Kalmar Verkstad

En Kalmar LMV-truck

Kalmar Verkstadsaktiebolag AB, eller Kalmar verkstad eller KVAB, var ett verkstadsindustrif�retag i Kalmar, bildat 1902 som verkstad f�r j�rnv�garna kring Kalmar. F�retaget s�ldes 1990 till ABB och bedrev d� huvudsakligen tillverkning av j�rnv�gsfordon och truckar. Trucktillverkningen, som senare tog namnet Kalmar Industries, lever fortfarande kvar och �gs sedan 2005 av finl�ndska Cargotec. Tillverkningen av j�rnv�gsfordon som tagits �ver av Bombardier Transportation lades ned 2005. Kalmar Verkstad �r �ven k�nt f�r tillverkning av postbilen Tjorven.

Historik

Kalmars f�rsta j�rnv�g �ppnades 1874 till Emmaboda och f�r denna byggdes en reparationsverkstad intill stationen i Kalmar (senare Kalmar C). F�r att kunna expandera verksamheten k�ptes senare ett st�rre markomr�de utanf�r staden, och en helt ny verkstad och fabrik anlades 1902. Den drevs som det s�rskilda bolaget Kalmar Verkstadsaktiebolag AB och var Kalmarbanornas verkstad med huvud�garna Kalmar nya j�rnv�gsaktiebolag, Nybro-S�vsj�str�ms j�rnv�gsaktiebolag, Kalmar l�ns �stra j�rnv�gsaktiebolag och Kalmar-Tors�s j�rnv�gsaktiebolag samt Kalmar stad.

Bolaget fick redan fr�n starten stora best�llningar, s�rskilt p� j�rnv�gsvagnar. Under 1906 levererades 74 godsvagnar och under de f�ljande �ren steg tillverkningen �n mer och sortimentet breddades. Alla typer av j�rnv�gsfordon tillverkades, fr�n bensindrivna sp�rvagnar till godsvagnar och lok. Export startades tidigt till bland annat Turkiet och Kina. Dressiner och specialfordon f�r underh�ll l�ngs j�rnv�gen av alla typer tillverkades ocks�.

• 
  Kalmar verkstads tidigare fabrikslokaler i Kalmar.
• 
  J�rnv�gssp�r ansluter till fabrikslokalerna.

Andra produkter

Under 1950-talet unders�ktes vilka ytterligare produkter som kunde vara l�mpliga att tillverka. Man �vertog tillverkningen av sm� dragtraktorer, som till exempel Statens J�rnv�gar (SJ) anv�nde som perrongtraktorer, SAS anv�nde f�r att dra bagagevagnar, m.fl. Flytande parkeringsd�ck, som kunde ang�ras vid kaj, samt parkeringshissar av paternosterhiss, tillverkades ocks�. Man gav sig �ven p� tillverkning av diverse milit�rmateriel.

Biltillverkning

Tjorven vid en Convair Metropolitan tillh�rande Linjeflyg

I slutet av 1960-talet gav sig Kalmar Verkstad in i tillverkningen av bilar. Detta i samband med att KVAB var generalagent f�r nederl�ndska DAF. Postverket beh�vde en ny brevb�rarbil och Kalmar Verkstad utvecklade en helt ny bil, som hade drivlina och vissa chassidelar fr�n DAF. Bilen hade fr�n b�rjan inget namn, den kallades bara KVD, men den brevb�rare som var med och provade bilen, tyckte att den hade samma truligt knubbiga charm som en flicka i tv-serien Saltkr�kan och d�rmed fick bilen heta Tjorven. Karossen tillverkades i det d� hypermoderna materialet glasfiber och man tillverkade �ven f�rsta omg�ngen av karosser till SAAB:s sportbil Sonett.

Ett annat bilprojekt Kalmar Verkstad gav sig in i tillsammans med Svelast (d� hel�gt av SJ) var lastbilen Kalmar terminal som egentligen var ett lastb�rarsystem. Det bestod av en dragbil med ett baktill monterat lyftaggregat s� att dragbilen kunde fungera som gaffeltruck. Sl�pvagnarna eller lastb�rarna kunde dels fungera som semitrailer och kopplas till dragbilens v�ndskiva, dels f�lla ned framhjul och fungera som sl�pvagn. Lastbilen hade endast en d�rr till hytten, och denna var monteras mitt fram, f�r att man skulle kunna kliva ur �ven om man parkerat n�ra en v�gg eller annat fordon. V�ndskivan var konstruerad f�r helautomatisk koppling, d�r b�de luft och elanslutningar ansl�ts utan manuellt arbete.

