Statens fastighetsverk
| Statens fastighetsverk | |
 Entr� till Statens fastighetsverk, Sankt Paulsgatan 6. | |
| Departement | Finansdepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | Statlig f�rvaltningsmyndighet |
| Ledning | Styrelsemyndighet |
| Kommun | Stockholm |
| L�n | Stockholm |
| Organisationsnr | 202100-4474 |
| Myndighetschef | Max Elger |
| Instruktion | SFS 2007:757 |
| Webbplats | www.sfv.se |
Statens fastighetsverk (SFV) �r en svensk statlig f�rvaltningsmyndighet, som sorterar under Finansdepartementet, och ansvarar f�r att f�rvalta en viss del av statens fasta egendom.
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]SFV f�rvaltar fler �n 2 300 fastigheter, bebyggda med cirka 4 000 byggnader, d�ribland ett stort antal slott, borgar, museer, teatrar, historiska f�rsvarsanl�ggningar, kungsg�rdar, kronoholmar, departementsbyggnader, ambassader, l�nsresidens och parker f�r svenska statens r�kning. Stora markarealer, s�v�l skog som jordbruksmark, f�rvaltas av verket. Markinnehavet uppg�r till 6,5 miljoner hektar, vilket �r en sjundedel av Sveriges yta. En stor del av denna mark utg�rs av fj�lln�ra skog, en skogstyp som anses vara s�rskilt skyddsv�rd.
N�gra k�nda svenskars f�re detta hem ing�r i SFV:s best�nd, till exempel Linn�s Hammarby, liksom ett antal ruiner och monument och fornl�mningar av kulturhistorisk betydelse. I Sverige finns f�r n�rvarande 15 v�rldsarv utsedda av Unesco. SFV f�rvaltar fastigheter p� �tta av dessa platser.
SFV ger ut tidskriften Kulturv�rden, som inneh�ller artiklar om byggnader och milj�er som utg�r det gemensamma svenska kulturarvet och f�rvaltas av verket. I tidningen ber�ttas om byggnadshistoria, renoveringar och ny arkitektur s�v�l som historiska och samtida personer bakom k�nda kulturbyggnader.
Historik
[redigera | redigera wikitext]
SFV bildades 1993, efter att statliga Byggnadsstyrelsen delats upp i flera mindre enheter, bland annat Akademiska hus, Vasakronan och SFV. Verket övertog då ansvaret för det statliga fastighetsbestånd som ansågs särskilt kulturhistoriskt värdefullt, eller som av andra anledningar ansågs behöva särskilt varsam förvaltning.
Verkets historiska rötter är svåröverblickbara. Stats- och kungamakten i Sverige har innehaft jord och egendom sedan äldsta tid, exempelvis genom Uppsala öd - ett system som efterträddes av kungsgårdarna. Under 1500-talet ökade kungamaktens fastighetsinnehav kraftigt, bland annat genom nybyggnad av borgar, men främst som en följd av reformationen och Gustav Vasas politik för att stärka centralmakten genom indragning av kyrkans fastigheter till staten.
Ännu idag innehar verket till exempel Vadstena kloster och resterna av klostret i Roma. Även spår av reduktionen på 1600-talet kan skönjas i att SFV innehar Biskops-Arnö, som är Sveriges sista statsägda reduktionsgods. Verket innehar även byggnader som är äldre än 1500-talet, exempelvis Nyköpingshus och Roggeborgen.
Generaldirektörer
[redigera | redigera wikitext]- 1993–2002: Christer Wadelius
- 2003–2010: Bo Jonsson
- 2010–2013: Thomas Norell
- 2014–2017: Björn Anderson
- 2017: Marja-Lena Pilvesmaa (vikarie)
- 2017–2018: Birgitta Böhlin (vikarie)
- 2018–2024: Ingrid Eiken Holmgren
- 2024– Max Elger
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]