Hamburg

	Hamburg
	Stad; Förbundsland
Flagga	Stadsvapen
	Officiellt namn: Freie und Hansestadt Hamburg
Land	Tyskland
Förbundsland	Hamburg
Flod	Elbe
Koordinater	53°34′59″N 9°58′59″Ö / 53.583°N 9.983°Ö
Högsta punkt	Hasselbrack
- höjdläge	116 m ö.h.
Area	755 km²
Folkmängd	1 840 000 (2019)
- storstadsområde	4 300 000
Befolkningstäthet	2 437 invånare/km²
Grundad	800-talet
Borgmästare	Peter Tschentscher (SPD)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	20001–21149, 22001–22769
Riktnummer	040
Geonames	2911297; 2911298; 7602585
	Webbplats: hamburg.de

För andra betydelser, se Hamburg (olika betydelser).

Uppslagsordet ”Hamborg” leder hit. För orten i Jämtland, se Kalls socken.

Hamburg (lågtyska: Hamborg [ˈhambɔːx]), officiellt Freie und Hansestadt Hamburg, är både ett tyskt förbundsland och Tysklands näst största stad. Invånarantalet uppgick till 1,84 miljoner invånare år 2019, med förorter 3 miljoner. Hamburg är en av Tysklands viktigaste städer, inte minst genom stadens hamn som har en av Europas största containerhamnar. Ekonomiskt och kulturellt utgör staden ett centrum för Nordtyskland och staden har bland de högsta BNP-erna per capita inom EU.^[1]

Befolkning

Hamburg är idag Tysklands näst största stad. Staden har alltsedan 1600-talet varit en av de stora tyska städerna men med en påtagligt stark befolkningsökning under 1800-talets sista decennier. Hamburg hade sitt högsta invånarantal 1964 med 1,9 miljoner. Efter 1964 skedde en suburbanisering och utflyttning från staden till de omkringliggande områdena och 1986 hade Hamburg 1,6 miljoner invånare. Siffran ligger idag på 1,8 miljoner. Prognosen räknar med en ökning kommande år. Staden har 257 825 (2007) invånare med uteslutande utländskt pass (ej dubbla medborgarskap). Den största gruppen kommer från Turkiet följd av Polen och forna Jugoslavien.

Religioner

Hamburg blev lutherskt under reformationen på 1500-talet. Idag tillhör 32 % den evangeliska kyrkan och 10 % den katolska. Hamburg har en lång tradition av olika trosuppfattningar genom sin roll som sjöfartsstad. Sedan 1960-talets invandring har den muslimska tron vuxit och 1957 öppnades Fazle Omar-moskén i Stellingen. Även asiatiska religioner har vuxit under senare år, delvis på grund av invandring från Asien, men även genom konvertiter.

Dialekt

Under 1800-talet trycktes lågtyskan bort som ledande språk i staden av högtyskan som sedan 1500-talet använts som skriftspråk i allt större utsträckning. I mitten av 1900-talet var lågtyskan i det närmaste försvunnen i officiella sammanhang. År 1980 gav Hamburgs borgerskaps presstjänst dock ut Hamburgs författning på plattyska. Dialekten, Hamburger Platt, fortsätter att talas av många hamburgare och återkommer i litteraturen och tidningskolumner. En del för Hamburg (Nordtyskland) typiska ord finns kvar kopplat till sjöfarten, till exempel Kontor i stället för det gängse Büro. Hamburgs nordtyska dialekt skiljer sig från övriga regioner, som till exempel Bremen. Idag kommer enstaka ord in i högtyska.

Personligheter

Hamburg har genom århundraden haft en rad framstående personligheter som präglat staden. Inom näringslivet har sjöfarten satt sin prägel med namn som Hapags Albert Ballin. I politiken finns namn som Herbert Wehner, Klaus von Dohnanyi men kanske framförallt den tidigare förbundskanslern Helmut Schmidt. För Hamburgs stad spelade Max Brauer en stor roll som borgmästare efter kriget. Inom sport torde fotbollsspelaren Uwe Seeler vara den största – som spelade i Hamburger SV och landslaget. Inom modet har Jil Sander kommit att spela en stor roll; uppvuxen i staden, startade sin första butik i Hamburg. Inom teatern kom Ida Ehre att spela en viktig roll efter andra världskriget. Inom media blev mediemogulen Axel Springer en dominerande person efter 1945, men här bör även Der Spiegels Rudolf Augstein nämnas liksom Die Zeits Marion Gräfin Dönhoff.

