Linköping

Ej att förväxla med Lidköping. För andra betydelser, se Linköping (olika betydelser)

Linköping
Tätort · Centralort · Residensstad · Stiftsstad
Slogan: "Linköping - där idéer blir verklighet"
Land	Sverige
Landskap	Östergötland
Län	Östergötlands län
Kommun	Linköpings kommun
Distrikt	Linköpings domkyrkodistrikt, Linköpings Sankt Lars distrikt, Berga distrikt, Johannelunds distrikt, Kärna distrikt, Landeryds distrikt, Ryds distrikt, Skäggetorps distrikt, Slaka distrikt
Höjdläge	45 m ö.h.
Koordinater	58°24′34″N 15°37′32″Ö
Area
- tätort	37,43 km² (2020)
- kommun	1 568,58 km² (2019)
Folkmängd
- tätort	115 682 (2020)
- kommun	166 767 (2024)
Befolkningstäthet
- tätort	3 100 inv./km²
- kommun	106 inv./km²
Grundad	1100-talet
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Linköping
Postnummer	58X XX
Riktnummer	013
Tätortskod	T1152
Beb.områdeskod	0580TC111 (1960–)
Geonames	2694762
Ortens läge i Östergötlands län Ortens läge i Östergötlands län
Wikimedia Commons: Linköping
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Linköping (uttal [²lɪnːɕøːpɪŋ] ( lyssna)) är en tätort i Östergötland samt centralort i Linköpings kommun, residensstad i Östergötlands län och stiftsstad för Linköpings stift, belägen på Östgötaslätten, strax söder om Stångåns utlopp i Roxen mitt i landskapet och länet. Linköping är också en universitetsstad med Linköpings universitet grundat 1975.

Linköping är Sveriges åttonde största tätort med över 115 000 invånare.

Bland stadens mest kända landmärken finns bland annat Linköpings domkyrka, Sankt Lars kyrka samt det gamla vattentornet.

Historia

Linköpings stads sigill år 1300

Fram till 1600-talet

Fornlämningar från bronsåldern och äldre järnåldern finns i Linköping. Runstenar från vikingatid har påträffats, av vilka två stått nära Stångebro. Sedan 1100-talet är Linköping den kyrkliga centralorten för Östergötland, Småland och Gotland. Ortnamnet nämns för första gången i Florenslistan (1103) som "Liunga. kaupinga", en sammansättning av "ljung" och "handelsplats".

Linköpings biskop Gisle var tillsammans med kung Sverker d.ä. värd för det första svenska kyrkomötet i Linköping 1153. Nästa gång Linköping nämns är i påven Alexander III:s skyddsbrev för biskopens alla gårdar år 1178. Klostret Vreta kloster grundades som Sveriges äldsta kloster av Inge den äldre senast 1100. Den första romanska domkyrkan härrör från tidigt 1100-tal. Under biskop Bengt Magnussons tid på 1230-talet påbörjades den nuvarande domkyrkan. Växjö stift bildades 1163, när Värend skildes från Linköpings stift. Visby stift avknoppades så sent som 1570. Den ännu mycket unge kung Valdemar Birgersson, son till Birger jarl, kröntes år 1251 i Linköpings domkyrka, för att bekräfta kungavalet i februari 1250.

Biskopsgårdens äldsta delar byggdes redan till det första kyrkomötet 1153, nyligen genomförd datering visar att detta är landets äldsta bevarade profana stenbyggnad. Sedan fortsatte utbyggnaden i många olika etapper, ofta efter en brand. Birger jarls yngste son blev biskop 1286 och hans bror kung Magnus Ladulås anses vara stadens grundare, även om dokumentet inte finns bevarat. Biskop Bengt byggde ett riddartorn av det nya materialet tegel. På 1380-talet höjdes biskopsgårdens västra länga till tre våningar. Först på 1470-talet byggdes den ringmur och det stora huset i sydväst med stora likheter med Glimmingehus. Samme arkitekt Adam van Düren som byggde Glimmingehus var först i Linköping och byggde ut såväl biskopsborg som domkyrkokoret. Den medeltida huslängan, vid nuvarande biskopsgården vid Ågatan, troddes tidigare felaktigt vara en del av ett kloster uppfört under mitten av 1200-talet av Magnus Ladulås. Numera vet man att Franciskankonventet låg söder om Stora torget där Hospitalstorget ligger idag. Som viktig kyrklig ort besöktes Linköping av de nykrönta kungarna under deras Eriksgata.

Religiösa centra brukar även medföra högre utbildning och Linköping var inget undantag. En katedralskola kan dateras tillbaka till 1232, möjligen Sveriges första.

Den siste biskopen som bodde på slottet var Hans Brask. Idag bor landshövdingen i slottet, och här finns även Linköpings slotts- & domkyrkomuseum.

År 1598 utkämpades Slaget vid Stångebro mellan Hertig Karl och hans brorson Sigismund. Hertig Karl, sedermera Karl IX, gick segrande ur striden och slaget blev början på det polsk-svenska kriget 1599–1629. Tretton rådsherrar och en fågelskytt som stått på Sigismunds sida fängslades, och efter en rättegång år 1600 avrättades fem av dem i Linköpings blodbad.

Linköping omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna. Notera att slottet och domkyrkan har fått överdrivna proportioner.

Karta över Linköping från 1790-talet

1600-tal till mitten av 1900-talet

År 1627 grundades Gymnasium Lincopense, då Sveriges tredje gymnasium. Skolan anlades i anslutning till den gamla domskolan.

Den 29 januari 1700 drabbades staden av en omfattande eldsvåda som förstörde praktiskt taget all bebyggelse. Vissa stenbyggnader, slottet och domkyrkan klarade sig.

Karta över Linköping 1928, från järnvägsstationen i nordost till T1:s kaserner i sydväst.

Lindsténshuset, med den kända masten.

