Sveriges ekonomi

Olika sektorers bidrag till Sveriges BNP, 1800-2000.

Sveriges ekonomi �r en marknadsbaserad blandekonomi med en h�rt trimmad skattefinansierad offentlig sektor och omf�rdelning av inkomster. Sverige �r ett industriland och ett av v�rldens rikaste l�nder. Sveriges valuta �r svensk krona (SEK). Sveriges k�pkraftsjusterade bruttonationalprodukt uppskattades 2005 till 270,5 miljarder USA-dollar. BNP per capita var 36 578 dollar �r 2007.

Privata f�retag st�r f�r omkring 90 procent av landets industriella produktion. Landets tj�nsteproduktion utg�r omkring 70 procent av BNP. Lantbruket utg�r 2 procent av BNP och syssels�tter ocks� 2 procent av arbetsstyrkan. Av samtliga f�rv�rvsarbetande i Sverige arbetar runt en tredjedel i offentlig sektor. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en v�lutbildad arbetsstyrka. Handel med andra europeiska l�nder utg�r en betydande del av Sveriges utrikeshandel d�r Tyskland �r landets viktigaste handelspartner. Landet �r sedan 1995 medlem i EU:s interna marknad. Men efter en r�dgivande folkomr�stning i Sverige den 14 september 2003 sa svenska folket nej till EMU-deltagande, ett beslut som regeringen valde att f�lja.

Jordbruk var tidigare en viktig del i Sveriges ekonomi, men har gradvis minskat i betydelse sedan andra h�lften av 1800-talet. Stora tillg�ngar av skog, mineraler och andra naturtillg�ngar, tillsammans med teknologi och effektiv organisation har gjort Sverige till ett framg�ngsrikt exportland. Statistiska Centralbyr�n har en rad olika unders�kningar som beskriver den svenska ekonomin. Tonvikten ligger p� statistik som belyser konjunkturl�get d�r bland annat bruttonationalprodukten, export och import, konsumtion och investeringar samt om produktionen inom olika branscher ing�r.

Historia

Konjunkturcykler i Sverige �r 1842-2001.

Sveriges BNP/capita �r 1000-2006 i j�mf�relse.

Sverige kom relativt sent in i industrialiseringsprocessen, och hade inga konkreta j�rnv�gsplaner f�rr�n efter 1850. Sverige hade dock ett allm�nt h�gt humankapital, tack vare en tidigt inf�rd skolplikt, och kunde d�rf�r d� den andra industriella revolutionen utvecklas relativt snabbt. De s� kallade snillef�retagen, som Ericsson och SKF, som bildades under denna tid var betydelsefulla. Sverige klarade tack vare dessa sig igenom 1920-talets ekonomiska kris relativt v�l. Levnadsstandarden i Sverige var under mellankrigstiden h�g i ett internationellt perspektiv. Under 1970-talet genomlevde st�rre delen av v�rlden en ekonomisk strukturkris, delvis beroende p� OPEC-kriserna. Flera tidigare viktiga branscher som varvsindustri, st�lindustri och textilindustri minskade kraftigt samtidigt som den offentliga sektorn expanderade och olika f�rm�ner ut�kades. De devalveringar som genomf�rdes fr�n sent 1970-tal l�ste inte den underliggande strukturkrisen. F�rst senare genomf�rdes mer strukturellt inriktade ekonomiska reformer. Idag �r Sverige fortfarande ett v�lm�ende industriland men har tappat i f�rh�llande till en del andra l�nder sedan 1970-talet.

1990-talskrisen i Sverige

Sverige gick in i 1990-talet med h�g inflation. Den svenska regeringen lyckades inte genomf�ra f�r�ndringar f�r att stoppa l�ne�kningarna och den resulterande inflationen. F�rtroendet f�r att Sverige skulle bek�mpa inflationen sj�nk allt mer samtidigt som Sveriges meritlista inte heller var imponerande i fr�gan. F�r att f�rhindra ett kraftigt valutautfl�de tvingades riksbanken h�ja r�ntorna. Det blev d�rmed snart uppenbart och oundvikligt att �tstramnings�tg�rder kr�vdes f�r att skydda kronan. Av dessa var inte minst bindandet av kronan till Ecun ett tydlig signal till placerarna att denna g�ng skulle inte kronan devalveras. Detta var en oml�ggning av politiken j�mf�rt med hur Sverige tidigare hanterat sv�ra konjunkturl�gen. Denna g�ng skulle inflationen bek�mpas �ven om det skulle ske till priset av en �kande arbetsl�shet. N�r den ekonomiska politiken inriktades p� att f�rsvara den fasta valutakursen var dock kronan redan �verv�rderad, bland annat som ett resultat av h�gre inflation �n omv�rlden.