Se även Lista över Hamburgs borgmästare.

Geografiskt läge

Hamburg är beläget i norra Tyskland vid floden Elbes nedre lopp med 110 km upp till Nordsjön. Hamburg ligger vid floderna Alster och Billes mynning. I norr gränsar Hamburg till Schleswig-Holstein och i söder till Niedersachsen. Staden delas av Elbe, från Veddel till Finkenwerder på Elbes södra strand med St. Pauli och Altona på norra stranden. Hamburg binds samman genom broar och Elbetunnlarna.

I Hamburgs stadscentrum är Alster uppdämd och bildar en konstgjord sjö som delas in i Binnenalster och Außenalster. Dessa två delar skärs av genom övergående broar. Den mindre Binnenalster omges av Hamburgs historia stadskärna. Delar av Alster har kanaliserats i staden. Hamburg har 2500 broar som går över stadens alla Fleete, floder och kanaler vilket gör det till den stad i Europa med flest broar.

Idag ingår Hamburg i Metropolregion Hamburg, en av Tysklands elva metropolregioner. I detta område ingår Hamburg tillsammans med de omkringliggande områdena Cuxhaven, Harburg, Lüchow-Dannenberg, Lüneburg, Rotenburg, Soltau-Fallingbostel, Stade och Uelzen i Niedersachsen och i Schleswig-Holstein Herzogtum Lauenburg, Segeberg, Steinburg, Stormarn, Pinneberg och Dithmarschen.

Förvaltningsindelning

Hamburg är uppdelat i sju förvaltningsdistrikt (Bezirke): Hamburg-Mitte, Altona, Eimsbüttel, Hamburg-Nord, Wandsbek, Bergedorf och Harburg. Dessa är i sin tur är uppdelade i flera stadsdelar. Dessa stadsdelar uppgår totalt till 104 stycken.

År 2008 genomfördes en områdesreform där förändringar i enskilda stadsdelar och distrikt gjordes. Bland förändringarna hörde att Wilhelmsburg blev en del av Mitte istället för sedan lång tid tillbaka Harburg. Dessutom skapades de nya stadsdelarna Sternschanze (Altona) och HafenCity (Hamburg-Mitte).

Till Hamburg hör nordsjööarna Neuwerk, Scharhörn och Nigehörn samt nationalparken Hamburgisches Wattenmeer. Administrativt utgör dessa stadsdelen Neuwerk, en exklav som lyder under Hamburg-Mitte.

Historia

Holländischer Brook 1895
Hamburg kring sekelskiftet 1900
Grosser Burstah 1910

Huvudartikel: Hamburgs historia

Omkring år 800 fanns borgen Hammaburg vid Elbe. Runt borgen växte staden fram, och här baserades tidigt ett biskopssäte varifrån bland annat Ansgar skickades ut på en tidig mission till Birka. Det medeltida stadsförbundet Hansan ledde till ett stort uppsving för staden, som så småningom kom att dominera organisationen över rivalen Lübeck. Danmark som ända till 1864 kontrollerade Schleswig och Holstein, försökte flera gånger erövra staden utan att lyckas och även Sverige strävade mot att inkorporera staden i sitt eget välde på 1600-talet. Även den tyske kejsaren misslyckades att dominera staden, utan Hamburg kunde bibehålla sin oberoende ställning som fri riksstad (Freie Reichsstadt), en republik styrd av en senat.

Läget vid floden Elbe och marskländerna gjorde att man trots att staden låg tio mil från öppet hav kunde ta emot stora fartyg. Danskarna grundade en angränsande stad, Altona, som dock inte kunde konkurrera med Hamburg.

Pråmar på kanal i Hamburg
Stuhlmannfont�nen i Altona
Hotell Pilsner Hof vid G�nsemarkt, Hamburg

1800-talet efter Napoleonkrigen ledde till en stark expansion. Staden industrialiserades och blev �ven den viktigaste hamnen i det enade Tyskland. I och med att man l�g s� pass l�ngt inne i landet samtidigt som man kunde ta emot atlant�ngare fortsatte expansionen. Staden blev viktig inte minst f�r Amerikatrafiken, och m�nga emigranter samlades i staden innan avf�rd v�sterut. Staden Altona inkorporerades 1937 i Hamburg.

