Hoppa till innehållet

Lidingö kommun

Lidingö kommun
Lidingö stad
Kommun
SloganEn skön, grön ö / Din hälsa
Kommunens vapen.
Lidingö stadsvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortLidingö
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd48 277 ()[2]
Areal51,05 kvadratkilometer ()[3]
- därav land30,69 kvadratkilometer[3]
- därav vatten20,36 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet1 573,05 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°21′47″N 18°09′03″Ö / 59.36303°N 18.15096°Ö / 59.36303; 18.15096
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsStockholms domkrets (–)
Södra Roslags domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0191[4]
Anställda3 275 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0186[6]
GeoNames2696332
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Lidingö kommun eller Lidingö stad är en kommun öster om Stockholms kommun inom Stockholms län.

Kommunen utgörs av ön LidingöStockholms inre skärgård samt ett antal kringliggande öar. En stor del av arbetstillfällena i kommunen fanns i början av 2020-talet inom sektorerna service och tjänster, samtidigt var utpendlingen till Stockholm stor.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Kommunen är ett starkt fäste för Moderaterna, vilka mandatperioden 2022 - 2026 styr kommunen tillsammans med Lidingöpartiet i form av ett minoritetsstyre.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Dagens kommun sammanfaller i huvudsak med Lidingö socken där Lidingö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

Landskommunen ombildades 1910 till Lidingö köping som 1926 ombildades till Lidingö stad. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna.

Lidingö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidingö stad, dock utan området ön Tranholmen som då överfördes till Danderyds kommun.[7]

Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, �ggholmen samt Bastuholmen �verf�rdes 1 januari 2011 fr�n Vaxholms kommun.[8] F�rsamlingsindelningen �ndrades bara ett �r senare.

Kommunen anv�nder enligt ett fullm�ktigebeslut sedan 1992 ben�mningen Liding� stad n�r det �r kommunalr�ttsligt m�jligt.

Kommunen ingick fr�n bildandet till 2007 i S�dra Roslags domsaga och kommunen ing�r sedan 2007 i Stockholms domsaga.[9]

Kommun eller stad

[redigera | redigera wikitext]

Fr�n 1992 anv�nder Liding� kommun genomg�ende ben�mningen Liding� stad. Begreppen kommunfullm�ktige (�ldre ben�mning stadsfullm�ktige) och kommunstyrelse kvarst�r dock av juridiska sk�l. De beslut som fattas i kommunfullm�ktige och av kommunstyrelsen anges g�lla Liding� stad.

Gr�nsen mellan Liding� och Stockholms kommuner g�r i nord-sydlig riktning i Lilla V�rtan 350 meter fr�n kajkanten vid Ropsten. Centralort �r t�torten Liding�.

Kommunen innefattar �n Liding� samt ett antal kringliggande �ar, d�ribland Storholmen, Stora och Lilla H�ggarn, Duvholmen, Str�ms�, Stora och Lilla Bergholmen, Fogdholmen, L�nsmansholmen, Fj�derholmarna samt Svanholmen.

Liding� kommun ing�r i Storstockholm. Kommunen �r bel�gen i syd�stra delen av landskapet Uppland och �r en del av Stockholms inre sk�rg�rd med �stersj�n i �ster. Kommunen omges av Stora V�rtan, Lilla V�rtan, H�ggarnsfj�rden och Askrikefj�rden. Kommunen gr�nsar i syd�st och s�der till Nacka kommun, i sydv�st till Stockholms kommun, i nordv�st till Danderyds kommun samt i norr och �ster till Vaxholms kommun, alla i Stockholms l�n.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen utg�rs av en av de st�rre �arna i Stockholms inre sk�rg�rd. Huvudsakligen utg�rs berggrunden av gnejser och graniter, och sprickdalslandskapet �r t�ckt med mor�n, dalg�ngarna �r den ist�llet t�ckt med vattenavsatta sediment. I sydv�stra delen av kommunen finns stora h�llmarksomr�den. D�r �r str�nderna mycket branta. Sedimentt�ckta omr�den finns prim�rt norr om Hustegafj�rden. Kommunens v�stra och centrala delar �r i stort sett bebyggda medan det i den �stra delen finns st�rre skogspartier, vilka domineras av l�vskog, omv�xlande med hagmark.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen j�mf�rt med riket.[11]