Linköping är en gammal militärstad. Omkring 1900 flyttade flera regementen i Linköpings garnison in i kaserner i staden: Svea artilleriregemente (A 1), Livgrenadjärregementet (I 4), och Svea trängkår (T 1). Till detta kom Kungl. Östgöta Flygflottilj (F 3) i Malmslätt strax väster om staden. De utgjorde ett viktigt inslag i staden under hela 1900-talet, men kasernområdena har efter kalla krigets slut omvandlats till bostäder (T 1) respektive kontor för offentlig förvaltning (A 1/I 4). Det militära övningsfältet Linköpings garnisons övnings- och skjutfält söder om staden har omvandlats till naturreservatet Tinnerö eklandskap. Malmens flygplats används fortfarande militärt av Helikopterflottiljen, och hyser dessutom Flygvapenmuseum.

Tiden efter andra världskriget

Under andra världskriget och kalla kriget upplevde staden en stark tillväxt tack vare SAAB:s tillverkning av stridsflygplan, etablerad 1937. Den i slutet av 1960-talet grundade högskolan gjordes 1975 till Linköpings universitet och har sedan 1980-talet fortsatt att driva på stadens expansion.

Linköping brukar i folkmun benämnas "flygstaden" eftersom staden är starkt förknippad med SAAB:s utveckling och tillverkning av flygplan för militärt bruk. Tack vare detta växte Linköping kraftigt under andra världskriget och kalla kriget, men efter 1980-talet har det militära inslaget minskat i betydelse. Försvarsmakten har dock fortfarande verksamhet i staden med bland annat stridspilotutbildning vid Malmens flygplats utanför Linköping samt en filial till Totalförsvarets forskningsinstitut, vid Campus Valla.

Stadens motto är "Där idéer blir verklighet" och syftar på samarbetet mellan näringslivet (till exempel Mjärdevi Science Park) och universitetet.

Under åren har Linköping intagit en position som en av Sveriges ledande miljöstäder, efter att ha genomfört en rad åtgärder på biogas- och fjärrvärmeområdet. Svensk Biogas producerar biogas åt stadens bussar, vilket sker från slakteriavfall och annat livsmedelsavfall från lokala aktörer. Utanför Linköping, i Gärstad, produceras fjärrvärme till 90% av kommunen genom förbränning av hushållsavfall.

2009 och 1997 utsågs Linköping till "Årets stadskärna" och 2002 utsågs staden till "Årets cykelstad". Sedan början av 2000-talet har Linköping tillsammans med Norrköping marknadsförts som den Fjärde storstadsregionen.. 2012 byttes namnet till East Sweden.

Militärstaden

Saab 35 Draken vid Stångebro i centrala Linköping

Linköping är staden som anses vara flygets vagga i Sverige. Redan 1912 startade Carl Cederström en flygskola på Malmen som senare blev flygflottiljen Östgöta flygflottilj (F 3). Svenska Aeroplan AB (Saab AB) grundades 1937 och startade ett par år senare sin flygplanstillverkning i staden. Numera finns Flygvapenmuseum, Livgrenadjärgruppen och Helikopterflottiljen på Malmen.

Bland de övriga förband som fanns inom Linköpings garnison är, Mellersta arméfördelningen (14. förd), (Svea trängregemente (T 1), Svea artilleriregemente (A 1), Livgrenadjärregementet (I 4), Andra livgrenadjärregementet (I 5) och Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) samtliga nedlagda. Garnisonsområdet har omformats till en ny stadsdel där de gamla kasernerna används för andra ändamål, bland annat av rättsväsendet. I utkanten av denna stadsdel fanns även Garnisonsmuseet (stängt tills vidare) som visade föremål från Östgötaregementena.

Administrativa tillhörigheter

Linköpings stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1911 införlivades Sankt Lars socken/landskommun, bebyggelsen kom senare att expandera främst söderut in i Landeryds socken/landskommun som införlivades i stadskommunen 1963. 1967 införlivades i väster Kärna landskommun där bland annat Slaka socken ingick och i vilken stadsbebyggelse expanderat till. 1971 uppgick stadskommunen i Linköpings kommun med Linköping som centralort.

I kyrkligt hänseende har Linköping alltid hört till Linköpings församling (benämnd Linköpings domkyrkoförsamling från 10 augusti 1967) och Sankt Lars församling (benämnd Linköpings S:t Lars församling från 10 augusti 1967). Ur dessa församlingar utbröts 1972 Linköpings Berga församling och Linköpings Johannelunds församling, 1989 Linköpings Skäggetorps församling och Linköpings Ryds församling samt 2006 Gottfridsbergs församling. Efter expansion av bebyggelsen har sedan delar av Linköping kommit att till höra Landeryds församling i söder, Slaka församling i väster och Rystads församling, från 2009 Åkerbo församling i öster.

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Linköpings rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Linköping i Linköpings domsaga.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Linköping 1900–2020
År			Folkmängd	Areal (ha)
1900			15 657	†
1960			64 304
1965			68 659
1970			77 063
1975			80 274
1980			79 742
1990			82 451	3 852
1995			92 584	4 177
2000			94 248	4 190
2005			97 428	4 201
2010			104 232	4 216
2015			106 502	3 777
2020			115 682	3 743
Anm.: Sammanvuxen med Hackefors och Hjulsbro 1970, med Jägarvallen och Tallboda 1995. Tallboda utbruten 2015.  † Stad med förstäder 1900.

Stadsbild

Hunnebergsgatan 5, 7 och 9 hör till Linköpings äldre trähusbebyggelse.

Domkyrkans torn skymtar bakom den gamla gymnastikhallen.

Linköpings stadshus i april 2014.

Stångån.

Linköpings stadsbild domineras av domkyrkan, en mäktig och massiv stenkyrka i gotisk stil, och dess 107 meter höga torn. Vid Stora torget, stadens största torg, finns ett antal arkitektoniskt intressanta byggnader, till exempel Centralpalatset, Stora hotellet, Jonn O. Nilsons palats och Affärspalatset. Ett antal arkitektoniska stilar finns representerade här: Nyrenässansstil, empirestil, jugend, nyklassicism samt modernism.

Bebyggelsen i övrigt är jämförelsevis låg. När det 17 våningar höga Drottningtornet skulle byggas startade en diskussion om hur höga hus som ska få uppföras i staden och hur det påverkar stadssiluetten.

