Luftvärnsfordon

Luftv�rnsfordon^[1]^[2] �r stridsfordon som �r bev�pnade med vapen avsedda f�r luftv�rn, till exempel luftv�rnskanoner eller luftv�rnsrobotar, alternativt b�dadera, vars uppgift �r att agera mobilt skydd f�r markenheter mot luftattacker.

Luftv�rnsfordon bygger ofta p� splitterskyddade eller pansrade chassin vilka har f�rsetts med luftv�rnsvapen i �ppen lavett eller i kanontorn. Detta skapar en mobil och skyddad plattform f�r luftv�rnskrigf�ring. Chassit �r ofta baserat p� ett existerande chassi fr�n en stridsvagn eller liknande fordon men det finns �ven flera exempel d�r chassit �r konstruerad fr�n grunden till bruk som luftv�rnsfordon.

Luftv�rnsfordon har ofta kort till medell�ng r�ckvidd beroende p� dess bev�pning och anv�nds d�rf�r prim�rt mot l�gflygande flygplan och helikoptrar som underst�dsflyg och stridshelikoptrar.^[1]

Det finns �ven luftv�rnsrobotsystem p� sj�lvdrivna plattformar som inte klassas som luftv�rnsfordon i klassens sanna mening. Detta d� de inte kan skjuta under g�ng (k�rbart l�ge) utan beh�ver g� fr�n transportl�ge till eldl�ge likt ett station�rt luftv�rnsrobotsystem f�r strid. Dessa ben�mns robotavfyrningsplattform (engelska: TEL, TELAR, TLAR, etc) och s�rklassas.

Historia

Exempel p� ett luftv�rnsfordon fr�n f�rsta v�rldskriget.

S�rskilda luftv�rnsfordon b�rjade byggas redan under f�rsta v�rldskriget men fick st�rre betydelse under mellankrigstiden och andra v�rldskriget n�r man beh�vde ett fordon som kunde skydda fordonskolonner fr�n attackerande flygplan. Fr�n b�rjan hade luftv�rnsfordon prim�rt kulsprutor och l�tta automatkanoner (och till viss del �ven vanliga luftv�rnskanoner) som bev�pning, men med tiden kr�vdes kraftfullare bev�pning vilket ledde till tyngre automatkanoner och slutligen till robotar. I modern tid �r luftv�rnsfordon prim�rt bev�pnade med b�de robot- och kanonbev�pning.

Typer och ben�mningar

Det finns flera typer av luftv�rnsfordon. Vissa skiljer sig i underrede d� de har hjul, band eller b�dadera, medan andra skiljer sig i bev�pning som kanoner eller robot. I modern tid har m�nga system integrerad radar i stridsfordonet men det finns �ven system som saknar radar.^[3]

I Sverige har man ett par standardiserade ben�mningar f�r olika typer av luftv�rnsfordon:

Luftv�rnskanonvagn, kort Lvkv: Pansrat bandfordon bev�pnad med luftv�rnsautomatkanon.
Luftv�rnsrobotvagn, kort Lvrbv: Pansrat bandfordon bev�pnad med luftv�rnsrobotsystem.
Luftv�rnsrobotkanonvagn, kort Lvrbkv: Pansrat bandfordon bev�pnad med luftv�rnsautomatkanon och luftv�rnsrobotsystem.

Delben�mningen vagn syftar p� att fordonets chassi �r banddrivet och pansrat (projektilskyddat) likt ett stridsfordon eller en stridsvagn. Om chassit enbart �r splitterskyddat anv�nds delben�mningen bandvagn eller terr�ngbil beroende p� ifall chassit har band eller hjul.

Typexempel p� luftv�rnsfordon

Typexempel p� luftv�rnsfordon
Flakpanzer Gepard, en tysk luftv�rnskanonvagn.
XA-181 ItO90M, en finsk luftv�rnsrobotterr�ngbil.
2K22 Tunguska, en rysk luftv�rnsrobotkanonvagn.

Lista �ver diverse luftv�rnsfordon (urval)

Nedan listas diverse luftv�rnsfordon per olika nationer. Vissa fordon/system �r enbart exportprodukter eller prototyper som aldrig tagits i bruk.

