Hoppa till innehållet

Leopold I av Belgien

Från Wikipedia
Leopold I
Leopold I av Belgien
Regeringstid 21 juli 1831–
10 december 1865
(34 år och 142 dagar)
Efterträdare Leopold II
Gemål 1) Charlotte Augusta av Wales
2) Marie Louise av Orléans
Barn Louis-Philippe Leopold Victor Ernst (1833-1834)
Leopold II av Belgien (1835-1909)
Philip av Flandern (1837-1905)
Charlotte av Belgien (1840-1927)
Personnamn franska: Léopold Georges Chrétien Frédéric
holländska: Leopold George Christiaan Frederik
tyska: Leopold Georg Christian Friedrich
Far Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld
Mor Augusta av Reuss-Ebersdorf
Född 16 december 1790
Coburg, Sachsen-Coburg-Saalfeld
Död 10 december 1865 (74 år)
Bryssel, Belgien


Leopold I (tyska Leopold Georg Christian Friedrich, franska Léopold Georges Chrétien Frédéric, holländska Leopold George Christiaan Frederik), född 16 december 1790 på slottet Ehrenburg, Coburg, Sachsen-Coburg-Saalfeld, död 10 december 1865 i Bryssel, var belgarnas kung 1831-1865.

Han var son till Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld och Augusta av Reuss-Ebersdorf. Som ung intr�dde han i den ryska arm�n, som han efter en tids bortavaro tillh�rde under kriget 1813-16.[1]

Han gifte sig den 2 maj 1816 med Charlotte av England (f�dd 1796, d�d 4 november 1817), enda barn till Georg IV av Storbritannien, och presumtiv tronarvinge. Prinsessan Charlotte avled dock redan �ret efter gifterm�let i barns�ng. (Hon hade v�rkar i femtio timmar innan hon f�dde en d�df�dd son; dagen efter f�rlossningen avled hon till f�ljd av sv�ra bl�dningar).

Leopold gl�mde aldrig sin f�rsta hustru, efter vars d�d han levde kvar i London som privatman. 1828-31 hade han ett f�rh�llande med en ung sk�despelerska, Karoline Bauer, som utseendem�ssigt var en kopia av Charlotte, men avslutade f�rh�llandet d� han besteg Belgiens tron.

Leopold fick 1829 f�rfr�gan att bli Greklands kung (Hellenernas kung), men tackade nej. D�remot antog han 1831 (efter belgiska upproret) erbjudandet att bli belgarnas f�rste kung. Han b�rjade sin regering 21 juli 1831, vilket d�refter �r Belgiens nationaldag.

Som kung ansl�t sig Leopold till parlamentarismens grundprinciper. Han hade ett starkt inflytande �ver europeisk politik (inte minst �ver systerdottern Viktoria av Storbritannien) och anlitades ofta som medlare och politisk r�dgivare.

Kung Leopold I, drottning Louise, kronprins Leopold, prins Filip och prinsessan Charlotte

Efter fjorton �r som �nkeman gifte han om sig, av politiska och dynastiska sk�l, den 9 augusti 1832 med Marie Louise av Orl�ans (1812-1850), dotter till kung Ludvig Filip I av Frankrike)

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Frans Josias av Sachsen-Coburg-Saalfeld
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ernst Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Sofia av Schwarzburg-Rudolstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ferdinand Albrekt II av Braunschweig-Wolfenb�ttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sophie Antoinette av Braunschweig-Wolfenb�ttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Antoinette Amalie av Braunschweig-Wolfenb�ttel
 
 
 
Leopold I
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Henrik XXIX av Reuss-Ebersdorf
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Henrik XXIV av Reuss-Ebersdorf
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Theodora av Castell-Remlingen
 
 
 
 
 
 
 
 
Augusta av Reuss-Ebersdorf
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg August av Erbach-Sch�nberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Caroline Ernestine av Erbach-Sch�nberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ferdinande Henriette av Stolberg-Gedern
 
 
 


  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malm�: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1255 

Externa l�nkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Erasme Louis Surlet de Chokier
(Regent)
Belgarnas kung
1831–1865
Efterträdare:
Leopold II av Belgien