Liding� kommun Hela riket






  Bebyggelse (43,3 %)
  Skog (25,8 %)
  �ppen myrmark (0,5 %)
  Jordbruksmark (3,5 %)
  �vrig mark (27,0 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  �ppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  �vrig mark (14,3 %)

I kommunen finns en nationalpark, Kungliga nationalstadsparken, vilket var den första nationalstadsparken i världen när den bildades 1995. Parken rymmer gammelskog, likväl som badklippor, slott och museer.[12] År 2022 fanns också två naturreservat i Lidingö kommun, Långängen–Elfvik och Kappsta.[13]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling, Lidingö församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Lidingö distrikt[14] (Storholmen tillhör dock Vaxholms distrikt eftersom den tidigare låg i Vaxholms kommun).

Kommunen är indelad i 28 kommundelar (stadsdelar)[15] vars namn alla har en historisk anknytning till gamla lantbruksgårdar, torp eller dylikt som fick sina namn under 1300-talet fram till senast slutet av 1700-talet då många mindre gårdsnamn försvann och inkluderades i större gårdar som expanderade.

År 2020 bodde 98,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det tre tätorter i Lidingö kommun:[17]

Tätort Befolkning
Lidingö 44 091
Sticklinge udde 3 064
Storholmen 231

Postorten Lidingö (med postnummer i serien 181 XX) sammanfaller i princip med kommunen. Dock distribueras post till Fjäderholmarna via postorten Stockholm (postnummer 111 15).

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Under mandatperioden 2018–2022 styrdes kommunen av en koalition bestående av Kristdemokraterna, Moderaterna, det lokala partiet Lidingöpartiet samt Liberalerna. Under mandatperioden 2022–2026 har dock den styrande koalitionen blivit mindre, och kommunen styrs under mandatperioden av endast Moderaterna och Lidingöpartiet. [18]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Lidingö stadshus, 2021.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Förutom de åtta riksdagspartierna finns Lidingöpartiet representerat i fullmäktige.

Presidium 2022–2026[19]
Ordförande M Anna-Britta Bergman
Förste vice ordförande LP Hans Grundell
Andre vice ordförande S Ewa Lantz

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]

Moderaterna är det största partiet i kommunen, och man vann i mitten av förra seklet som mest hälften av mandaten i kommunfullmäktige och därefter under många decennier, fram till valet 2014, runt 40 procent av rösterna. I valet 2022 fick man dock ca 28% av rösterna, med många av väljarna som valde att gå över till det lokala Lidingöpartiet, som fick ca 17% av alla röster.

ValårVSMPNYDSDLPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702114915
2114915
4190,8
3110
19732945417
2945417
4193,2
2912
197621174619
21174619
4992,8
3019
1979310274619
31074619
5190,9
3021
1982311273421
31173421
5191,5
3021
1985210272721
107721
5190,4
2625
1988210272820
107820
5187,4
2823
19911821727221
87721
5187,9
3021
199429294520
994520
5187,8
2922
1998272626422
766422
5184,01
2823
20022825210220
851020
5184,01
2922
2006172647222
764722
5185,26
2724
201054786219
5478619
5186,55
2427
20141541794218
5479418
5186,75
2823
20182533796313
533796313
5187,93
3021
202228231195318
831195318
6185,32
3922
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Under kommunfullmäktige sorterar kommunstyrelsen som verkställer besluten i kommunfullmäktige som har följande underorganisationer till sitt förfogande:

  • 6 st facknämnder, dess förvaltningar samt valnämnden och överförmyndaren.
  • Stadsdirektören med stadslednings-, konsult- och servicekontoret.
  • Miljö- och stadsbyggnadskontoret (sorterar parallellt under stadsdirektören).
  • Lidingö kommuns helägda bolag; Lidingö stads tomt AB och Lidingöhem AB.

Kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd är sedan augusti 2018 Daniel Källenfors (M). Utöver Källenfors har Lidingö ett ytterligare kommunalråd, Anders Paulsen (LP) som är vice ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i tekniska nämnden. Oppositionsråd är Daniel Larson (S).

Ordföranden 2018–2022
Ordförande M Daniel Källenfors
Vice ordförande LP Birgitta Sköld

Källa:[20]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Lidingö har haft en moderat ordförande i kommunstyrelsen (tidigare drätselkammaren) sedan 1946.

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Staffan Anderberg 1992 2002 Moderaterna
  Paul Lindquist 2003 2014 Moderaterna
  Anna Rheyneuclaudes Kihlman 2014 2018 Moderaterna
  Daniel Källenfors 2018- Moderaterna

Valresultat 2018

[redigera | redigera wikitext]
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
M Gåshaga 39,44  % 26,15  %
C Rudboda Ö - Yttringe - Elfvik 24,68  % 16,81  %
LP Rudboda Ö - Yttringe - Elfvik 17,74  % 13,64  %
L Mölna Ö - Brevik V 16,35  % 11,62  %
S Gångsätra V 27,18  % 10,45  %
KD Bo - Björbo 8,93  % 6,34  %
SD K�ppala N 13,35  % 5,91  %
MP G�ngs�tra V 8,20  % 5,10  %
V K�ppala N 8,72  % 3,55  %
FI Sticklinge S - Isinge 0,71  % 0,29  %
Data h�mtat fr�n Valmyndigheten.

Internationella relationer

[redigera | redigera wikitext]

Liding� kommun har ett flertal internationella samarbeten vilka syftar till att "bidra till att stadens �vergripande vision och strategiska m�l uppfylls". �rligen tar kommunen internationella studiebes�k fr�n olika delar av v�rlden och representanter fr�n kommunen, liksom elever, g�r bes�k utomlands. Som en del av det internationella arbetet har kommunen v�norterna Saldus i Lettland och Slavuta i Ukraina, fadderorten Lojo i Finland och systerstaden Alameda, Kalifornien i USA.[21]

Fadderverksamheten med Lojo v�xte fram 1942 och b�rjade med ett barnhem p� G�ngs�tra g�rd, vilken senare �vergick till barnbespisning p� plats i Finland. V�nortssamarbetet med Saldus har p�g�tt sedan slutet p� 1980-talet och under �ren 1993 till 2013 fanns Liding�-Saldus v�nortsf�rening som uppr�ttade "ett n�t av varaktiga v�nskapsrelationer mellan st�derna". Numer p�g�r inget samarbeten med systerstaden Alameda vars kontakter inleddes 1959 som ett led i Eisenhowers "people-to-people-movement".[21]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]
Liding� centrum, 2021.

N�ringsliv

[redigera | redigera wikitext]

En stor del av arbetstillf�llena i kommunen fanns i b�rjan av 2020-talet inom sektorerna service och tj�nster medan tillverkningsindustrin bidrog med omkring fyra procent. Bland st�rre f�retag hittas AGA Gas AB som har sitt koncernhuvudkontor p� Liding�, konsultf�retaget Bonver Logostic AB samt Apotekstj�nst AB. En annan viktig del av n�ringslivet var bes�ks- och konferensn�ringen (se Konferensanl�ggningar p� Liding�). Utpendlingen till Stockholm var stor.[10] St�rsta arbetsgivare 2020 var kommunen sj�lv med 2354 anst�llda. Den st�rsta privata arbetsgivaren var Apotekstj�nst med 275 anst�llda.[22]

Dal�num f�retagsby. AGA:s tidigare produktions- och utvecklingscenter i Sk�rs�tra, 2009.

