Kriminologi

Kriminologi (latin: crimen "brott"; grekiska logia "-l�ra", av logos "ord"), en tv�rvetenskaplig samh�llsvetenskap om brott, dess orsaker, omst�ndigheter, samband och f�ljder, samt samh�llets reaktioner p� brott.

Det finns olika definitioner p� kriminologi men den f�rmodat vanligast f�rekommande torde vara av Edwin Sutherland med fleras (1992:3) mycket breda definition: "Criminology is the body of knowledge regarding crime and delinquency as a social phenomena. It includes within its scope the process of making laws, breaking laws, and reaction to the breaking of law."^[1]

Kriminologi

Enligt Nils Jareborg �r kriminologi en interdisciplin�r vetenskap: Under en rubrik [kriminologi] samlas naturvetenskapliga, beteendevetenskapliga och samh�llsvetenskaplig forskning r�rande brottslighet (och annat avvikande beteende), brottslingar (avvikare) och brottsbek�mpning.^[2] Kriminologer studerar brott och dess konstruktion, strafflagars tillkomst och syften, handlingars kriminalisering, avkriminalisering och legalisering, samh�llets reaktion p� brott i form av brottsprevention och brottsbek�mpning, samt de filosofiska och praktiska aspekterna av hur olika samh�llen hanterar och definierar avvikande beteenden och inkapaciteringen av brottslingar och antisociala. Studierna av det ovanst�ende genomf�rs i relation till under vilka samh�lleliga f�rh�llanden dessa verksamheter sker; samh�llets definition av vad ett brott �r, lagarnas konstruktion, och metoder f�r att minska p� brottslighetens omfattning avspeglar ett samh�lles makthavares syn p� icke �nskv�rda eller farliga beteenden och handlingar � ena sidan respektive �nskv�rda eller accepterade beteenden och handlingar � den andra. Synen p� vad ett brott �r f�r�ndras i takt med att samh�llen f�r�ndras eller n�r den lagstiftande makten ers�tts av en annan.

Inom kriminologin dominerar den administrativa kriminologin med dess tv� huvudsakliga teoretiska perspektiv: rutinaktivitetsteori och rational choice-teori. Sedan 1970-talet har kontroll- och tillf�llesstrukturteorierna vuxit i styrka p� den radikala och kritiska kriminologins bekostnad, till att idag vara den f�rh�rskande kriminalideologiska synen p� brottets orsaker och uppkomst samt hur brottslighet ska st�vjas.

Enligt den administrativa kriminologins syns�tt antas m�nniskan s�ka skapa st�rsta m�jliga lycka till minsta m�jliga pina, d�r brottslingen genom noggranna ber�kningar av f�rluster och f�rtj�nster f�rs�ker tillfredsst�lla icke tillfredsst�llda behov, vid behov genom brott. Brottslingen uppfattas d� som vad inom denna skola kallas en utilitaristisk hedonist. Kriminalpolitiskt utg�r det brottsf�rebyggande arbetet och brottsbek�mpningen d�rf�r fr�mst ifr�n att situationellt minska antalet m�jliga tillf�llen som brott kan beg�s.

Inom den kriminologiska debatten dominerar h�gerrealisterna och dess motst�ndare �terfinns fr�mst inom v�nsterrealismen.

N�gra skolbildningar inom kriminologin

N�gra teorier om brott

Sverige

Ämnet kan i Sverige studeras vid flera universitet och högskolor. Den första kriminologiska institutionen i Sverige finns vid Stockholms universitet. Där kan man läsa till en kandidat-, magister-, master- eller doktorsexamen i kriminologi. Sedan 2012 finns också en kriminologisk institution vid Malmö universitet där motsvarande examina kan tas. Vid andra svenska universitet och högskolor finns ämnet kriminologi under andra ämnesdiscipliner, men i några fall kan man även vid dessa få en examen i kriminologi. Vid Örebro universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet bedrivs omfattande kriminologisk forskning och undervisning. Vid Örebro universitet startas höstterminen 2021 också forskarutbildning i kriminologi, vilket alltså leder till doktorsexamen. Vid Göteborgs universitet kan man läsa ett masterprogram i kriminologi och få en masterexamen i Kriminologi. Lunds universitet har ett kandidatprogram i kriminologi, vilket även Mittuniversitetet har. Vid alla tre lärosäten kan man få en kandidatexamen i kriminologi. Kriminologprogram finns även vid Mittuniversitetet. Fristående kurser i kriminologi kan även läsas vid flera andra svenska universitet, bl.a. vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet.

De statliga myndigheterna Brottsförebyggande rådet och Kriminalvården tillämpar kriminologiska rön i sina studier av olika lagbrott i samhället, och samlar empiriska data av intresse om brottsförekomsten i Sverige, i sin egenskap av statistikansvarig myndighet på området.

Se även

Referenser

^ Sutherland, Cressy & Luckenbill; 1992, Principles of Criminology
^ Jareborg 2001.

Vidare läsning

Bernard, Thomas J., George B. Vold och Jeffrey B. Snipes. Theoretical Criminology. New York: Oxford University Press 2009.
Lilly, Robert J., Francis T. Cullen och Richard A. Ball. Criminological Theory: Context and Consequences. London 2007.
Lindgren, Sven-Åke: Om brott och straff. Från sociologins klassiker till modern kriminologi. Lund 1998. ISBN 978-91-44-02806-4
Paternoster, Raymond & Ronet Bachman. (Eds). Explaining Criminals and Crime: Essays in Contemporary Criminological Theory. Oxford University Press 2001.
Sarnecki, Jerzy: Introduktion till kriminologi. Lund 2009. ISBN 91-44-04858-0
Williams, Frank P. & McShane, Marilyn D.: Criminology Theory: Selected Classic Readings. 1998. ISBN 0-87084-201-3
Christie, Niels: Lagom mycket kriminalitet.
Foucault, Michel: Övervakning och straff.
Garland, David: The culture of controll
Andersson ,Fredrik B: Kriminologins grunder. Lund 2021. ISBN 9789144142302

Externa länkar

Internationella kriminologförbundet
International Criminologists Association (I.C.A.) International association of professionals specialized in criminology.
Master Criminologia Master Criminologia I.C.A.

[1] Sutherland, Cressy & Luckenbill; 1992, Principles of Criminology

[2] Jareborg 2001.

[1]

[2]