Under andra v�rldskriget skadades staden sv�rt av allierat bombflyg framf�rallt i juli 1943, men byggdes upp under 1950- och 1960-talen. Efterkrigstiden ledde till en stor f�rlust av Hamburgs �stra omland, i och med att det d�varande �sttyskland (DDR) l�g knappt fem mil �ster om staden. Stadens hamn har fortsatt att vara en av v�rldens viktigaste hamnar, inte minst f�r den skandinaviska trafiken, och �r 2005 slogs nytt rekord n�r det g�llde godshantering om 8,9 miljoner TEU. Huvuddelen av hamnverksamheten har flyttat nedstr�ms vilket l�mnat plats f�r utvecklingen av HafenCity i de gamla hamnkvarteren mer centralt i staden.

Sev�rdheter

Hamburgs r�dhus i Altstadt
Sj�n Binnenalster och Jungfernstieg i Neustadt
Elbphilharmonie i HafenCity
Landungsbr�cken i St. Pauli
Wasserschloss i Speicherstadt

I city i stadsdelen Altstadt ligger Hamburgs r�dhus i nyren�ssans fr�n 1897 samt aff�rsgatan M�nckebergstrasse. M�nckebergstrasse erbjuder ett varierat utbud av olika butiker och de st�rsta varuhusen i stadens centrum. I stadsdelen finns �ven n�gra av Hamburgs �ldsta byggnader vid Nikolaifleet och Deichstrasse, k�nda St. Peterskyrkan samt Hamburger Kunsthalle. I k�nda kyrkoruinen S:t Nikolai-kyrkan kan man �ka upp i kyrktornet.

Centralt i stadsdelen Neustadt finns k�nda aff�rsgatan Jungfernstieg och Neuer Wall som �r en av de mest exklusiva shoppingomr�dena i Hamburg. Flera butiker ligger l�ngs kanalen Alsterfleet samt �nnu flera vid torget G�nsemarkt. I denna stadsdel finns Hamburgs mest ber�mda kyrka St. Mikaelskyrkan. Sj�n Binnenalster mitt i centrum och ett omfattande kanalsystem g�r att Hamburg har fler broar �n Venedig och Amsterdam tillsammans.

Speicherstadt har flera lagerhus byggda i nygotisk tegelarkitektur som ligger p� en cirka 1,5 kilometer l�ng � som genomkorsas av flera kanaler. Speicherstadt byggdes f�r att lagra styckegods som kaffe, te och kryddor. Idag �r omr�det v�rt ett bes�k f�r sina byggnader och f�r de sev�rdheter som finns inom omr�det, bland annat v�rldens st�rsta H0-modellj�rnv�g p� Miniatur Wunderland, tullmuseet, Hamburg Dungeon och kryddmuseet. I detta omr�de finns �ven den helt nybyggda stadsdelen HafenCity, ett stort bostadsprojekt som byggts i gamla hamnkvarter. En av HafenCitys mest k�nda byggnader �r kontserthuset Elbphilharmonie.

Reeperbahn i stadsdelen i St. Pauli �r centrum f�r stadens nattklubbskvarter och �r fr�mst k�nt f�r pornografiska klubbar och butiker, men �ven ett stort antal teatrar, musikaler och musikklubbar lockar en bred publik till Reeperbahn. I St. Pauli finns �ven k�nda h�ghusen Tanzende T�rme och Bismarckmonumentet. P� Fischmarkt vid Elbe �r det varje s�ndagsmorgon sedan 1703 marknad fr�n klockan 5 p� morgonen p� sommaren och 7 p� vintern. F�rutom turister �r det m�nga bes�kare fr�n det n�rbel�gna Reeperbahn som g�r fr�n nattklubbarna och forts�tter festa och dansa i auktionshallen. N�ra Fischmarkt ligger U-b�tsmuseum U-434. I n�rheten ligger Landungsbr�cken med Elbetunneln fr�n 1911. Vid Landungsbr�cken g�r flera olika b�tlinjer med bland andra HADAG-f�rjorna. Vidare finns Heinrich Hertz-tornet, som �r ett 271,5 meter h�gt TV-torn och Hamburgs h�gsta byggnad. Tornet �r inte �ppet f�r allm�nheten. K�nda Karolinenviertel ligger �ven h�r.

