Hoppa till innehållet

Granatgevär

Fr�n Wikipedia
Granatgev�r
Eldgivning med granatgev�r
Illustration av bakbl�sprincipen

Granatgev�r, kort grg, �r ett rekylfritt (se bakbl�sprincipen nedan) n�rpansarvapen[1] som anv�nds f�r att bek�mpa stridsfordon och sl� ut bef�stningar.[2] Granatgev�r best�r i regel av ett r�fflat eldr�r som �r utformat f�r att skjuta dedikerade bakbl�spatroner med drivbandsf�rsedda granater.[a] De �r huvudsakligen f�rsedda med fasta riktmedel och avfyringsanordning.

Granatgev�r finns b�de i b�rbar och fast utformning.

Bakbl�sprincipen

[redigera | redigera wikitext]

N�rpansarvapen s�som granatgev�r, raketgev�r och pansarskott bygger p� en vapenprincip kallad bakbl�sprincipen, vilket g�r de till vad som brukar kallas rekylfria vapen eller bakbl�sare.[1] Ett vapen som anv�nder bakbl�sprincipen m�ste vara �ppet baktill och beh�ver skjuta ammunition som till�ter viss del av drivladdningens krutgaser att expandera och fl�da ut baktill p� vapnet vid eldgivning. Detta ska skapa tillr�ckligt h�gt tryck f�r att driva iv�g projektilen fr�n vapnet i h�g hastighet vilket skapar rekyl, men d� krutgaser samtidigt str�mmar ut baktill p� vapnet ska detta motverka rekylen och g�ra vapnet effektivt rekylfritt. Den bak�tstr�mmande gasens r�relsem�ngd ska vara lika stor som projektilens r�relsem�ngd (se Newtons tredje r�relselag).

Drivladdningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Granatgev�r skjuter konventionellt enhetspatroner apterade med perforerade specialhylsor vars h�l �r igenpluggade f�r att h�lla inne drivladdningen. N�r vapnet avfyras briserar pluggarna fr�n de expanderande krutgaserna fr�n drivladdningen s� att viss krutgas fl�dar ut baktill p� vapnet.
  • Raketgev�r som skjuter raketprojektiler l�ter "bakbl�set" fr�n raketmotorn att fl�da ut baktill p� vapnet.
  • Pansarskott har en inbyggd drivladdningshylsa som brister b�de fram- och baktill vid eldgivning och l�ter viss krutgas fl�da ut baktill p� vapnet.

Risker med bakbl�s

[redigera | redigera wikitext]

Bakom alla bakbl�svapen finns en riskzon i formen av en kon. Vid eldgivning fyller de bak�tfl�dande krutgaserna denna kon och skadar allt mjukt material i dess n�romr�de. P� grund av detta ska inga o�nskade personer eller st�rre f�rem�l befinna sig i denna kon vid avfyrning. �ven anv�ndaren av bakbl�svapnet kan skadas av krutgaserna om dessa inte f�r fl�da fritt �ver ett st�rre �ppet omr�de. Av denna anledning �r det h�gst ol�mpligt att avfyra ett bakbl�svapen i ett slutet utrymme som till exempel fr�n ett rum, d� tryck�kningen i det utrymmet skulle bli betydande.

I Sverige g�ller ett s�kerhetsavst�nd om 70 meter i fredstid och 15 meter under krig f�r bakbl�skonen.

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Om projektilerna är fenstabiliserade och framdrivs av en raketmotor är vapnet ett raketgevär och inget granatgevär.
  1. ^ [a b] Beskrivning av närpansarvapen del 1. Stockholm: Kungliga Arméförvaltningens tygavdelning. 1952 års upplaga, ändringstryck 1954 
  2. ^ ”GRANATGEVÄR M/48 OCH M/86”. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/vapen/granatgevar-4886/. Läst 2 juli 2021.