Den danska folkomr�stningens nej till EMU satte dock ig�ng nya spekulationer genom att det gav anledning att ifr�gasatta det europeiska valutasamarbetets framtid. Placerarna b�rjade nu �ter fly fr�n svaga valutor f�r att ist�llet placera dem i stabila valutor som den tyska D-marken. Den svenska kronan var onekligen en av de svaga valutorna. Sverige fick nu betala f�r alla de devalveringar man gjort under tidigare sv�ra perioder. Ett tag k�mpade dock politiker och riksbanken emot och f�rs�kte f�rsvara det svenska kronv�rdet, med snarast extrema metoder. Riksbanken h�jde styrr�ntan till 500 procent och riksdagen drev igenom ett par krispaket. Detta hj�lpte inte och kronan sl�pptes till slut fri, f�r f�rsta g�ngen p� mer �n sextio �r.

Den flytande kronan f�rlorade kraftigt i v�rde. F�ljderna av den flytande kronan blev d�rf�r dels att exportindustrin �terigen knuffades ig�ng. Det innebar dock ocks� att riksbankens inflytande �kade och att inflationsbek�mpningen blev dess viktigaste uppgift. Under �ren efter den v�rsta krisen fokuserades den svenska ekonomiska politiken p� att bek�mpa inflationen samtidigt som man arbetade f�r att f� ned budgetunderskotten och den skenande statsskulden. Detta prioriterades f�re arbetsl�shetsbek�mpningen.

�terkomsten efter 1990-talskrisen

Sveriges ekonomi har f�r�ndrats avsev�rt sedan den kraftiga recessionen i b�rjan av 1990-talet. Tillv�xten har varit relativt h�g i vissa sektorer under de senare �ren, och �ven om ekonomin saktade ner under b�rjan av 2001, �r n�ringslivets tillv�xt positiv. Inflationen �r l�g och relativt stabil. Sedan mitten av 1990-talet har exportsektorn expanderat kraftigt, och bidrar till den ekonomiska tillv�xten. Exportens struktur har markant skiftat, fr�n traditionell industri som st�l, papper och pappersmassa, till tj�nster, IT-industri och telekommunikation. Under samma tid har svensk industri och offentlig sektor minskat i v�rde, fr�mst p� grund av konkurrens fr�n l�gl�nel�nder och h�gre privata vinstuttag. Mellan 1995 och 2003 sj�nk Sveriges exportpriser med 4 procent, och importpriserna steg med 11 procent, en nettos�nkning av handelsvillkoren med 13 procent.

Ekonomisk struktur

Bruttoregionalprodukt per capita i tusental kronor (2016).

Viktiga n�ringar i Sverige innefattar tj�nster, skogsbruk, industri samt j�rnbrytning. Andra n�ringar av betydelse inkluderar jordbruk (viktiga jordbruksprodukter �r vete, potatis, sockerbetor, nötboskap) och fisk. Maskiner, papper, trävaror, järn, stål, vägfordon liksom elektronik och telekommunikationsprodukter utgör viktiga exportprodukter för Sveriges ekonomi. Sveriges ekonomi är mycket starkt orienterad mot export och handel med utlandet, exporten har de senaste åren utgjort över 50 % av BNP. Sveriges industristruktur består i ovanligt hög grad av stora internationellt inriktade koncerner. Den svenska huvudstaden Stockholm, med Stockholmsbörsen och flera bankers huvudkontor, är Nordens främsta finanscentrum. Wallenbergsfären har haft ett inom industriländer unikt stort inflytande på den svenska börsen, stundtals har de kontrollerat över 30 % av börsvärdet.

Sveriges försörjningsbalans 2006

Försörjningsbalansen visar varifrån ett lands resurser kommer och hur de används. Siffrorna är i miljoner kronor.