F�retagsbyar finns i omr�det Dal�num, AGA:s tidigare fabrikslokaler med ett 70-tal f�retag, i Stockby d�r det finns omkring 21 olika f�retag av varierande storlek och G�shaga f�retagsby. AGA AB:s huvudkontor med cirka 150 anst�llda utg�r en del av Dal�num.[23]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]
Nya och gamla Liding�bron f�rbinder Liding� vid Torsvik med Ropsten p� Stockholmssidan. Vy mot Ropsten. Foto fr�n maj 2021.
Huvudleden f�r motorfordon in till och ut fr�n Liding� vid Torsvik. Foto fr�n augusti 2009.
Liding�banans linje 21 trafikerar str�ckan G�shaga brygga-Ropsten. T�gs�tt vid Kottla station. Foto fr�n juni 2005.

Gamla och nya Liding�bron och l�nsv�g 277 som f�rbinder Torsvik med Ropsten �r Liding�s enda v�gf�rbindelser med fastlandet. Den nya Liding�bron, med tre k�rf�lt i vardera riktningen, �r enbart avsedd f�r motorfordon. Gamla Liding�bron anv�nds enbart f�r Liding�banan, med ett sp�r utan m�jlighet till m�tande sp�rvagnar, cyklister, mopedister och fotg�ngare. Vid behov kan bron ocks� utnyttjas av r�ddningsfordon och liknande om nya Liding�bron �r blockerad. S�dra Kungsv�gen/G�shagaleden, mellan Torsvik och G�shaga l�ngst �sterut p� s�dra Liding�, �r den st�rsta genomfartsleden p� Liding�. Leden innefattar sju trafikljusplatser och tv� j�rnv�gskorsningar med bommar f�r Liding�banan, samt fyra rondeller. V�gstr�ckningen mellan uppfarten p� Liding�bron vid Ropsten och G�shaga bostadsomr�de, l�ngst �sterut p� s�dra Liding�, uppg�r till cirka 9,7 km. I gles trafik avverkas str�ckan med bil p� cirka 12 minuter.[24] Genomfartsleden p� norra Liding� str�cker sig fr�n Liding�bron f�rbi bostadsomr�dena N�set och Bo ut till bostadsomr�det Rudbodas �stra gr�ns mot den norra delen av L�ng�ngen-Elfviks naturreservat och vidare ut till Elfviks g�rd via Elfviksv�gen.

P� s�dra Liding� finns Liding�banan, sp�rvagnslinje 21, med �ndstationer G�shaga brygga l�ngst �sterut p� s�dra Liding� respektive Ropsten p� Stockholmssidan via Gamla Liding�bron d�r tunnelbanan i Stockholm ansluter. Str�ckan Ropsten till G�shaga brygga med Liding�banan avverkas p� cirka 20 minuter. Str�ckan G�shaga brygga till T-centralen med omstigning till tunnelbanan vid Ropsten tar cirka 34 minuter.[25]

Ett omfattande bussn�t finns f�r resor inom Liding�. De norra delarna av Liding� inkluderat Rudboda och N�sets flerbostadsomr�de, som saknar sp�rbunden trafik, trafikeras av bussar som via Liding� centrum g�r vidare till Ropsten med omstigning till tunnelbanan. I rusningstrafik g�r det �ven bussar fr�n Larsberg via bostadsomr�dena Bodal och Baggeby p� s�dra Liding� till Ropsten och vice versa f�r att komplettera Liding�banans begr�nsade kapacitet f�r dessa bostadsomr�den som sammantaget utg�r det mest t�tbefolkade omr�det p� Liding�. SL ansvarar f�r buss- och t�gtrafiken p� Liding�. Liding� kommun har som m�ls�ttning att ha samtliga bussar p� Liding� biogasdrivna med gas producerad fr�n K�ppalaverket.

Regulj�r b�tf�rbindelse finns mellan Ropsten och Mor Annas brygga p� nordv�stra �n. Fr�n Nybroviken i centrala Stockholm g�r, via Liding� och Nacka Strand, �ven regulj�r trafik hela v�gen ut till Stockholms sk�rg�rd (bl.a. Vaxholm). Bryggplatserna p� Liding� f�r denna trafik �r Klippudden, Larsberg och G�shaga.

