Peter von Cornelius
| Peter von Cornelius | |
 | |
| F�dd | 23 september 1783[1][2][3] D�sseldorf[4], Tyskland |
|---|---|
| D�d | 6 mars 1867[2][5][3] (83 �r) Berlin[6] |
| Begravd | Alter Domfriedhof der St.-Hedwigs-Gemeinde |
| Andra namn | Raphael[7] |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Kunstakademie D�sseldorf  |
| Syssels�ttning | M�lare[8][9], tecknare[9][10], universitetsl�rare, illustrat�r, bildkonstn�r[11] |
| Arbetsgivare | Akademie der Bildenden K�nste M�nchen |
| F�r�ldrar | Aloys Cornelius |
| Utm�rkelser | |
| Maximiliansorden f�r konst och vetenskap (1853) Pour le M�rite f�r vetenskap och konst | |
| Redigera Wikidata | |
Peter von Cornelius, f�dd 23 september 1783 i D�sseldorf, Tyskland, d�d 6 mars 1867 i Berlin, var en tysk m�lare. Han var kusin till komposit�ren Peter Cornelius far.
von Cornelius har betraktats som "Den tyska monumentalismens grundare". Cornelius studerade vid akademin i sin f�delsestad, och hade sina f�rsta framg�ngar med 12 av det gammaltyska tr�snittet inspirerade teckningar till Goethes Faust. I Rom, dit han kom 1811, blev han medlem av nasarenerna och utf�rde tillsammans med dem en rad fresker i Casa Bartholdy (Palazzo Zuccari). �r 1819 �terv�nde von Cornelius till Tyskland. Bayerns kronprins, Ludvig II av Bayern, hade f�tt honom intresserad f�r sina konstplaner i M�nchen, vilka f�r von Cornelius del fr�mst g�llde utsmyckandet av glyptoteket med framst�llningar ur den grekiska hj�ltesagan. Dessa fresker utf�rdes dock av von Cornelius l�rjungar efter teckningar av konstn�ren. Fr�n 1825 var han ledare f�r konstakademin i M�nchen. Von Cornelius fr�msta arbete i staden blev freskerna i Ludvigskyrkan. Av dessa m�lade konstn�ren sj�lv korv�ggens stora komposition, Den yttersta domen. Konstverket blev ej till Ludvig II:s bel�tenhet, och i missn�je nedlade von Cornelius sin befattning i M�nchen, och f�ljde 1841 en kallelse av Fredrik Vilhelm IV av Preussen till Berlin. F�r en projekterad Campo-santo-byggnad arbetade han h�r fr�n 1843 med utkast till fresker.
K�llor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ l�s online, Encyclop�dia Britannica .[k�lla fr�n Wikidata]
- ^ [a b] Peter von Cornelius, RKDartists (p� engelska), RKDartists-ID: 18417, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Cornelius, Peter, Grove Art Online, 13 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T019543.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Peter-von-Corneliustopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2002159018, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Web umenia, läs online, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 14009, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Collectie Boijmans Online, läs online, läst: 19 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, kmska.be , läst: 6 maj 2024.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Cornelius, 1. Peter von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
- Peter von Cornelius hos Europeana