Paradigm
- För andra betydelser, se Paradigm (olika betydelser).
 |
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2013-08) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Paradigm menar en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen. Termen myntades av fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn. Enligt Kuhn avgör ett paradigm bland annat:
- vilka frågor som skall ställas och inte ställas
- vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas)
- hur experiment skall utföras
Användning
[redigera | redigera wikitext]Begreppet används mångtydigt, även av Kuhn själv. Margaret Masterman menade sig vid en analys av Kuhns verk De vetenskapliga revolutionernas struktur 1962 ha kunnat fastställa inte mindre än 22 olika betydelser i vilka Kuhn använt ordet paradigm. Dock fastst�llde Kuhn senare, i artikeln Second thoughts on paradigms i skriften Essential tension (1977), tv� grundbetydelser av paradigm - den smala betydelsen och den breda betydelsen. Enligt den smala betydelsen �r ett paradigm de gemensamma �vningar som studenter m�ste genomg� i sin utbildning f�r att till exempel bli doktor i ett �mne. Enligt den breda betydelsen �r ett paradigm den kunskap som forskarna i en forskningsdisciplin r�knar som fakta. Kuhn menade att det �r den smala betydelsen som �r den viktigaste, men ordet paradigm betecknar idag oftast den breda betydelsen.
Paradigmskifte
[redigera | redigera wikitext]N�r det inom ett paradigm har uppst�tt en kritisk massa anomalier kan en vetenskaplig revolution ske, ett paradigmskifte. I paradigmskiftet finns det en irrationalitet. Paradigm �r oj�mf�rbara, inkommensurabla, varf�r ett paradigm inte kan s�gas vara mer adekvat �n ett annat d� dessa m�ste bed�mas utifr�n en position i ett paradigm.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]Ett tacksamt exempel �r hur Newtons klassiska mekanik ers�tts med Einsteins relativitetsteori.
Det b�r dock p�pekas att Newtons anammande av det absoluta rummet ofta st�lldes mot en relativistisk syn l�ngt innan Einstein, av bl.a. Gottfried Wilhelm von Leibniz (1600-talet), Immanuel Kant (1700-talet) och Ernst Mach (1800-talet). Detsamma g�ller ocks� till exempel Kopernicus' heliocentriska v�rldsbild; han hade f�reg�tts av Nicolaus Cusanus som i sin tur f�reg�tts under antiken av Aristarchos och (delvis) Arkimedes. Motst�ndet mot den heliocentriska v�rldsbilden var dessutom mer religi�st �n intellektuellt betingat. Det finns sk�l att ifr�gas�tta om paradigmskiften verkligen �r s� kritiska skeenden som Kuhn g�r g�llande, eftersom det ofta redan existerar en medvetenhet om alternativa f�rklaringsm�jligheter.
Exempel p� paradigm i Kuhns mening
[redigera | redigera wikitext]- Flogistonkemin enligt Georg Ernst Stahl, vilken gjorde anspr�k p� att f�rklara varf�r metaller �r s� lika varandra
- Syrekemin enligt Antoine Laurent de Lavoisier, vilken inte gjorde anspr�k p� att f�rklara likheter mellan olika metaller
- Aristoteles l�ra om fallande f�rem�l
- Galileos l�ra om pendelr�relser
- Newtons l�ra om massa och r�relser
- Einsteins l�ra om massa, energi och r�relser
- Ptolemaios geocentriska astronomi
- Kopernikus heliocentriska astronomi
- Darwins evolutionsteori
Se �ven
[redigera | redigera wikitext]K�llor
[redigera | redigera wikitext]- Kuhn, Thomas S. (2009). De vetenskapliga revolutionernas struktur (2 uppl). Stockholm: Thales. Libris 11657860. ISBN 978-91-7235-077-9
- Masterman, Margaret: The nature of a paradigm publicerad i Lakatos, Imre (redakt�r), Musgrave, Alan (redakt�r): Criticism and the Growth of Knowledge, London, 1965.
- Joseph Agassi: Leibniz's Place in the History of Physics. Uppsats i Journal of the History of Ideas, Vol. 30, Nr. 3 (University of Pennsylvania Press, 1969).