattande gr�varbeten i samband med stora anl�ggningsarbeten eller stora dagbrott anv�nds stora linman�verade sl�pgr�vmaskiner. Vissa av dessa flyttar sig inte med larvbandsdrivning utan med hj�lp av en g�ngmekanism. De st�rsta gr�vmaskinerna i v�rlden �r av typen skovelhjulsgr�vmaskiner och dessa anv�nds f�r konstant gr�vning med h�g kapacitet i dagbrott.

Anv�ndningsomr�den

Gr�vmaskiner �r i huvudsak konstruerade f�r schaktarbeten och f�r arbeten som inbegriper f�rflyttning av jordmassor. Gr�vmaskiner har �ven visat sig l�mpliga f�r en rad andra typer av arbeten d� valfritt redskap kan monteras p� maskinens redskapsf�ste. Det �r vanligt att moderna gr�vmaskiner �r utrustade med extra hydraulik monterad p� maskinens sticka. Ett vanligt f�rekommande redskap som drivs av enkelriktad hydraulik �r hydraulhammaren som anv�nds vid rivningsarbeten f�r att sl� is�r betong. Av den h�r anledningen kallas �ven enkelriktad hydraulik ibland f�r "hammarhydraulik". Man kan �ven montera en crusher eller p� svenska sax, detta �r ett dubbelverkande verktyg som man anv�nder f�r att klippa s�nder betong som n�r man river byggnader. Extra hydraulik monterad p� maskinens sticka kan vara b�de enkel eller dubbelverkande och man�vreringen kan vara med fotpedal, knapp eller rulle i spak. Denna styr en riktningventil som oftast sitter integrerad i maskinens huvudman�verventil, det finns �ven extra funktioner som att man kan st�lla in fl�de och tryck p� maskinens display p� nyare modeller. Man v�ljer om man skall ha enkelverkande eller dubbelverkande funktion antingen genom att koppla om en kran vid maskinens ventilpaket eller s� sitter det automatiskt omkopplande ventiler som aktiveras elektriskt fr�n hytten.

Ett redskap som anv�nder extrahydrauliken �r en tiltrotator. P� en tiltrotator sitter oftast tv� hydraulkolvar som ger en tiltfunktion på ett underliggande redskapsfäste. Förutom tiltfunktionen är även en rotator monterad, därav namnet. Med en tiltrotator kan exempelvis en planeringsskopa styras ytterst noggrant för att jämna ut slänter och plana ytor vid återställningsarbeten. Tiltrotatorer är vanligt förekommande på maskiner mellan 2 och 32 tons maskinvikt, mellan 8 och 25 ton har nära 90% av alla maskiner en sådan extrautrustning.

En grävmaskin kan även byggas om med förlängd bom och sticka. Materialhanterare för lastning av skrotråvara är en sådan variant av en i grunden ombyggd grävmaskin. Andra varianter är maskiner för muddring av kanaler och sjöar, men även höghöjdsrivare är ombyggda med samma princip. Kända tillverkare av maskiner med förlängd bom och sticka är Liebherr, CAT, Volvo, Komatsu, Hitachi, Case och Fuchs Terex.

Tillverkare

Komatsu dominerar världsmarknaden för bandgrävmaskiner och Caterpillar ligger som tvåa bland grävmaskinstillverkarna. Volvo Construction Equipment har ökat sin marknadsandel efter förvärvet av Samsungs grävmaskinstillverkning i slutet av 1990-talet. Andra tillverkare är Doosan, Kubota, Hitachi och Hyundai. Volvo är sedan början av 1990-talet ensam svensk representant (maskinerna produceras mestadels i Korea och Tyskland). Länge fanns det ett flertal svenska grävmaskinstillverkare, varibland särskilt Åkerman och Landsverk kan nämnas.

De svenska företagen OilQuick(Hudiksvall ), SMP Parts i Ilsbo, Rototilt Group i Vindeln, Engcon i Strömsund och Steelwrist i Sollentuna tillverkar så kallade tiltrotator-utrustningar för grävmaskiner och traktorgrävare.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Grävmaskin.
Bilder & media