Långå

Långå
tidigare småort
Långå skans
Land	Sverige
Landskap	Härjedalen
Län	Jämtlands län
Kommun	Härjedalens kommun
Distrikt	Hede distrikt
Koordinater	62°26′50″N 13°15′56″Ö
Area	38 hektar (2015)
Folkmängd	59 (2015)
Befolkningstäthet	1,55 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Småortskod	S8229
Beb.områdeskod	2361SB120 (1990–2020)
Ortens läge i Jämtlands län Ortens läge i Jämtlands län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Långå är en bebyggelse i Hede distrikt (Hede socken) i Härjedalens kommun. Långa klasades från 1900 till 2015 av SCB som en småort, men 2020 understeg antalet bosatta 50 och den avregistrerades som småort. Långå ligger i Ljusnans dalgång, strax väster om Hede, längs den gamla kommunikationsleden genom Härjedalen. Långå är känt för den försvarshistoriska fästningen, Långå Skans, med anor från 1600-talet och för sitt sportfiske, "Långåfisket". Efter ett omfattande restaureringsarbete återställdes strömsträckorna i Långåljusnan som varit hårt drabbade av flottledsrensningar och kraftutbyggnad. Ån är nu "längre" sedan böjar och krokar återställts, vattenvolymen är större genom djuphålor och sänkor, syrehalten har ökat genom anlagda forssträckor, fiskar, insekter och andra vattenlevande organismer har fått nytt livsutrymme och biflöden har åtgärdats som reproduktionslokaler för områdets ursprungliga fiskarter.

Ortnamnet

Långå skrevs "Langhae" 1506. Älvens utseende var tidigare ett annat än nu, bland annat med ett större spakvatten på ömse sidor om Ljusnan, där byn ligger. Vid höga vårfloder bildades en ave, ett vattendränkt, gräsbärande lågland. Detta fick namnet langave, som med tiden förändrats till Långå.

Historia

I Långå har människor bott och verkat i mer än 4 000 år. Om detta vittnar flera fornlämningar, däribland fyra tusen år gamla hällmålningar i berget Hovden strax väster om byn.

Under en tid i slutet av sextonhundratalet låg tullstationen (mot Norge) i Långå och Långå Gästis har gamla anor som gästgiveri för resande.

Långå skans

Efter freden i Brömsebro 1645 byggdes Långå skans omkring 1658. Det var en av de starkaste fästningarna i dåtidens gränsförsvar västerut och en del av det fortifikationssystem som infördes under sextonhundratalets senare hälft. Skansen raserades av norska trupper och fick därefter förfalla för att åter byggas upp för gränsförsvaret västerut och stod färdig år 1700. Fortfarande finns de imponerande jordvallarna väl bevarade i den stjärnformiga skansen som iståndsattes 1809 för tredje och sista gången. Till skansen hörde egen begravningsplats. Sedan 2020 finns en sten rest till minne av de fyrtio soldater som är begravda där, Den Okände Soldatens grav. Två av skansens officerare, Björk och Asp, är begravda vid Kappöle, strax öster om Långå by.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Långå 1960–2015
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			168	¤
1990			85	36#
1995			62	38#
2000			66	39#
2005			62	38#
2010			66	38#
2015			59	38#
Anm.:  ¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare  # Som småort.

Näringsliv

Orten präglas av jord- och skogsbruk, men är också sedan början av 1900-talet en semesterort med bland annat jaktmarker och fiskevatten.

Omfattande elproduktion sker dels vid Långå kraftverk som nyttjar vattenkraft från regleringsmagasinen Lossen och Grundsjön samt i Långå vindpark som ligger strax norr om byn.

Sport

Under sent 1990-tal fanns det en utomhusrink för ishockey vid gamla skolan, där under säsongerna 97/98-98/99 Långå IF hade sina hemmamatcher. Det fanns dock ett lag i Långå långt tidigare då matcherna spelades på Ljusnan. Långå IF övertog hockeylaget från Hede IK som hade fått ekonomiska problem, Långå IF klarade dock bara av att ha laget två säsonger. Under dessa två säsonger vann man endast tre matcher. Rinken finns inte kvar i byn idag utan den står idag i Lillhärdal. Tidigare fanns det aktiva idrottare inom sporter så som: skotercross, simning, friidrott och längdskidåkning. I Långå finns en skidbacke för familje�kning, tennisbana, badplats (vid Stortj�rn) och kanotturer p� Ljusnan.

Natur och friluftsliv

L�ng� �r k�nt f�r sitt sportfiske, L�ng�fisket, som erbjuder varierande fiske med naturliga fiskbest�nd av �delfisk som �ring, r�ding, harr och sik, kallat "L�ng�fiskets Big Four". Det finns �ven g�dda, abborre och regnb�ge. Den unika och omtalade Grundsj�r�dingen �r en raritet. Flera �tg�rder syftar till att l�ngsiktigt s�kra dess framtid.

Det finns flera olika naturtyper och kulturlandskap i och runt byn, bland annat branta berg runt dalg�ngen, fj�llandskap, fj�lln�ra skogar, tj�rnar, sj�ar och vattendrag. Djurlivet �r rikt med rariteter som lo, bj�rn och j�rv. Kungs�rn, fiskgjuse, berguv, s�ngsvan och tranor kan ses mitt i byn.

Vattenfall

R�nd�fallet under v�ren

Mitt�fallet under sensommaren

Strax v�ster om byn finns tv� vattenfall. Det enda av dem, R�nd�fallet, best�r av flera stora och mindre fall som har riktigt mycket vatten i sig under v�ren. Fallen �r f�rdelade �ver en n�stan 1 km l�ng str�cka.

Mitt�fallet best�r av ett stort och ett litet fall. I det st�rre fallet letar sig vattnet under sommaren ut �ver kanten p� tv� st�llen medan de under v�rfloden forsar ut i tre f�ror i berget. P� sommaren g�r det att vada ut till den mittre, torrlagda f�ran och se ut �ver fallet. Det g�r ocks� att bada mellan de �vre och nedre fallen n�r det �r lite vatten. Vid Mitt�fallet finns ocks� en kallk�lla, bredvid det lilla fallet, som inte p�verkas av vattnet i Mitt�n.