Det gula stadshuset byggdes ursprungligen för att hysa läroverket och ligger strax intill domkyrkan. Strax intill ligger även Linköpings slott, som är residensbostad för Östergötlands läns landshövding, och biskopsgården som är Linköpings stifts biskops bostad. Nedanför Storgatsbacken återfinns bland annat Stora torget med Carl Milles staty Folkungabrunnen med Folke Filbyter.

Under rivningsvågen på 1950- och 1960-talet beslutade staden att grunda Gamla Linköping dit gamla träbyggnader flyttades för att skapa ett område med kvarter i gammal stil. Utmärkande för området är att de flesta av husen används, antingen av verksamheter och museer eller som bostäder.

Staden rymmer en rad intressanta byggnader såsom tegelborgen Frimurarehotellet, Miljonpalatset (uppfört 1897–1898), Gamla vattentornet (som numera är ombyggt till bostäder) och Katedralskolan. Under 2000-talet har flera byggnader med visst arkitektoniskt intresse tillkommit. Hit räknas Linköpings stifts- och landsbibliotek, Drottningtornet, Mjärdevi Science Park samt Saab Arena, som alla har en modern utformning.

Staden har under årens lopp fått en geografisk utsträckning som närmast kan liknas vid ett uppochnervänt "V", eller en "banan". Det militära före detta övningsområdet som ligger i mitten av detta "V" kommer att bli ett naturskyddat område och hindrar effektiv kommunikation mellan de sydöstra och sydvästra utlöparna av staden. Anledningen till naturskyddet är det stora beståndet av ekar, som är en del av norra Europas största eklandskap. Det sträcker sig över stora delar av södra Östergötland, och där finns flera rödlistade växt- och djurarter. Nyligen höjdes kritiska röster mot planerna på att ytterligare förlänga det sydöstra "benet". Kritikerna menade att denna stadsdel skulle dela upp staden, med bostäder i södra Linköping, handel och arbetsplatser i norr och universitetet i den svåråtkomliga västra delen.

Natur och parker finns det relativt gott om i staden och närområdet. Exempel på detta är parken Trädgårdsföreningen i centrala staden, Rydsskogen och Vallaskogen, där den senare är naturreservat. Tidvis har diskussionerna om kommunikationen i öst-västlig led kommit att beröra Vallaskogen när den så kallade tvärleden eller Vallaleden debatterats.

Stadsdelar i tätorten

I äldre tider har Linköping (innerstaden) varit indelad i fyra kvarter eller fjärdingar, utgående från Stora torget: Sankt Pers kvarter i nordväst (i kyrkböckerna f�rkortat P), Sankt Lars kvarter (L) i nordost, Tannefors kvarter (T) i sydost och Sankt Kors kvarter (K) i sydv�st. Detta sp�ras fortfarande i dagens kvartersnamn som b�rjar p� A, B, D och E i respektive fj�rding. Parkeringshusen har namn efter sina kvarter: Akilles, Baggen, Detektiven. Sankt Pers kvarter innefattar domkyrkan, Sankt Lars kvarter sockenkyrkan. Sankt Kors kvarter har sitt namn efter "Sandkorset", en gatukorsning, vilket f�rsk�nades av biskop Rhyzelius p� 1730-talet, och har i sin tur gett namn �t ett kommunalt fastighetsbolag f�r f�retagslokaler. Till de ursprungliga fyra kvarteren tillkom omkring �r 1900: Gottfridsberg, Tinnerb�ckslyckan och V�stanst�ng.

En ny stadsdel b�rjade byggas 2013 i anslutning till utomhusarenan Isovalen och universitetets campus Valla. Stadsdelen har f�tt namnet Vallastaden och ska enligt plan �ven utg�ra ett bo- och samh�llsexpo vid namn Link�pingsBo2017. K�lla:

Berga Djurg�rden Ekholmen Ekk�llan Garnisonen Gottfridsberg Hackefors Hejdeg�rden Hjulsbro

Innerstaden Johannelund J�garvallen Kallerstad Lambohov Mj�rdevi Ramsh�ll Ryd Sk�ggetorp

Tallboda Tannefors Tornby Ullst�mma Vasastaden Vidingsj� Vimansh�ll V�stra Valla �stra Valla

Panorama �ver Link�ping

Kommunikationer

Tr�staty av en stins vid Link�pings centralstation. Tr�skulpturer som denna gjordes av sl�jdl�rarstudenter i samband med stadens 700-�rsjubileum 1987.

Flyget har länge haft stor betydelse för Linköping, där Saab har haft stort inflytande. Linköping har två flygplatser. Linköping-Saabs flygplats är en civil flygplats som är centralt belägen strax öster om stadskärnan, Linköping-Malmens flygplats är en militär flygplats, som befinner sig väster om staden (vid Försvarsmaktens helikopterflottilj). Eftersom både Linköping-Saabs flygplats och Norrköping-Kungsängens flygplats har problem med lönsamheten, har under många år diskuterats att bygga en ny flygplats mellan de två städerna. Diskussionerna har hittills inte resulterat i något beslut, delvis på grund av de höga kostnader som ett nybygge skulle medföra.

Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö passerar Linköpings centralstation och det går ett större antal dagliga turer både till Stockholm och Köpenhamn. Trafikverket har gjort en utredning om den s.k. Ostlänken, vilken planeras bli en dubbelspårig snabbjärnväg upp till Stockholm och som stod omnämnd i regeringens infrastrukturproposition 2012, men byggdatum är ännu ej fastslaget. Stångådalsbanan till Kalmar och Tjustbanan till Västervik har Linköping som slutstation. Utöver Linköpings Centralstation finns även Tannefors station, i stadsdelen Tannefors vid SAAB.

Biogaståget Amandas premiärtur 19 april 2006.