P-skiva g�ller p� de tv� stora parkeringsplatserna vid Liding� centrum och p� vissa andra parkeringsplatser, med 3 timmars fri parkering p� de st�rre och 30 minuter p� de mindre parkeringsplatserna. Parkering p� gatumark �r avgiftsfri och i de flesta fall begr�nsad till 24 timmar. S�rskilda parkeringsregler g�ller vintertid 1 november - 30 april: datumparkering och veckodagsparkering. Liding� kommun har ett system f�r boendeparkering vilket ger boende i vissa centrala omr�den p� �n mer gener�sa regler, medan parkeringen f�r bes�kare �r mer begr�nsad. Systemet ger ocks� de boende avgiftsfri 7-dagarsparkering.[26] En st�rre infartsparkering till Stockholms kommun ligger i anslutning till tunnelbanestationen vid Ropsten, innanf�r avgiftsringen f�r tr�ngselskatt.

Liding� ligger utanf�r avgiftsringen f�r trafik till och fr�n Stockholms kommun som permanentades 2007. Vid Ropsten finns tv� betalstationer i anslutning till Liding�bron. F�r att komma ut p� det allm�nna v�gn�tet eller in till Liding� utan att erl�gga tr�ngselskatt, beh�ver en bilist anv�nda Norra l�nkens tunnelsystems anslutning till E4 i Solna stad eller Roslagsv�gen och E18.

Fram till Norra l�nkens �ppnande 2014 fanns en undantagsregel, allm�nt kallad Liding�regeln, som till�t bilister att utan erl�ggande av tr�ngselskatt k�ra genom Stockholm till och fr�n Liding� om passagen genom Stockholms avgiftsring klarades av p� under 30 minuter.

K�ppala skola.

�r 2022 fanns 17 grundskolor varav sex var frist�ende. Totalt gick 1 100 av kommunens 5 800 grundskoleelever i de frist�ende skolorna. Bland de kommunala skolorna hittas exempelvis Klockarg�rdens skola, K�ppala skola, Rudboda skola och Sk�rs�tra skola.[27]

Hersby gymnasium.

Samma �r, 2022, fanns fyra gymnasium. Hersby gymnasium �r det kommunala gymnasiet och de tre frist�ende �r Christinagymnasiet, Stillerska gymnasiet och Lunagymnasiet.[28]

2022 flyttade Beckmans designh�gskola in i AGA:s gamla lokaler i Dal�num.

F�r vuxna finns Bos�ns Idrottsfolkh�gskola, vars verksamhet b�rjade 1961.[29] Vidare har Link�pings universitet en filial p� Campus Liding�, Malmstens Link�pings universitet. D�r utbildas studenter i m�beldesign, m�belsnickeri och m�beltapetsering.[30] Sedan 1985 har andelen inv�nare med minst 3 �rs eftergymnasial utbildning i �ldersgruppen 25-64 �r varit betydligt h�gre �n genomsnittet f�r riket. �r 2021 var siffran 48,9 procent med snittet f�r Sverige var 29,6 procent.[31]

Reningsverk f�r avloppsvatten

[redigera | redigera wikitext]

K�ppalaverket bel�get in kommundelen G�shaga p� den �stra sidan av s�dra Liding�, �r ett reningsverk som tar emot avloppsvatten fr�n 12 kommuner i norra och �stra Storstockholm med rening av �ver 50 milj. m3 avloppsvatten per �r. Verket är producent av rötslam och biogas. Verket har sina anläggningar i stora bergrum i Käppala gränsande till Gåshaga med en bergtunnel till den nordvästra delen av Lidingö för vidare anslutning över Stora Värtan till Stocksund och ut till anslutna kommuner.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 48 277 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 54:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Lidingö kommun 1970–2020[32]
ÅrFolkmängd
1970
  