Kris och �terh�mtning

M�nga av de projekt som KVAB arbetade med var inte l�nsamma och staten gick in f�r att utreda framtiden. Beslut fattades om att KVAB endast skulle arbeta med t�g och att allt annat skulle avslutas. �r 1971 beslutade staten om nedl�ggning av KVAB 1974. Som kompensation f�r de omkring tusen arbetstillf�llen som f�rlorades, togs beslut om byggandet av en fabrik f�r tillverkning av Volvo personbilar, Volvoverken i Kalmar. Denna �ppnade 1974.

Ist�llet f�r nedl�ggning av KVAB erh�lls flera stora order fr�n SJ och KVAB fick ett nytt uppsving. Under augusti 1986 fick KVAB, tillsammans med ASEA, en best�llning p� 20 stycken X2000-t�g (X2) ut�ver tillverkning av andra j�rnv�gsfordon. �r 1990 s�ldes KVAB av Statsf�retag till ABB:s t�gtillverkning, ABB Traction AB. 1996 bildades ADtranz efter en sammanslagning av ABB Traction AB och Daimler-Benz. Fabriken i Kalmar tillverkade under denna tid bland annat X2, flera t�g till Norge som Flytoget, 271 nya tunnelbanevagnar C20 (vagn 2000) till SL i Stockholm, X31 f�r �resundst�g och Regina. �r 1999 k�pte DaimlerChrysler ut ABB ur ADtranz, och blev d�rmed ensam �gare.

Avveckling

�r 2001 s�ldes Adtranz till kanadensiska Bombardier och blev Bombardier Transportation. Kalmar Verkstad hade d� omkring 800 anst�llda.

Bombardier misslyckades med att s�lja fler t�g. Produktionen minskade och Bombardier valde att flytta verksamheten fr�n fabriken i Kalmar till tv� av f�retagets fabriker i Tyskland. I december 2005 rullade det sista j�rnv�gsfordonet, den 67:e X31, ut fr�n fabriken. Den 31 december 2005 avvecklades fabriken, vilket innebar att tillverkning av j�rnv�gsfordon upph�rde i Sverige.

Arbetsorganisation

�r 1993 inf�rdes m�lstyrda grupper, d�r de anst�llda fick ta mycket st�rre ansvar f�r planering av arbetet, logistik och kvalitet. Detta f�ljdes snart av fri planering av arbetstiden; st�mpelklockorna skrotades och tiden rapporterades av de anst�llda direkt i datorerna. Detta var n�got helt nytt inom svensk industri och v�ckte stor uppm�rksamhet. Alla farh�gor om detta kom p� skam och fabriken blev den mest produktiva inom koncernen, samtidigt som personalen hade rekordl�g fr�nvaro. Arbetss�ttet kallades "Best practice" och var normgivande f�r all annan produktion inom Adtranz.

Kalmar Industries

Kalmar Industries

Kalmar Verkstad k�pte 1974 trucktillverkaren Lidhults Mekaniska Verkstad och 1975 trucktillverkaren Ljungbytruck, b�da i Ljungby kommun. F�retagen slogs 1977 samman under namnet Kalmar Last Maskin Verkstad AB, med varum�rket "Kalmar LMV". Efter uppk�p av ASEA:s truckf�retag namn�ndrades truckdivisionen till Kalmar Industries. Verksamheten s�ldes 1997 till finl�ndska Partek, vilket i sin tur blev uppk�pt av finl�ndska Kone 2002. Kone-koncernen delades i sin tur i tv� delar 2005 och Kalmar Industries blev en del av den nya koncernen Cargotec. Fr�n 2007 anv�nds "Kalmar" som varum�rke p� Cargotecs truckar. Tillverkningen i Ljungby lades ned 2009 och flyttades till Lidhult. �r 2018 lades i sin tur trucktillverkningen i Lidhult ned och flyttades till Stargard i Polen.

Vidare l�sning

• Ljunggren, Malte; Jansson Anders (2002). 100 år på spår - Kalmar: från Kalmar verkstad till Bombardier Transportation. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 75. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 8849859. ISBN 91-85098-94-9 (inb.) 

Externa länkar

• Kalmar
• Historik - Kalmar Industries
• Kalmar Terminal