Migrationsdomstol
En migrationsdomstol i Sverige �r en s�rskild domstol som verkar som underr�tt i migrationsr�ttsliga m�l och �renden.[1] Det finns fyra migrationsdomstolar i Sverige, dessa �r f�rlagda till f�rvaltningsr�tterna i G�teborg, Lule�, Malm� och Stockholm.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]I samband med utl�nningslagens (2005:716) ikrafttr�dande fick Sverige den 31 mars 2006 en ny instans- och processordning i utl�nnings- och medborgarskaps�renden.[2] I och med det inr�ttades s�v�l migrationsdomstolarna som Migrations�verdomstolen som under- och �verinstans i migrationsr�ttsliga �renden och m�l.[3] Migrationsdomstolen i Lule� inr�ttades dock f�rst den 1 oktober 2013.[4] Innan den nya instans- och processordningen inf�rdes �verklagades Migrationsverkets beslut till Utl�nningsn�mnden, som var enda �verklagandeinstans.[5]
Instansordning
[redigera | redigera wikitext]Sverige har fyra migrationsdomstolar: G�teborg, Lule�, Malm� och Stockholm.[1] Migrationsdomstolarna �r en del av f�rvaltningsr�tten i respektive stad.[1] Migrationsdomstolarna har f�ljande respektive domkrets:
- Migrationsdomstolen i G�teborg: V�stra G�talands l�n, Hallands l�n, V�rmlands l�n och �rebro l�n,[6] samt �ver Sveriges utlandsmyndigheter i fr�ga om viseringsbeslut.[7]
- Migrationsdomstolen i Lule�: J�mtlands l�n, V�sternorrlands l�n, V�sterbottens l�n och Norrbottens l�n.[6]
- Migrationsdomstolen i Malm�: Sk�ne l�n, Blekinge l�n, J�nk�pings l�n, Kronobergs l�n, Kalmar l�n och �sterg�tlands l�n.[6]
- Migrationsdomstolen i Stockholm: Stockholms l�n, Uppsala l�n, S�dermanlands l�n, Gotlands l�n, V�stmanlands l�n, Dalarnas l�n och G�vleborgs l�n.[6]
Migrationsverkets, och i f�rekommande fall �ven Polismyndighetens, beslut i ett utl�nnings- eller medborgarskaps�rende �verklagas med n�gra undantag till n�gon av de fyra migrationsdomstolarna.[8] Exempel p� s�dana undantag �r Migrationsverkets beslut i �renden enligt lagen (1994:137) om mottagande av asyls�kande m.fl. (LMA), vilka �verklagas till f�rvaltningsr�tten.[9] Ett �verklagande l�mnas f�rst in till myndigheten som f�rst ompr�var beslutet.[10] En faktisk ompr�vning sker ytterst s�llan, och om beslutet inte ompr�vas �verl�mnar myndigheten �verklagandet till den beh�riga Migrationsdomstolen.[10]
Migrationsdomstolarnas avg�randen �verklagas till Migrations�verdomstolen, som �r en del av Kammarr�tten i Stockholm.[3] Migrations�verdomstolen �r h�gsta instans, dess avg�randen kan d�rf�r inte �verklagas.[3] Migrations�verdomstolen tar normalt bara upp fall som �r av principiell juridisk betydelse.[11] I samband med den nya och till en b�rjan provisoriska lagstiftning som inf�rdes efter flyktingkrisen 2015 har ett antal jurister efterlyst flera prejudicerande domar fr�n Migrations�verdomstolen som v�gledning f�r migrationsdomstolarna n�r lagarna var sv�rtolkade.[12]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Sammans�ttning
[redigera | redigera wikitext]Migrationsdomstolarna �r f�rvaltningsdomstolar, och f�ljer d�rf�r i princip samma sammans�ttning som s�dana.[1] Domstolarna fattar normalt beslut med en lagfaren domare och tre n�mndem�n.[13] Det saknas krav p� att domstolens ledam�ter ska vara s�rskilt insatta i migrationsr�ttsliga fr�gor.[1] Den som �r n�mndeman i en migrationsdomstol ska �ven vara n�mndeman i den f�rvaltningsr�tt som migrationsdomstolen �r en del av.[1] Den lagfarne domaren har utslagsr�st.[13] Vissa �renden av s� kallad "enkel beskaffenhet" kan dock avg�ras av en ensam lagfaren domare.[13]