36 174
1975
  
36 727
1980
  
37 390
1985
  
38 271
1990
  
38 399
1995
  
39 042
2000
  
40 584
2005
  
41 892
2010
  
44 017
2015
  
46 302
2020
  
48 005
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 470, eller 21,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 47 818 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 422, eller 15,59 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 296 den 31 december 2002).[33]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Lidingö kommun.[34]

Födelseland 31 december 2021[34]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige 39 473 81,96 % 80,00 %
2 Finland Finland 752 1,56 % 1,31 %
3 Polen Polen 487 1,01 % 0,91 %
4 Storbritannien Storbritannien 387 0,80 % 0,31 %
5 Tyskland Tyskland 343 0,71 % 0,51 %
6 Iran Iran 318 0,66 % 0,80 %
7 Chile Chile 255 0,53 % 0,27 %
8 Irak Irak 253 0,53 % 1,40 %
9 USA USA 250 0,53 % 0,23 %
10 Ryssland Ryssland 235 0,49 % 0,22 %

År 2022 fanns två museum i kommunen – Lidingö museum och Millesgården.

Lidingö museum ligger i Villa Fornboda och drivs av Lidingö hembygdsförening. Där gestaltas öns utveckling under 1900-talet. På kulturcentrumet Millesgården visas konst från 700 f. Kr. och framåt.[35]

År 2022 fanns 26 fornlämningar, som hittats i kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[36] Bland dessa återfinns Upplands runinskrifter Fv1986;84.

År 2022 fanns nio byggnadsminnen i kommunen. Bland dessa återfinns Apelsinvillan, Canadaradhusen, Villa Finedal och Villa Högberga.[37] Därtill fanns tre riksintressen för kulturmiljöerGrönstakolonin, Bygge och Bo och Farleden utmed inloppet till Stockholm via Vaxholm.[38]

I syfte att tillgängliggöra kulturarv har kommunen märkt upp dessa med skyltar och delat in dem i områden.[39] Bland dessa återfinns i nordvästra Lidingö minnesplatsen över Raol Wallenberg och Lidingös äldre centrum.[40] I nordöstra Lidingö hittas Dalakolonin och Elfviks gård,[41] i sydvästra Lidingö kyrka och Villa Ekbacken[42] och i sydöstra hittas Mölna gård och Villa Högberga.[43]

Huvudartikel: Lidingö kommunvapen

Blasonering: I blå sköld ett vikingaskepp av guld.

Första utformningen av vapnet handmålades av Brita Grep på dåvarande Riksheraldikerämbetet och fastställdes för Lidingö stad av stadsfullmäktige i slutet av 1927 och godkändes av Kungl Maj:t 1928. Vapnet som togs över av kommunen, inregistrerades av PRV (Patent- och registreringsverket) 1 november 1974.

År 2020 antog kommunfullmäktige ett nytt idrottspolitiskt program som inkluderar satsningar i samverkan med "initiativrika Lidingöbor och idrottsföreningar". Satsningar ska göras på spontanidrott likväl som renoveringar och byggande av hallar och arenor. Ett exempel på genomförda projekt inom ramen för programmet var renoveringen av Lidingövallen 2021.[44]

Lidingöloppet, 27 september 2008. Startgrupp 2, 30 km, springer förbi Stockby motionsgård.
Lidingö Runt, maj 2009.

Bland större idrottsevenemang i kommunen hittas exempelvis världens största terränglopp, Lidingöloppet, som under 2010-talet lockade fler anmälda än vad invånare på ön.[45] Ett annat stort idrottsevenemang är segeltävlingen Lidingö runt som årligen har 400-450 deltagande båtar.[46]

Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum är belägen på Bosön där man genomför "testning, träning, utbildning, rådgivning, rehabilitering, och utvecklingsprojekt".[47]

I Ekholmsnäs finns en skidanläggning, Ekholmsnäsbacken.[48] Där hittas också Sveriges längsta naturrodelbana[49] och Ekholmsnäs golf.[50] En annan golfbana är Lidingö GK som är Sveriges äldsta 18-hålsbana.[51]