På Tjustbanan gick under några år Sveriges första biogasdrivna tåg. Tåget som fick namnet Amanda var ett ombyggt Y1-tåg som gaskonverterats och trafikerade sträckan Västervik-Linköping 2006-2010. På grund av en olycka, längre verkstadsbesök och operatörsbyte på sträcken blev tåget stående längre perioder och inte den framgång man från början hoppats på. Tåget togs helt ut ur trafik när de nya Itinotågen invigdes 2010 och avtalet mellan tågets ägare, Svensk biogas, och Östgötatrafiken löpt ut.

Motorvägen på E4 passerar norr om staden och har tre avfarter benämnda väst, norr och öst. Detta kan tyckas förvirrande när man färdas från sydväst mot Stockholm i nordost men genom Östergötland går E4 i stor del i mer väst-östlig riktning. I sydost utgår riksväg 35 från Linköping och passerar Åtvidaberg på sin väg mot östkusten och E22 mot Västervik och Kalmar. I sydvästra Linköping, vid Lambohov, börjar riksväg 23 mot Växjö. Denna delar väg med riksväg 34 ända till Målilla där riksväg 34 fortsätter till Kalmar. Riksväg 34 fortsätter västerut och förbinder Motala med Linköping, närmast Linköping är denna sträcka motorväg som en del av Malmslättsvägen, sedan blir det motortrafikled till Ljungsbro och övergår därefter till landsväg.

Göta kanal går cirka en mil norr om staden, genom sjön Roxen och genom Bergs slussar som är ett populärt turistmål sommartid. Kinda kanal och Stångån går från Roxen söderut, rakt genom Linköping.

Linköping är känd som cykelstad. Mer än 30 % av alla resor utgörs nämligen av cykeltransporter. Kommunen har nästan 40 mil cykelvägar och nya byggs efterhand. Staden blev "Årets cykelstad" 2002 och har beskrivits av Montréal-tidningen La Presse som "cyklarnas drömstad" ("ville rêvée pour le vélo"), framför allt på grund av snöröjningen på cykelbanorna. Omkring 70 % av sommarcyklisterna cyklar även på vintern. Linköpings kommun tillhandahåller cykelkartor och rekommenderade cykelrutter online samt hos turistbyrån. De högst prioriterade stråken är eller konverteras till Cykellänken som är en riktad satsning från kommunen för att få fler att cykla i vardagen.

Kollektivtrafik

Linköping har ett stort och väl utbrett bussnät. Se Linköpings stadsbussar.

Staden trafikeras även av fjärrtågen på linjen Stockholm–Malmö (SJ och Snälltåget, av Mälartågs regionaltåg till Norrköping–Eskilstuna–Västerås–Sala, samt av Östgötatrafikens pendeltåg, Östgötapendeln, med tågförbindelser till Norrköping, Mjölby, Motala och Tranås. Krösatågen (fd Kustpilen) trafikerar Centralen och Tannefors mot Kalmar och V�stervik.

N�ringsliv

St�ng�n. Tekniska verken.

Link�ping best�r huvudsakligen av f�retag med teknisk inriktning. SAAB, d�r 4 925 personer arbetar (nov 2017), dominerar. En viktig del i Link�pings utveckling fr�n handels- till industristad var n�r AB Svenska J�rnv�gsverkst�derna, ASJ, etablerades i staden �r 1907. Ur detta f�retag bildades ASJA, som senare blev SAAB AB. Telefonbolaget Ericssons utvecklingsavdelning f�r GSM-telefoni, med 1 000 anst�llda (aug 2009), �terfinns i staden. Avdelningen �r en av bolagets l�nsammaste grenar. Det finns ocks� ett par livsmedelsindustrier i staden, exempelvis Arla och Scan.

Link�ping �r f�r �vrigt en expansiv f�retagsregion som bland annat inhyser Link�ping Science Park, vilket �r en teknikpark med 7000 anst�llda och studenter (2021). Anm�rkningsv�rt �r att flera popul�ra aff�rssystem har sin vagga i Link�ping: IFS, Intentia (Movex) och Allegro (Guda).

�ven handeln �r betydande d�r k�pcentrumomr�det Tornby �r ett av Sveriges st�rsta med varuhus s�som Ikea, Ikano-huset, Biltema och m�nga fler. Tornbyomr�det har n�st h�gst oms�ttning i Sverige f�r k�pcentrum utanf�r stadsk�rnorna (sept. 2005).

Statliga myndigheter

Nationellt forensiskt centrum (NFC) har sin verksamhet i Link�ping, nu p� det f�re detta milit�ra Garnisonsomr�det. �ven R�ttsmedicinalverket (RMV) samt polis, domstol, (tingsr�tt) och �klagarkammare finns samlat p� gamla Garnisonsomr�det i ett "R�ttscentrum".

VTI, V�g och transportforskningsinstitutet, har forskat om v�gtrafik och transporter sedan 1975. FOI, Totalf�rsvarets forskningsinstitut, har verksamhet i Link�ping. FMV, F�rsvarets Materielverk, har en avdelning f�r validering och verifiering av flygmateriel vid flygf�ltet i Malmsl�tt. Tidigare ben�mning var FC och PROV.

Utbildning

Katedralskolan

Link�ping har allt sedan kyrkans etablering varit en utpr�glad l�roverksstad och �r idag en av de st�rre universitetsst�derna. Vid Link�pings universitet studerar idag drygt 32 000 studenter (2019). En del av dessa studerar vid Campus Norrk�ping som �r universitetets campus i grannstaden. P� Campus US vid Universitetssjukhuset i Link�ping bedrivs utbildningar vid Medicinska Fakulteten (tidigare kallat H�lsouniversitetet). Universitetet har �ven ett campus i Stockholm, LiU Malmsten d�r utbildningar ges inom bland annat m�beldesign. �vriga utbildningar �r samlade till Campus Valla som �r universitetets huvudsakliga campus.

Link�ping har flera gymnasieskolor. Av dessa �r fem kommunala, n�mligen Anders Ljungstedts Gymnasium, Berzeliusskolan, Birgittaskolan, Folkungaskolan, grundad 1914 och Katedralskolan, stadens �ldsta gymnasium, grundat 1627. Dessutom finns andra utbildningsformer, som exempelvis Valla folkh�gskola.