Svenska luftv�rnsfordon

Svenska luftv�rnsfordon efter �rtal
Beteckning		Fabrikatnamn	Skrov	�rg�ng	Huvudbev�pning
-		Landsverk L-62 Anti	L-60 derivat	1940	1 � 40 mm lvakan m/36
Pbil m/31 "utf�rande 1942"		Bofors -	Chevrolet/Volvo 4x4	1942	1 � 20 mm akan m/40B
Lvkv fm/43	Lvkv 41	Landsverk	L-60 derivat	1946	2 � 40 mm lvakan m/36-43 lvkv
Lvkv fm/49	Lvkv 42	Bofors VAK 4049	�ndam�lsbyggt	1953	1 � 40 mm lvakan m/48
-		Bofors VEAK 4062	VK 105-derivat	1965	2 � 40 mm lvakan m/48
-		Bofors ARMAD	M113	1982	1 � RBS 70
Lvrbv 701		-	Ikv 103-derivat	1984	1 � RBS 70
-		Bofors TRINITY	MOWAG Shark	1984	1 � 40 mm lvakan m/48
-		Bofors BOSAM	M113/ACV Puma	1994	8 � RBS 70 BOLIDE
-		Bofors TRIDON	Volvo A30 (pansrad)	1995	1 � 40 mm lvakan m/48
Lvkv 9040		Bofors TRIAD	CV90	1997	1 � 40 mm akan m/70B
-		Bofors TRIKA	Volvo A30	1998	1 � 40 mm lvakan m/48
-		Bofors ASRAD-R	M113	2001	4 � RBS 70 BOLIDE
-		Bofors BAMSE SRSAM	Super Stallion 8�8	2014	6 � RBS 23 BAMSE (robotavfyrningsplattform)
Elde 98		Dhiel IRIS-T SLS	BV410	2018	4 � RBS 98 IRIS-T (robotavfyrningsplattform)

Tyska luftv�rnsfordon

Flakpanzer 38(t) - tysk lvkv med en 20 mm lvakan
M�belwagen - tysk lvkv bev�pnad med en 37 mm lvakan
Flakpanzer IV Wirbelwind - tysk lvkv bev�pnad med fyra 20 mm lvakan
Flakpanzer IV Ostwind - tysk lvkv bev�pnad med en 37 mm lvakan
Flakpanzer IV Kugelblitz - tysk lvkv bev�pnad med tv� 30 mm lvakan
Flakpanzer Gepard - tysk lvkv bev�pnad med tv� 35 mm lvakan

Ryska luftv�rnsfordon

ZSU-37 - sovjetisk lvkv bev�pnad med en 37 mm lvakan
ZSU-57-2 - sovjetisk lvkv bev�pnad med tv� 57 mm lvakan
ZSU-23-4 - sovjetisk lvkv bev�pnad med fyra 23 mm lvakan
ZSU-37-2 - sovjetisk lvkv bev�pnad med tv� 37 mm lvakan
9K330 Tor - sovjetisk lvrbv bev�pnad med robotar av typen 9M330
2K22 Tunguska - rysk lvrbkv bev�pnad med tv� 30 mm lvakan och �tta lvrobotar
ZSU-57-2
Tor-M2DT - rysk lvrbv. Kan b�ra robotarna 9M331, 9M332 och 9M338
Pantsir-S1 - ryskt terr�ngfordon bev�pnad med 57E6-robotar och automatkanoner av modellen 2A38M

Amerikanska luftv�rnsfordon

MGMC M13 - amerikansk luftv�rnshalvbandvagn med tv� 12,7 mm tksp
CGMC M15 - amerikansk luftv�rnshalvbandvagn med tv� 12,7 mm tksp och en 37 mm lvakan
MGMC M16 - amerikansk luftv�rnshalvbandvagn med fyra 12,7 mm tksp
TGMC M19 - amerikansk luftv�rnskanonvagn med tv� 40 mm lvakan
M42 Duster - amerikansk luftv�rnskanonvagn med tv� 40 mm lvakan
M163 VADS - amerikansk luftvärnskanonvagn med en 20 mm lvakan
M247 Sergeant York - amerikansk luftvärnskanonvagn med två 40 mm lvakan

Mer bilder

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Self-propelled anti-aircraft weapon, anti-aircraft weapon 25 oktober 2019.

Noter

^ [a b] Försvarets forum, nummer 4, 2014.
^ Försvarets forum, nummer 1, 2019.
^ Se: en:Type 93 surface-to-air missile

[:0-1] [a b] Försvarets forum, nummer 4, 2014.

[2] Försvarets forum, nummer 1, 2019.

[3] Se: en:Type 93 surface-to-air missile

[1]

[2]

[3]