Childhoodhallen är en av kommunens isbanor och ligger i Högsätra.[52] Hallen är hemmaplan för Lidingö Vikings HC.[53]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista (på engelska), Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Lidingö stad, beslut 10 december 2009 Arkiverad 11 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine..
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ [a b] ”Lidingö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/liding%C3%B6. Läst 9 augusti 2022. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Kungliga nationalstadsparken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker/kungliga-nationalstadsparken.html. Läst 10 augusti 2022. 
  13. ^ ”Naturreservat och skyddad natur”. Lidingö stad. 3 juni 2022. https://www.lidingo.se/toppmeny/naturmiljo/gronomradenochparker/naturreservatochskyddadnatur.4.5c48ee1316a09fcb920511.html. Läst 10 augusti 2022. 
  14. ^
  15. ^ Lidingö stad, karta: > ”Stad och politik” > ”Stadsdelar”
  16. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0186&id2=null. Läst 30 maj 2024. 
  17. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 30 maj 2024. 
  18. ^ ”Kommunalråd och oppositionsråd”. https://www.lidingo.se/toppmeny/stadpolitik/sastyrslidingo/politikochnamnder/kommunalradochoppositionsrad.4.71a0cb2812cf0ccba2680002202.html. Läst 29 juli 2023. 
  19. ^ ”Kommunfullmäktige”. Tyresö kommun. https://www.tyreso.se/organisation--styrning/politik-och-fortroendevalda/kommunfullmaktige.html. Läst 17 juni 2024. 
  20. ^ ”Kommunstyrelsen”. Lidingö stad. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307124014/http://lidingo.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=8. Läst 7 mars 2017. 
  21. ^ [a b] ”Internationellt utbyte”. Lidingö stad. 12 november 2019. https://www.lidingo.se/toppmeny/stadpolitik/omlidingo/internationelltutbyte.4.280519311f6c25b56880005314.html. Läst 10 augusti 2022. 
  22. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 9 augusti 2022. 
  23. ^ Statistik Lidingö stad upprättad 1 januari 2009. Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine."
  24. ^ Inklusive stopp vid två av de trafikljusreglerade övergångsställena, exklusive stopp vid de två järnvägskorsningarna. Uppmätt augusti 2009.
  25. ^ Tider enligt SL:s tidtabell.
  26. ^ Hyttsten, Lena. ”Lidingö stad”. www.lidingo.se. https://www.lidingo.se/toppmeny/trafikinfrastruktur/parkering/boendeparkering.4.4f1828d515903f133b93f46a.html. Läst 6 januari 2022. 
  27. ^ ”Grundskola”. Lidingö stad. https://lidingo.se/toppmeny/barnutbildning/grundskola.4.280519311f6c25b5688000914.html. Läst 9 augusti 2022. 
  28. ^ ”Gymnasium”. Lidingö stad. https://lidingo.se/toppmeny/barnutbildning/gymnasium.4.280519311f6c25b56880001058.html. Läst 9 augusti 2022. 
  29. ^ ”Bosön Idrottsfolkhögskola - folkhogskola.nu”. www.folkhogskola.nu. https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Stockholms-lan/boson-idrottsfolkhogskola/. Läst 9 augusti 2022. 
  30. ^ ”Campus Lidingö”. liu.se. https://liu.se/artikel/campus-lidingo. Läst 9 augusti 2022. 
  31. ^ ”Lidingö”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Stockholms-lan/Lidingo/. Läst 9 augusti 2022. 
  32. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 31 juli 2016. 
  33. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  34. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 juni 2022. 