Kultur

Link�pings stifts- och landsbibliotek 2006.

M�nga av de byggnader som bedriver verksamhet inom kulturomr�det �r bel�gna i, eller i n�rheten av domkyrkan och Kungstr�dg�rden.

Carl Milles staty Folkungabrunnen med Folke Filbyter p� Stora Torget

Bibliotek

Link�pings stifts- och landsbibliotek f�rst�rdes efter en anlagd brand i september 1996 men biblioteket �teruppf�rdes igen p� samma plats och kunde invigas i mars 2000 i form av en ljusare och modernare byggnad. Det enda som gick att r�dda var det som f�rvarades i bibliotekets k�llarmagasin och arkiv. Ut�ver detta bibliotek finns �ven bibliotek i Ekholmen, Johannelund, Lambohov, Linghem, Ljungsbro, Malmsl�tt, Ryd, Sk�ggetorp och Sturefors.

Dans, musik och teater

Se �ven Musik i Link�ping

I staden finns �ven �stg�tateatern (med barn- och ungdomsteaterensemblen ung scen/�st), Dansens hus i Link�ping, Sagateatern Link�ping, en scen i Nationernas Hus d�r det h�lls spex av bland annat Link�pings StudentSpex, Konsert & Kongress Link�ping samt teater i anslutning till Gamla Link�ping. P� evenemangsarenan Saab Arena (tidigare under namnet Cloetta Center) ges exempelvis konserter.

Bland orkestrar m�rks framf�r allt �stg�ta bl�sarsymfoniker som har sitt s�te i Link�ping, samt Link�pings symfoniorkester och Bonnkap�lle. Link�ping �r ocks� en k�rt�t stad med m�nga k�rer av h�g nationell klass, bland andra Chorus Lin, Den akademiska damk�ren Linnea, Link�pings Students�ngare och �stg�ta Kammark�r.

N�r det g�ller musik har flera artister b�rjat sin karri�r p� Skylten, bland annat Lars Winnerb�ck. Andra k�nda musiker/musikgrupper �r Louise Hoffsten, Pusjkins och Cloudberry Jam. I Link�ping finns flera k�nda h�rdrocksband, s�som Los sin nombre, Witchery, Morifade, W.E.T, Axewitch och Mindless Sinner. The Haunteds gitarrist Patrik Jensen bor i staden.

Konst

Andra exempel p� kultur �r �sterg�tlands museum och konsthallen Passagen.

Under f�rsta halvan av 2006 d�k en rondellhund upp i Nyg�rdsrondellen. Konstn�ren bakom denna �r Stina Opitz. Detta var b�rjan p� en helt ny typ av gatukonst som sedan blev mycket uppm�rksammad i media och som spridit sig i Sverige och �ven till andra l�nder.

Skatepark

I Link�ping kan man �ven bes�ka Fun SkatePark som �r en av Nordens st�rsta skateparker i betong. Den har bland annat dragit till sig internationella t�vlingar av st�rre klass, till exempel en delt�vling i Etnies European open.

Media

Tidningar

�stg�ta Correspondenten �r stadens �ldsta dagstidning och ges ut sedan 1838. Tidningen t�cker v�stra delen av �sterg�tland. H�r fanns �ven en tid gratistidningarna Extra �sterg�tland och Link�pingsposten. Tidigare fanns �ven den socialdemokratiska dagstidningen �stg�ten men denna lades ner i b�rjan av 1990-talet.

TV

Den lokala tv-kanalen NollEttan startades av de allm�nnyttiga bostadsf�retagen och stadens energiverk 1996-1997 som en informationskanal. Kanalen bytte sedan namn till Kanal Lokal. Kanalen s�nde lokal sport, nyheter, med mera. Fr�n b�rjan var kanalen knuten till Link�ping men s�ndningsomr�det omfattade senare hela �sterg�tland. Kanalen har numera upph�rt att s�nda. I dag s�nder den lokala kanalen 24Corren nyheter dygnet runt. 24Corren �r en lokal TV-kanal fr�n �stg�ta Correspondenten. Kanalen s�nds utan kryptering i Link�pingsomr�det.

Radio

Frekvens	S�ndningsbeteckning	S�ndarplats
88,6 MHz	Sveriges Radio P1	Link�ping
93,1 MHz	Sveriges Radio P2	Link�ping
94,4 MHz	Rix FM	Link�ping
95,5 MHz	Radio Link�ping	Link�ping
97,3 MHz	Sveriges Radio P3	Link�ping
99,8 MHz	Sveriges Radio P4 (P4 �sterg�tland)	Link�ping
101,7 MHz	Star FM	Link�ping
103,2 MHz	Rockklassiker	Link�ping
103,8 MHz	Vinyl FM	Link�ping
104,3 MHz	NRJ	Link�ping
106,9 MHz	Mix Megapol	Link�ping

Trossamfund och kyrkobyggnader

• 
  Link�pings domkyrka
• 
  Sankt Lars kyrka
• 
  Sankt Nikolai katolska kyrka
• 
  Vists kyrka
• 
  Landeryds kyrka

Lutherska kyrkan

Link�ping �r stiftsstad inom Svenska kyrkan, med biskopsg�rden och stiftskansliet placerat i n�ra anslutning till Link�pings domkyrka, s�te f�r biskopen i Link�pings stift. D�r finns ocks� Link�pings kloster som grundades 6 juni 2014. Flera av stadens stadsdelskyrkor invigdes i samband med att stadsdelarna byggdes. I t�torten ing�r de flesta av Svenska kyrkans f�rsamlingar i Link�pings domkyrkopastorat som best�r av �tta f�rsamlingar som var och en har en eller flera kyrkobyggnader:

• Berga f�rsamling: Berga kyrka och Vidingsj� kyrka.
• Link�pings domkyrkof�rsamling: Link�pings domkyrka
• Gottfridsbergs f�rsamling: Ansgarskyrkan i Gottfridsberg
• Johannelunds f�rsamling: Sankta Maria kyrka i Johannelund
• Landeryds f�rsamling: S:t Hans kyrka i stadsdelen Ekholmen och Landeryds kyrka strax utanf�r t�torten.
• Ryds f�rsamling: Mikaelskyrkan
• Sankt Lars f�rsamling: S:t Lars kyrka
• Tannefors f�rsamling: Tannefors kyrka
• Sk�ggetorps f�rsamling: Sk�ggetorps kyrka

I stadsdelen Ek�ngen finns Sankt Martins kyrka, invigd 2012 tillh�rande �kerbo f�rsamling. Sydost om Link�ping �r Vists kyrka bel�gen i Sturefors. Kyrkan invigdes �r 1965. Nordv�st om staden finns Vreta klosters kyrka, intilliggande Vreta kloster.