I stadsdelen St. Georg n�ra Hamburg Hauptbahnhof, finns flera restauranger, barer och klubbar fr�mst p� Lange Reihe. Omr�det �r popul�rt p� kv�llstid. Vidare finns h�r Deutsches Schauspielhaus, Museet f�r konst och hantverk Hamburg, St. Marien domkyrka och Hamburgs stora busscentral.

Schanzenviertel i Sternschanze �r ett kvarter med alternativ stil och som �r en sev�rdhet i sig tillsammans med Karolinenviertel i stadsdelen St Pauli.

I stadsdelen Altona-Altstadt i v�stra Hamburg ligger k�nda Dockland. N�ra finns �ven stadsdelen Ottensen med stora aff�rsgatan Ottenser Hauptstrasse. Runt Alster och v�ster om Alster finns stora omr�den av bebyggelse fr�n slutet av 1800-talet och fram till 1920-talet, bland annat stadsdelarna P�seldorf, Rothenbaum och Winterhude. I Winterhude finns bland annat Hamburgs stadspark. Stadsdelen Eppendorf med huvudgatorna Eppendorfer Baum och Eppendorfer Landstrasse mellan Klosterstern och Eppendorfer Markt har en sammanh�llen bebyggelse fr�n f�rra sekelskiftet och m�nga mode- och specialbutiker. En bit fr�n centrum ligger Hagenbecks djurpark �r en av v�rldens mest ber�mda djurparker.

Hamburgs mest bes�kta parker �r Planten un Blomen, Hamburgs stadspark, Alsterpark samt Altonaer Balkon. Hamburg har flera kilometer med l�nga sandstr�nder bland annat Blankenese strand i exklusiva stadsdelen Blankenese samt Elbstrand som ligger mer centralt.

Marco-Polo-Terrassen i HafenCity
Reeperbahn i St. Pauli
Dockland i stadsdelen Altona-Altstadt
Hamburgs stadspark i Winterhude
Hagenbecks djurpark

N�ringsliv

Hamburg har Tysklands h�gsta BNP per capita och en syssels�ttningsgrad p� 88 % f�rdelat p� 120 000 f�retag.

Hamburgs hamn med sitt l�ge vid Elbe har genom �rhundradena varit Tysklands och en av Europas viktigaste hamnst�der. Hamnen grundades av Fredrik I 1189 och har varit anledningen till Hamburgs position som ledande stad inom handel. H�r �terfinns ocks� stora varvs- och rederikoncerner som Blohm+Voss och Hapag-Lloyd �ven om deras betydelse har minskat de senaste decennierna.

Sedan 1800-talets industrialisering �r Hamburg en viktig industristad och med en stor tj�nstsektor. Hamburg har en rad skiftande n�ringar inom verkstadsindustri (flygindustri, fordonstillverkning), konsument (livsmedel), kemi, elektroteknik och petroleum tillsammans med ledande f�retag inom tj�nstesektorn (bank, f�rs�kring) med ett flertal huvudkontor. Hamburgs stad �r den st�rsta arbetsgivaren f�ljt av Airbus och Lufthansa. Logistikn�ringen �r betydande med f�retag som Deutsche Bahn och Deutsche Post tillh�rande de st�rsta arbetsgivarna. Hamburg �r en betydande mediastad med Der Spiegel och Axel Springer AG tillsammans med NDR. I Hamburg utkommer bland annat Die Welt och Die Zeit.

Hamburgs handelskammare �r den �ldsta i Tyskland grundad 1665.

Politik

Hamburg styrs av ett parlament, Hamburgische B�rgerschaft, och f�rbundslandsregeringen Hamburgs senat. Hamburg har en l�ng tradition som en sj�lvst�ndig stat och styre som stadsrepublik vilket �ven �terspeglas i dagens system. I den f�rfattning som g�r tillbaka till demokratiseringen efter f�rsta v�rldskriget �r Hamburg en demokratisk och social r�ttsstat. Nuvarande f�rfattning antogs 1952.