  35. ^ ”Museer och gallerier”. Lidingö stad. 14 april 2022. https://lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/kulturochmotesplatser/museerochgallerier.4.10ea0edb11f6000e0478000215.html. Läst 9 augusti 2022. 
  36. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 9 augusti 2022. 
  37. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 9 augusti 2022. 
  38. ^ ”Värdefulla kulturmiljöer”. Lidingö stad. 4 augusti 2020. https://www.lidingo.se/toppmeny/byggabo/bygglov/vardefullakulturmiljoer.4.13e7862816cb6de10b830c0.html. Läst 9 augusti 2022. [död länk]
  39. ^ ”Lidingös kulturarv”. Lidingö stad. 1 september 2021. https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/kulturochmotesplatser/kulturarv.4.503c0e4f13dfa93eb5b841.html. Läst 9 augusti 2022. 
  40. ^ ”Nordvästra Lidingö”. Lidingö stad. https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/kulturochmotesplatser/kulturarv/omradeanordvastralidingo.4.2e2f4c114d5435c2fd7d4b.html. Läst 9 augusti 2022. 
  41. ^ ”Nordöstra Lidingö”. Lidingö stad. https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/kulturochmotesplatser/kulturarv/omradebnordostralidingo.4.2e2f4c114d5435c2fd7f6c.html. Läst 9 augusti 2022. 
  42. ^ ”Område C. Sydvästra Lidingö”. Lidingö stad. https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/kulturochmotesplatser/kulturarv/omradecsydvastralidingo.4.2e2f4c114d5435c2fd7fd7.html. Läst 9 augusti 2022. 
  43. ^ ”Område D. Sydöstra Lidingö”. Lidingö stad. https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/kulturochmotesplatser/kulturarv/omradedsydostralidingo.4.2e2f4c114d5435c2fd809d.html. Läst 9 augusti 2022. 
  44. ^ ”Fler möjligheter till idrott och rörelse”. Lidingö stad. 17 september 2021. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220809204254/https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/aktuellt/nyheterkulturochfritid/flermojlighetertillidrottochrorelse.5.734444e517b5c1a3edb4264.html. Läst 9 augusti 2022. 
  45. ^ Sjöberg, Jan. ”Sevärdheter på Lidingö. Besöksmål”. Visit Lidingö. https://www.visitlidingo.se/sevardheter/lidingoloppet/. Läst 9 augusti 2022. 
  46. ^ ”Om Lidingö Runt | Lidingö Segelsällskap”. Lidingö Segelsällskap. https://www.xn--lidingsegelsllskap-wtb76a.se/lidingo-runt/. Läst 9 augusti 2022. 
  47. ^ ”Bosön – RF:s utvecklingscentrum”. www.rf.se. https://www.rf.se/omriksidrottsforbundet/bosonrfsutvecklingscentrum. Läst 9 augusti 2022. 
  48. ^ ”Ekholmsnäsbacken”. Ekholmsnäsbacken. https://www.ekholmsnasbacken.se/. Läst 9 augusti 2022. 
  49. ^ ”Ekholmsnäs–Koltorp”. Lidingö stad. https://www.lidingo.se/toppmeny/naturmiljo/gronomradenochparker/naturkartandindigitalaguide/ekholmsnaskoltorp.4.7b3f66e616b8691a55329b.html. Läst 9 augusti 2022. 
  50. ^ ”Om oss - Ekholmsnäs golfshop”. Ekholmsnäs golfshop. https://ekholmsnasgolfshop.se/om-oss/. Läst 9 augusti 2022. 
  51. ^ Interactive, Dovora. ”Golf i Sverige - Din vägvisare till Sveriges alla golfbanor” (på svenska). Golf i Sverige. https://www.golfisverige.com/. Läst 9 augusti 2022. 
  52. ^ ”Issporter, ishallar och isbanor”. Lidingö stad. https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/idrottochtraning/issporterishallarochisbanor.4.222cdd3d16df1e33a0f1970.html. Läst 9 augusti 2022. 
  53. ^ ”Childhood Hallen nytt namn på Lidingös ishall”. lidingosidan.se. https://lidingosidan.se/sport/childhood-hallen-nytt-namn-pa-lidingos-ishall/. Läst 9 augusti 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]