Pastoratet ansvarar �ven f�r t�tortens begravningsverksamhet, med Centrala grifteg�rdarna i Link�ping och grifteg�rden i Lilla Aska och kyrkog�rden i Landeryd utanf�r t�torten. P� Centrala grifteg�rdarna finns ett begravningskapell, krematoriet �r bel�get i Lilla Aska.

Stadsdelen Lambohov tillh�r Slaka f�rsamling med Lambohovskyrkan som den enda av f�rsamlingens kyrkor inom Link�pings t�tort. Lambohovskyrkan �r en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och Link�pings missionsf�rsamling. En mindre del av Link�ping tillh�r ocks� �kerbo f�rsamling.

Katolska kyrkan

Efter reformationen var antalet katoliker i Link�ping litet, och kyrkoherden i Norrk�pings katolska f�rsamling ansvarade under l�ng tid �ven f�r de katolskt troende i Link�ping. F�rst efter en st�rre arbetskraftsinvandring fr�n norra Italien i b�rjan av 1950-talet b�rjade m�ssa firas regelbundet p� orten. H�sten 1962 invigdes ett katolskt kapell p� Teatergatan 1, och under 1960-talet flyttade ett antal pr�stvigda franciskaner in i fastigheten f�r att bilda en kommunitet. Den 1 januari 1974 uppr�ttades S:t Nikolai f�rsamling i Link�ping, annexf�rsamling till S:ta Birgitta f�rsamling i Norrk�ping. F�rsamlingen blev sj�lvst�ndig och fick sin f�rsta egna kyrkoherde 1978. En ny kyrka invigdes 24 mars 1990. Franciskanerbr�derna l�mnade Link�ping �r 2000, men sedan 2008 finns en ny kommunitet av pr�ster knutna till kyrkan, aktiva inom Congregatio Passionis. F�rsamlingskyrkan Sankt Nikolai kyrka tillh�r Stockholms katolska stift.

Frikyrkan

Inom t�torten finns ett stort antal frikyrkof�rsamlingar f�rdelade p� en flera olika samfund. De flesta av f�rsamlingarna samarbetar inom Link�pings frikyrkor�d, bland annat kring sjukhuskyrkan och universitetskyrkan/studentpastor.

• Adventistsamfundet: Adventkyrkan
• Equmeniakyrkan : Link�pings f�rsta baptistf�rsamling, Link�pings k�r av Svenska Fr�lsningsarm�n och Link�pings missionsf�rsamling (inklusive Lambohovskyrkan, som �r samarbetskyrka med Svenska kyrkan)
• Evangeliska frikyrkan: Citykyrkan, Johanneskyrkan, Ryttarg�rdskyrkan och Nyg�rdskyrkan
• Fr�lsningsarm�n: Link�pings k�r av Fr�lsningsarm�n
• Pingstr�relsen: Sionf�rsamlingen, som sedan 1980 �ger Nya Slottet Bj�rka-S�by utanf�r t�torten.

Till frikyrkoverksamheten i Link�ping f�r �ven den bas som Ungdom med uppgift etablerat r�knas in.

Andra trossamfund

I Link�ping finns �ven ett flertal syrisk-ortodoxa f�rsamlingar. 2021 invigdes Sankt Markus Syrisk-ortodoxa kyrka, bel�gen i stadsdelen Vallastaden.

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (mormonkyrkan) (Link�pings gren av Stockholms stav), Sk�ggetorps Islamiska Kulturcenter och tv� f�rsamlingar av Jehovas vittnen.

Sev�rdheter

Link�pings domkyrka

Link�pings domkyrka dominerar stadens profil och �r en imponerande syn s�v�l interi�rt som exteri�rt. Strax bredvid ligger den gamla biskopsborgen som drogs in till kronan och blev Link�pings slott, idag med Link�pings slotts- & domkyrkomuseum.

Den �teruppbyggda stadsmilj�n i Gamla Link�ping med sina hantverksbodar och museer �r ett popul�rt utflyktsm�l. I Gamla Link�ping finns ocks� ett litet "fenomenmagasin" d�r man kan g�ra olika experiment.

Strax v�ster om stadsk�rnan ligger Flygvapenmuseum med samlingar av de flesta milit�ra flygplan som anv�nts i det svenska flygvapnet.

IT-ceum �r ett unikt datahistoriskt museum.

L�nsmuseet innehar stora konstsamlingar och konstn�rer som Albrecht D�rer och Pehr H�rberg finns representerade i utst�llningarna. Museet har en filial i Onkel Adams-g�rden.

Under Sankt Larskyrkan finns rester av stadens �ldsta kyrkobyggnad.

Stora torget pryds av skulpturen Folkungabrunnen av konstn�ren Carl Milles. Mitt p� torget finns �ven en minnessten �ver Link�pings blodbad. Blodbadet f�regicks av slaget vid St�ngebro och ett monument restes p� St�ngebrof�ltet 1898.

Kinda kanal b�rjar/slutar i Link�ping och inom staden finns slussar vid Nykvarn, Tannefors, Hackefors och Hjulsbro.

Sedan 1990-talet har allt fler caf�er �ppnat och restaurangerna har b�rjat med uteservering p� sommaren. Studenterna bidrar �ven med att liva upp staden med diverse arrangemang, d�r det st�rsta �r SOF, Studentorkesterfestivalen som anordnas vartannat �r och bland annat genomf�r en stor s� kallad K�rtege genom staden.