Senaten �r f�rbundslandsregering och ordf�randen �r Hamburgs f�rste borgm�stare (Erster B�rgermeister). Sedan en f�rfattnings�ndring 1996 v�ljs borgm�staren direkt av parlamentet. Borgm�staren har en st�llf�retr�dare och inom varje politikomr�de utses en senator motsvarande minister. Till senat och borgerskap tillkommer Hamburgs f�rfattningsdomstol som f�rfattningsorgan. I varje stadsdelsomr�de (Bezirk) finns en n�mnd (Bezirksversammlung) med begr�nsade politiska befogenheter.

P� det nationella planet har Hamburg tre r�ster i F�rbundsr�det och har sex direktmandat till F�rbundsdagen.

Konsulat

Hamburg �r efter New York och Hongkong den stad i v�rlden som har flest generalkonsulat med 104 stycken (2007). De �ldsta representationerna har �sterrike (sedan 1570) och Frankrike (sedan 1579). Stadens historia som sj�fartsstad och den stora invandringen, idag finns �ver 180 olika nationaliteter i staden, �r de fr�msta orsakerna. Dessutom har staden en stor roll f�r industri, handel och logistik med m�nga utl�ndska f�retags verksamheter. I Hamburg fanns tidigare ett svenskt generalkonsulat. Generalkonsulatet i Hamburg var sannolikt Sveriges �ldsta utlandsstation med anor fr�n tidigt 1600-tal. Det st�ngdes 1 oktober 2008 och �r ersatt av ett honor�rkonsulat. Hamburg har historiskt haft en rad konsulat runt om i v�rlden.

Kultur

Hamburg �r k�nt f�r sitt rika kulturliv med bland annat ett stort antal teatrar. Den v�lb�rgade k�pmannaklassen har genom seklerna bidragit till f�rn�mliga konstsamlingar vid stadens museer.

I Hamburg finns ocks� en svensk f�rening, Svenska Klubben i Hamburg, som grundades 1906 och bland annat �r huvudman f�r den Skandinaviska Skolan som finns i Hamburg, en heldagsskola enligt svensk l�roplan.

Nattliv

Hamburg �r, i likhet med andra st�rre hamnst�der som Amsterdam, k�nt f�r sitt livliga nattliv med centrum runt Reeperbahn. Detta �r ett arv ifr�n tiden d� sj�m�nnen ofta i flera dagar fick v�nta p� att deras skepp skulle lossas och lastas och under tiden efterfr�gade diverse n�jen. I b�rjan p� 1960-talet var det p� Reeperbahn-klubben Star Club som Beatles inledde sin karri�r.

Andra omr�den med mycket barer och restauranger �r Schanzenviertel, Altona och Winterhude. �ven i omr�det mellan Alster och Centralstationen finns flera k�nda barer och restauranger. I stadsdelen St. Georg �ster om Hauptbahnhof finns ocks� m�nga barer och restauranger. Sommartid �ppnar flera beachklubbar mellan Landungsbr�cken och Altona utefter Elbe.

I Hamburg finns i praktiken ingen st�ngningstid f�r barer och nattklubbar, vilket inneb�r att nattlivet b�rjar relativt sent.

Klubbar f�r homosexuella finns fr�mst i stadsdelen St. Georg bredvid Hamburg Hauptbahnhof till exempel i n�rheten av gatan Lange Reihe samt Reeperbahn i stadsdelen St. Pauli.

Panorama �ver Hamburg och sj�n Binnenalster

Kommunikationer

Pendelt�g (S-Bahn)

Huvudartikel: Hamburgs pendelt�g

Hamburgs pendelt�g kallas f�r S-Bahn (Stadtbahn) och har flera linjer. S-Bahn trafikerar en l�ng tunnel under centrala Hamburg, City-S-Bahntunneln med flera underjordiska stationer, samt Harburgtunneln. Hamburg har �ven lokalt�g AKN Eisenbahn som bara trafikerar norra Hamburg och omgivande orter i Schleswig-Holstein.

Tunnelbana (U-Bahn)

Huvudartikel: Hamburgs tunnelbana

Hamburg har ett v�lutbyggt tunnelbanesystem (U-Bahn) som �gs av Hamburgs stad. U-Bahn best�r av de fyra linjerna U1 (bl� linjef�rg), U2 (r�d linjef�rg), U3 (gul linjef�rg) och U4 (turkos linjef�rg) med en l�ngd av 106 km. Linje U3 mellan Hamburg Hauptbahnhof och St. Pauli station (Reeperbahn) �r en s� kallad Hochbahn och g�r p� viadukt l�ngs hela hamnen med utomhusstationer med utsikt �ver hamnkvarteren.