F�rfarandet vid migrationsdomstolen
[redigera | redigera wikitext]Parterna i processen hos migrationsdomstolarna �r i regel personen som �rendet eller m�let ber�r samt Migrationsverket, i vissa fall kan �ven Polismyndigheten vara part.[14] I migrationsdomstolen blir Migrationsverket motpart till personen som s�kt asyl. Personen som m�let ber�r f�retr�ds i regel av ett offentligt bitr�de.[15] F�rfarandet i migrationsdomstolen �r i huvudsak skriftligt,[3] men muntlig f�rhandling kan h�llas om utl�nningen i m�let beg�r det och det inte finns s�rskilda sk�l som talar emot att h�lla en muntlig f�rhandling.[16] Hur en muntlig f�rhandling i ett migrationsm�l g�r till kan du se i detta bildspel.
Se �ven
[redigera | redigera wikitext]- Migrationsdomstolen i G�teborg
- Migrationsdomstolen i Lule�
- Migrationsdomstolen i Malm�
- Migrationsdomstolen i Stockholm
- Migrationsr�tt
- Migrationsverket
- Migrations�verdomstolen
K�llor
[redigera | redigera wikitext]- Seidlitz, Madelaine. Asylrätt: En praktisk introduktion. 2014. Norstedts Juridik AB. Stockholm. ISBN 978-91-39-01728-8.
- ^ [a b c d e f g] Seidlitz s. 51.
- ^ ”Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm”. Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm. Arkiverad från originalet den 11 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200711104014/https://www.domstol.se/migrationsoverdomstolen/. Läst 10 juli 2020.
- ^ [a b c d] Seidlitz s. 52.
- ^ Sveriges Domstolar Fjärde migrationsdomstolen i Luleå Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 31 mars 2015. Arkiverad kopia läst 11 juli 2020.
- ^ Kammarrätten i Stockholm och Migrationsöverdomstolen. Verksamhetsberättelse 2019 för Kammarrätten i Stockholm och Migrationsöverdomstolen Arkiverad 11 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.. Stockholm. 2020. Läst 10 juli 2020.
- ^ [a b c d] 6 § förordning (1977:937 Arkiverad 11 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.
- ^ 7 f § förordning (1977:937 Arkiverad 11 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.
- ^ Seidlitz s. 51 f.
- ^ 22 § lag (1994:137 Arkiverad 11 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Läst 10 juli 2020.
- ^ [a b] Seidlitz s. 108 f.
- ^ Livia Johannesson (2017). ”In Courts We Trust:Administrative Justice in Swedish Migration Courts” (Diss, PDF). Stockholms universitet. sid. 221. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1072557&dswid=-2838. Läst 9 augusti 2022.
- ^ Stattin, Jan; Fridell Anter, Karin (2021). ”Att göra flyktingar utvisningsbara. Rättsosäkerheten i asylärenden.”. i Ingrid Eckerman, Karin Fridell Anter. Den onödiga flyktingkrisen. Rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015-2021. Migra, Stöttepelaren. sid. 129. Läst 9 augusti 2022
- ^ [a b c] Seidlitz s. 111.
- ^ ”Uppsikt och förvar”. Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Stockholm. Arkiverad från originalet den 10 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200710233953/https://www.domstol.se/migrationsdomstolen-vid-forvaltningsratten-i-stockholm/amnen/uppehallstillstand-och-medborgarskap/uppsikt-och-forvar/. Läst 10 juli 2020.
- ^ Seidlitz s. 54 f.
- ^ Seidlitz s. 52 & 110 f.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||