Vallastaden �r en ny stadsdel i n�rheten av Link�pings universitet. D�r h�lls 2017 bom�ssan Bo- & samh�llsexpot Vallastaden 2017.

Lista �ver museer

• Datamuseet IT-ceum
• Flygvapenmuseum
• Gamla Link�ping
• Garnisonsmuseet
• Link�pings slotts- & domkyrkomuseum
• �sterg�tlands museum �ven kallat L�nsmuseet
• Valla g�rd
• �stg�ta idrottsmuseum
• Fenomenmagasinet
• Kinda Kanals museum

Vinterljus

Sedan 2005 har kommunen arrangerat en �rlig utomhusutst�llning, fr�n b�rjan kallad Novemberljus men �ndrat till Vinterljus 2009. Olika konstn�rer, ofta i samarbete med ljuss�ttare, pryder staden med ljusskulpturer under m�naderna fr�n november till och med januari. Fram till 2009 �gde utst�llningen bara rum under m�naden november, men detta �ndrades p� grund av utst�llningens popularitet. Syftet med utst�llningen var att "locka ut link�pingsbor till sk�na promenader" samt att "lyfta St�ng�n Kinda kanal och visa upp dess sk�nhet �ven under dygnets m�rka timmar". Ytterligare ett syfta var att tillf�ra mer ljus till staden under den m�rka h�sten (och senare vintern).

Projektet har blivit mycket uppm�rksammat, och �stg�ta Correspondenten, �sterg�tlands st�rsta dagstidning, har ordnat omr�stningar om vilka konstverk som �r vackrast. Enligt Link�pings kommun hade flera hundratusentals m�nniskor f�ljt Novemberljusets str�k fr�n grundandet 2005 till namnbytet 2009.

F�rsta �ret var det Ronny Andersson och �sa Wikstr�m som, tillsammans med Charlotta Mattsson p� Link�pings Kraftn�t (sedermera grundare av Tindra Design), utformade ljuss�ttningen p� 14 platser l�ngs St�ng�n mellan Tannefors slussar och Tullbron.

2006 var det 22 ljusinstallationer i innerstaden av 17 olika ljuss�ttare.
Tredje �ret, 2007, deltog 9 ljuss�ttare med 25 installationer l�ngs en 4 km l�ng slinga fr�n Berga l�ngs Tinnerb�cken till stadens centrum.
Fj�rde �ret, 2008, ing�r 20 installationer av 17 ljuss�ttare l�ngs en 5 km l�ng promenadslinga i innerstaden. N�gra tidigare favoriter har upprepats. Till nyheterna h�r r�tt och gr�nt ljus vid j�rnv�gsstationen och kristallkronor i tr�den vid St�ng�n.

• 
• 
• 

Politik

Link�pings stadshus �r byggnaden d�r kommunens politiker sitter. Sedan 2023 styr Socialdemokraterna och Moderaterna kommunen. Bland tidigare ordf�randen och vice ordf�randen f�r kommunstyrelsen finns bland annat Lena Micko (S) (1998-2006) och Sara Skyttedal (KD).

Bilder fr�n Link�ping

Ett urval med bilder fr�n Link�ping.

• 
  Domkyrkan
• 
  Stadshuset
• 
  Gamla vattentornet
• 
  Centralstationen
• 
  Sankt Lars kyrka
• 
  Katedralskolan
• 
  Hunnebergsgatan
• 
• 
  Teaterbyggnaden
• 
  Belvederen i Tr�dg�rdsf�reningen

Sport och fritid

Saab Arena, juli 2005.

• Ishockeyklubben Link�pings HC (LHC) bildades 1976. Link�pings HC �r sedan en storsatsning i slutet av 1990-talet ett etablerat lag i SHL. Laget spelar sedan �r 2004 sina hemmamatcher i arenan Saab Arena p� St�ngebrof�ltet. LHC:s damlag har vunnit SM-guld 2014 och 2015.
• Link�pings FC (LFC) �r stadens mest framg�ngsrika fotbollslag och spelar i Damallsvenskan. De spelar sina hemmamatcher p� Link�ping Arena. LFC vann SM-guld 2009, 2016 och 2017. Klubben har ocks� blivit svenska cupm�stare 2006, 2008, 2009, 2013-14, 2014-15.
• Stadens b�sta herrlag i fotboll FC Link�ping City spelar fr�n 2018 i Division 1 i fotboll och har sin hemmaplan p� Link�ping Arena.
• Link�ping Innebandy (LIBK) �r v�rldens st�rsta innebandyf�rening med �ver 1600 medlemmar. Herrlaget spelar i Svenska superligan och damlaget i Svenska Superligan f�r damer.
• BK Derbys bandysektion spelade i Elitserien senast s�songen 2005-06, men �terfinns nu i Allsvenskan.
• I staden finns �ven ett antal orienteringsklubbar, Link�pings AIK, Link�pings OK och IFK Link�pings OS (bildar OK Roxen tillsammans med OK Skogsstr�varna).
• Link�pings Judoklubb �r den n�st �ldsta klubben i Sverige och en av de st�rre med sina 300 medlemmar.
• Link�pings budoklubb �r med sina drygt 500 medlemmar och snart 50 �r en av Sveriges st�rsta och �ldsta budoklubbar.
• Link�pings VC (LVC) �r stadens mest framg�ngsrika volleyboll-lag. De spelar i elitserien f�r volleyboll och spelar sina hemmamatcher i Link�pings Sporthall. LVC vann SM-guld 2010 och 2012.
• Link�pings L�ngf�rdsskridskoklubb (LLK) �r Sveriges st�rsta l�ngf�rdsskridskoklubb som bara �r inriktad p� l�ngf�rdsskridsko�kning och en av Link�pings st�rsta ideella f�reningar med �ver 2 000 medlemmar.
• Link�pings Allm�nna Sims�llskap (LASS) grundades 1824. LASS har de fyra senaste �ren av Svenska Simf�rbundet f�tt utm�rkelsen Sveriges b�sta simidrottsklubb.
• Link�pings Allm�nna Schacks�llskap (LASS) grundades p� Stora Hotellet den 17 mars 1901.
• Cykelklubben Hymer bildades 1924 och har haft framg�ngar s�v�l nationellt som internationellt.
• Vindsurfingklubben Linsurf bildades 1977. Klubbomr�det �r Tv�rskogsudde, Roxen. Linsurf �r en av Sveriges st�rsta och mest framg�ngsrika insj�vindsurfingklubbar. Bland annat �r Anders Bringdal hedersmedlem.
• Folkunga scoutdistrikt med s�te i Link�ping, bildades 1921. I dag finns drygt 1 500 medlemmar i �sterg�tland och norra Sm�land.
• Link�pings Squashklubb
• Link�pings Tennisklubb bildades 1916.
• Link�pings Fallsk�rmsklubb bildades 1973 och l�g f�rst p� Malmens flygplats men ligger nu strax utanf�r Motala.