T�g

Hamburg Hauptbahnhof �r en av Europas st�rsta centralstationer som dagligen har ca 450 000 m�nniskor som passerar. Fr�n centralstationen g�r samtliga tunnelbanelinjer och pendelt�gslinjer samt �ven regionalt�g och fj�rrt�g till st�der i Tyskland samt �vriga Europa. Hamburgs fyra andra stora t�gcentraler �r Hamburg-Altona, Hamburg-Bergedorf, Hamburg Dammtor samt Hamburg-Harburg. Den internationella trafiken �r utbredd och det g�r dagligen t�g till s�v�l Amsterdam som till Stockholm.

B�t

Hamburgs f�rjor g�r fr�n Landungsbr�cken i Hamburgs hamn till flera olika st�llen i hamnomr�det. Sammanlagt sex linjer trafikerar hamnen och som t�tast g�r f�rjorna i kvartstrafik till bland annat Elbphilharmonie, Dockland och Altona Fischmarkt.

Motorv�gar

Fr�n Hamburg utg�r flera stora motorv�gar mot bland annat Berlin, Amsterdam, K�penhamn och Frankfurt.

Flygplatser

Flygplatsen i Hamburg heter Flughafen Hamburg-Fuhlsb�ttel och ligger i stadsdelen Fuhlsb�ttel. Det g�r en pendelt�gslinje till flygplatsens station Flughafen Hamburg, som ansluter till centrala Hamburg (tar 25 minuter). Det finns �ven en flygplats 54 kilometer norr om Hamburg, i L�beck (L�beck Blankensee flygplats), vilket fr�mst �r en flygplats f�r l�gprisflyg s�som Ryanair och Wizzair. Fr�n L�becks flygplats kan man, f�r att ta sig till centrala Hamburg, �ka direktbuss (tar cirka en timme) eller �ka t�g (tar en timme och 10 min).

Idrott

Volksparkstadion ligger i utkanten av Hamburg. Arenan rymmer cirka 57 000 personer och blev ombyggd �ren 1999-2000. 2006 var Hamburg en av v�rdorterna under fotbolls-VM. Hemmalaget som spelar p� arenan �r Hamburger SV. Hamburger SV eller HSV som man oftast s�ger �r ett av Tysklands mest framg�ngsrika och traditionsrika fotbollslag.

Hamburgs "andralag" �r FC St. Pauli fr�n stadsdelen St. Pauli. FC St. Pauli spelar p� Millerntor-Stadion som helt byggdes om mellan 2006 och 2015 och rymmer cirka 30 000 �sk�dare. Klubben har en trogen fanskara, trots att laget s�llan spelar i Bundesliga. FC St. Pauli har en kultstatus i hela Tyskland. Klubben �r v�rldsk�nd f�r sin alternativa pr�gel.

Hamburg har �ven lag i flera andra sporter bland annat Hamburg Sea Devils och Hamburg Blue Devils i amerikansk fotboll, ishockeylaget Hamburg Freezers. Handbollslaget HSV Hamburg. B�de handbollslaget samt hockeylaget spelar sina hemmamatcher i O2 World Hamburg.

Bilder

Aff�rsgatan M�nckebergstrasse i Altstadt
Historiska gatan Deichstrasse i Altstadt
Alsterarkaden i Neustadt
Alsterfleet i Neustadt
Hamburg Museumsschiff i Neustadt
Miniatur Wunderland i stadsdelen Speicherstadt
U-b�tsmuseum U-434 i St Pauli
Karolinenviertel i St Pauli
Heinrich Hertz-tornet i St Pauli
M/S Freedom of the Seas vid Landungsbr�cken i St Pauli och Hamburgs hamn 2006.
Alternativa stadsdelen Sternschanze
Affärsgatan Ottenser Hauptstrasse i stadsdelen Ottensen

Källor

^ https://en.wikipedia.org/wiki/Economy_of_the_European_Union

Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på engelska). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris 19960113. ISBN 9781442269569

Se även

723 Hammonia

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Hamburg.
Bilder & media
Hamburg stads webbplats
360º Virtual Tour

[1] ttps://en.wikipedia.org/wiki/Economy_of_the_European_Union

[1]