Tillgång 4 157 974

• BNP 2 900 790
• Import 1 257 184

Användning 4 157 974

• Konsumtion 2 135 212
• Bruttoinvesteringar 528 724
• Export 1 494 038

Andra nyckeltal

• Investeringskvot = investeringar / BNP = 18 %
• Nettoexport (bytesbalansens överskott) = export − import = 236 854 (8 % av BNP).
• Sparande = investeringar + nettoexport = 765 578
• Sparkvot = sparande / BNP = 26 %
• Kapitalförslitning 354 045
• Nettonationalprodukt (NNP) = BNP − kapitalförslitning = 2 546 745
• Nettoinvesteringar (kapitalstockens tillväxt) = bruttoinvesteringar − kapitalförslitning = 174 679
• Kapitalstock 5 871 043
• Exportandel av BNP 52 %

Sverige sparade 26 procent av BNP. 18 procentenheter av detta investerades inom landet och 8 procentenheter investerades utom landet, främst i USA och Storbritannien. Ett överskott i bytesbalansen betyder att man lånar ut pengar till utlandet. Om man summerar alla länders nettoexport blir summan noll eftersom ett land måste låna vad ett annat land lånar ut. Exporten uppgick till över hälften av BNP, ett högt tal jämfört med andra länder.

Offentliga finanser

Sveriges utbud av offentliga insatser och socialförsäkringar är ett av världens mest omfattande. Det gör också att skattenivån som andel av BNP är en av världens högsta. Den offentliga sektorn har det senaste åren genomförts vissa bolagiseringar och privatiseringar. I den nära historien har de offentliga finanserna inte alltid balanserat. Sverige har, särskilt sedan mitten av 1970-talet, ackumulerat en statsskuld motsvarande drygt 1093 miljarder kronor (brutto). Detta skapar en bruttoskuld på drygt 35 procent av Sveriges BNP. Sedan sent 1990-tal har dock bruttostatsskuldens andel av BNP minskat kraftigt, från ca 80 procent. Statskulden utslaget per invånare blir ca 130 000 kr per individ. Staten äger samtidigt stora finansiella tillgångar. Då tillgångarna överstiger skulderna har Sverige ingen offentlig nettoskuld, utan förvaltar istället ett överskott. Den svenska offentliga sektorn har därmed år 2008 en finansiell nettofordran på 24 procent av BNP. Överskottet är följden av att den offentliga sektorn det senaste decenniet har gjort stora budgetöverskott, i genomsnitt ca två procent av BNP per år. År 2008 var överskottet 135 miljarder kronor, vilket främst berodde på försäljningar av statliga bolag. En stor del av tillgångarna är dock avsedda för framtida pensionsutbetalningar.

Som en följd av finansiella överskott utan motsvarande ökning av inhemska investeringar, har Sverige använt sju–åtta procent av landets samlade resurser till kapitalexport under de senaste tio åren. En så stor kapitalexport är ovanlig bland industriländer.

Den svenska nationalbanken – Riksbanken – för en inflationsstabiliserande politik med en målsättning på en årlig inflation på 2 procent. Riksbankens beslut får inte påverkas av de valda politikerna och är starkt beroende av ränteutvecklingen i euro- och dollarområdena.

Sociala förhållanden

Sverige har världens sjunde högsta levnadsstandard enligt Human Development Index, med en poäng på 0.958 av 1. På lång sikt (1980–2006) har Sverige haft en ganska normal ökning jämfört med andra länder. På medellång sikt (1990–2006) har Sverige en relativt hög ökning, men däremot på kort sikt (2000–2006) har landet haft en ytterst liten ökning. Även i många andra välfärdsindex hamnar Sverige mycket högt upp vid rankningar. Sverige har världens fjärde jämnaste inkomstfördelning, med en Gini på 25 (år 2000). Även i fattigdomsnivån i Sverige är en av världens allra lägsta, oavsett om man avser relativ eller absolut fattigdom. Inkomstojämlikheten har dock ökat i Sverige under mer än ett decennium. I december 2008 offentliggjorde TCO en rapport som visar att var tredje arbetslös i Sverige saknar a-kassa och därmed bara har en garanterad inkomst motsvarande existensminimum.

Socialt kapital och korruption

Sverige är ett av de länder i världen som har det högsta sociala kapitalet. Med det menas att tilliten mellan medborgarna som individer och till myndigheter är mycket högt. En effekt av högt socialt kapital är låg korruption. På den internationella listan som årligen publiceras av analysföretaget Gallup hamnar Sverige på en tiondeplats. Flera andra europeiska länder hamnade dock före Sverige. Enligt Transparency International hamnade Sverige 2006 på en sjätteplats och ligger ungefär jämsides med Schweiz. Av europeiska länder var Island, Finland och Danmark före Sverige på listan. Jämför artikeln om riksrätt. Enligt Transparency International så delar Sverige 3:e platsen 2013 med Danmark och Nya Zeeland på delad förstaplats.

Se även

• Sveriges ekonomiska politik
• Gruvdrift i Sverige (historisk)
• Gruvdrift i Sverige (pågående)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Sveriges ekonomi.
  Bilder & media
• CIA World Factbook om Sveriges ekonomi