N�jesliv

Barer, nattklubbar och restauranger finns runt om i staden med st�rst koncentration kring �gatan och Stora torget.

Ett flertal pubar och nattklubbar f�r studenter vid Link�pings universitet finns ocks�, exempelvis K�rhuset Kollektivet, Flamman, Ryds herrg�rd och K�rallen.

Se �ven: Studentliv vid Link�pings universitet

K�nda personer fr�n Link�ping

Historiska

• Tor Andr�, biskop, statsr�d, ledamot av Svenska Akademien
• Gustaf Bengtsson , musiker och tons�ttare
• Karl-Fredrik Berggren, professor i teoretiskt fysik, pijonj�r av uppbyggnaden av Link�pings universitet och Nationellt Superdatorcentrum (NSC).
• J�ns Jacob Berzelius, kemist
• Hans Brask, biskop
• Elsa Br�ndstr�m, "Sibiriens �ngel"
• Tage Danielsson, f�rfattare
• Thomas Funck, barnboksf�rfattare
• Charles Emil Hagdahl, f�rfattare, l�kare
• Nils Hermansson, helgonf�rklarad biskop
• Gunnar Hoffsten, jazzmusiker
• Kettil Karlsson (Vasa), biskop
• Johan Krouthén, konstnär
• Anders Ljungstedt, affärsman och historiker
• Sven Lyra, kulturpersonlighet och poet
• Olaus Magnus, svensk kyrkoman
• Henrik Bernhard Palmær, grundare av Östgöta Correspondenten
• Hugo Theorell, biokemist, nobelpristagare
• Adolf Fredrik Wahlbeck, grundare av Wahlbecks fabriker
• André Oscar Wallenberg, bankman
• Marcus Wallenberg, biskop
• Bengt-Arne Wallin, musiker
• Rolf Wirtén, landshövding

Levande

• Martin Axenrot, musiker
• Matilda Boson, handbollsspelare
• Samir Badran, musiker
• Carl Beckman, finansman
• Dino Beganovic, racing förare
• Urban Bergsten, skådespelare
• Magnus Bäcklund, musiker
• Magnus Bäckstedt, cyklist
• Mackan Edlund, komiker
• Lennart Ekdal, TV-personlighet
• Anders Fahlman, professor, stormästare i Svenska Frimurarorden
• Anders Flodström, universitetskansler
• Tobias Forge, musiker
• Otto Freudenthal, tonsättare
• Cecilia Frode, skådespelare
• Robert W. Grubbström, ekonom
• Ludwig Göransson, kompositör
• Marie Göranzon, skådespelare
• Louise Hoffsten, sångare
• Jesper Hussfelt, fotbollsjournalist
• Patrik Jensen, gitarrist i The Haunted
• Anders Johansson, komiker
• Magnus Johansson, ishockeyspelare
• Thomas Johansson, tennisspelare
• Mons Kallentoft, författare
• Jonna Lee, artist
• Martin Lind, biskop
• Sven Lindgren, före detta kommunalråd, landshövding
• Paul Lindvall, kommunalråd
• Hans Lundgren, dirigent
• Martin Lönnebo, biskop
• Mercedes Masöhn, skådespelare
• Frida Modén Treichl, musikalartist
• Martin Modéus, ärkebiskop
• Daniel Möller, pokerspelare
• Elisabeth Nilsson, landshövding
• Birgitta Ohlsson, politiker
• Jerry Prütz, musiker
• Erik Sagström, pokerspelare
• Jan Scherman, verkställande direktör
• Anna Skarhed, justitiekansler
• Fredrik Strage, journalist och författare
• Stina Svensson, politiker
• Beata Söderberg, cellist
• Theoz, artist
• Pierre Thorsson, handbollsspelare
• Steffo Törnquist, TV-personlighet
• Carl-Johan Vallgren, författare
• Clas Vårdstedt, musiker
• Lars Winnerbäck, musiker
• Bruno K. Öijer, poet

Se även

• Rantzaus raid
• Offentlig konst i Linköping
• Lista över fasta fornminnen i Linköping (för omfattning av detta område, se Linköpings stad#Sockenkod)

Vidare läsning

Fullständiga förteckningar av Allan Ranius, Litteratur om Linköping. 1. Litteratur t.o.m. 1970. Linköping 1979, 288 s. och Litteratur om Linköping. 2. Linköpings kommun t.o.m. 1980. Linköping 1989, 437 sid.

• J.P.Tollstorp, ’Beskrifning öfver Linköping. Norrköping 1834. Ny uppl. Linköping 1957.
• Salomon Kraft, Linköpings historia. 1. Från äldsta tid till 1567. Med bidrag av David Damell. Linköping 1975.
• Folke Lindberg, Linköpings historia. 2. 1567–1862. Näringslkv och förvaltning. Linköping 1976.
• Folke Lindberg, Linköpings historia 3. 1567-1862. Samhälls och kulturliv. Linköping 1976.
• Sven Hellström (red.) Linköpings historia. 4. Tiden 1863-1910. Linköping 1978.
• Sven Hellström (red.) Linköpings historia 5. Tiden 1910–1970. Linköping 1981.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Linköping.
  Bilder & media