Hoppa till innehållet

Lyftkran

Från Wikipedia
En tornkran med lutad huvudbom.

En lyftkran är en anläggningsmaskin utrustad med stålvajrar och taljor, som används till att lyfta och sänka material. De används oftast på byggarbetsplatser och som hjälpmedel vid konstruktion av tyngre saker inom verkstadsindustrin. Lyftkranar som används inom byggindustrin är oftast temporära konstruktioner, fastsatta antingen i marken eller på en mobil plattform. De kan manövreras antingen från hytten på kranen eller medelst en handburen radiokontroll. Kranföraren får hjälp av medarbetare på marken via handsignaler eller radiokommunikation. I alla branscher finns över 20 + specialiserade kranar, alla används för olika ändamål.[1]

Typer av kranar

[redigera | redigera wikitext]

Antika kranar

[redigera | redigera wikitext]

En utmejslad stentavla fr�n det f�rsta eller andra �rhundradet hittad i graven hos familjen "Haterii" i Rom visar en kran som anv�nds till att bygga ett monument.

Historiska kranar

[redigera | redigera wikitext]
En modern rekonstruktion av en medeltida kran.

Kranar under medeltiden anv�ndes till att konstruera Europas katedraler. Kranen fixerades p� toppen av byggnaden, medan tv� personer som springer i hjulen agerar kraftk�lla f�r kranen. Styckekranen p� Skeppsholmen i Stockholm samt gamla mastkranen i Karlskrona byggd 1803.

Den vanligaste typen av mobilkran best�r av en teleskopisk bom av j�rn eller st�l, fastsatt p� en mobil plattform via ett g�ngj�rn. Ett system av hydraulcylindrar eller kablar kan h�ja och s�nka bommen. Den kraftk�lla som driver hydraulpumparna �r vanligtvis en dieselmotor. Bommen som kroken sitter i �r oftast in- och utskjutbar, teleskopisk.

En annan variant �r en fast fackverkskonstruktion d�r man med hj�lp av st�lvajrar kan h�ja och s�nka bommen.

Sex stycken tornkranar i arbete.

Tornkranen �r en modern form av sj�lvbalanserad kran. Fixerad vid marken ger tornkranen oftast den b�sta kombinationen av lastf�rm�ga och lyfth�jd. Den anv�nds oftast vid konstruktionen av h�gre byggnader. F�r att spara plats kan sj�lva tornet vara inbyggt i byggnaden (vanligare utomlands), p� taket. En horisontell asymmetriskt avv�gd bom �r balanserad p� toppen av tornet med en motvikt i den korta �nden av bommen.

Tornkranen uppfanns av Elis Lind�n som 1970 fick Kungliga Ingenj�rsakademiens guldmedalj f�r sin uppfinning.[2]

Lastbilskran

[redigera | redigera wikitext]

Denna typ av kran har flera leder som r�r sig med hj�lp av hydraulik. Den anv�nds f�r att lasta p� och av gods p� en lastbil. N�r kranen inte anv�nds kan den vikas ihop s� att den tar litet fysiskt utrymme. En eller fler av armarna kan vara anordnad s� att den g�r att skjuta ut och eller in.

Containerkran

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Containerkran
Containerkranar i Hamburgs hamn.

Det h�r �r en stor installation som anv�nds i containerhamnar och vid vissa typer av omlastningscentraler mellan lastbil och godst�g. Lyftmekanismen arbetar p� en st�lram som i sin tur vilar p� fyra stora ben. Denna typ av kran kan lyfta stora laster.

Pontonkranen Lodbrok i Stockholms frihamn �r 2006.

Flytande kranar som vilar p� pontoner kan anv�ndas vid bro- eller hamnkonstruktioner. Fr�n 40-talet och till nutid har huvuduppgtften varit att lyfta s�rdeles tunga saker av och p� b�tar. En del specialiserade pontonkranar har en lyftkapacitet som �verstiger 10 000 ton. Dessa anv�nds mycket i off-shore industrin.

Traverser, portalkranar och bockkranar

[redigera | redigera wikitext]
Bockkranen på Nordseewerke i Emden.
Kockumskranen, februari 2000.

Traverskranar, portalkranar och bockkranar lyftkranar som lyfter objekt med en telfer, som är utrustad med en telfervagn som kan röra sig horisontellt på ett spår eller under en traversbalk.

En traverskran, även känd som travers eller hängande kran, stödjs i ändarna av hjul som kör på spår på hög höjd, vanligtvis parallellt med väggarna i industribyggnad, så att hela kranen kan förflytta sig över byggnadens längd, medan telfern kan förflytta sig över byggnadens bredd.

En portalkran har en liknande mekanism, där traversbalken stödjs av ben, vanligtvis med hjul vid foten som låter hela kranen röra sig på spår eller fritt. En del portalkranar har endast fasta stöd, i synnerhet när de lyfter laster såsom järnvägsgods som lätt flyttas nedanför dem.

Bockkranar är portalkranar på spår, som företrädesvis används på skeppsvarv och kan lyfta sektioner av ett fartyg. Kockumskranen i Malmö hade en lyftkapacitet på 1 500 ton.