Hoppa till innehållet

Stridsvagn m/42

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Strv m/42)
Stridsvagn m/42 / Landsverk Lago

Typ medeltung stridsvagn
Ursprungsplats Sverige Sverige
Tjänstehistoria
I tjänst 1943–1957 (strv m/42)
1957–1973 (ikv 73)
Använts av Sverige Sverige
Ungern Ungern (planerad)
Krig 1943–1945: beredskapsåren
1945–1973: kalla kriget
Produktionshistoria
Konstruerad 1938-1941
Konstruktör AB Landsverk
Producerad 1939: Lago I
1943–1945: Lago II, III, IV
Tillverkare Landsverk och Volvo
Antal tillverkade 283 vagnar
  • Lago I: 1 st
  • Lago II: 100 st
  • Lago III: 125 st
  • Lago IV: 57 st
Specifikationer
Vikt 22,5 ton
Längd 6,215 m
Bredd 2,34 m
Höjd 2,585 m
Besättning 4 man (förare, skytt, laddare, vagnchef)

Pansar 9-55 mm pansar
Primär beväpning 1 × 75 mm kanon m/41 strv
Sekundär beväpning 4 × 8 mm ksp m/39 strv
Motor Motorprefix: TM, TH, EH, TV
Effekt/vikt 12,9–14,4 hk/ton (TM, TH, TV)
16,4–16,9 hk/ton (EH)
Växellåda Växellådesuffix: TM, TH, EH, TV
  • M – elektromagnetisk ZF 6 EV 75 (6 + 1 växlar)
  • H – 2 × hydraulisk Atlas Diesel DF – 1,0 (2 + 1 växlar)
  • V – mekanisk Volvo VL 420 (5 + 1 växlar)
Upphängning Torsionsfjädrade pendelarmar
Hastighet 42 km/h (TM, TH, EH)
45 km/h (TV)

Landsverk Lago, i svensk tjänst betecknad stridsvagn m/42 (militärförkortning: strv m/42), var en svensk medeltung stridsvagn konstruerad av AB Landsverk under början av 1940-talet. Totalt tillverkades 282 vagnar från april 1943 till januari 1945.[1]

På mitten av 1930-talet fick Landsverk uppdrag av den ungerska krigsmakten att ta fram en modern medeltung stridsvagn. Typen baserades på Landsverks existerande L-60-vagn som Ungern nyligen köpt licens för. Vid tidpunkten hade Landsverk precis gått över till ett namnsystem som ersatte deras äldre nummersystem, varav den nya vagnen åtogs namnet Lago. Den vägde 15 ton och var likt föregångaren av helsvetsad konstruktion, hade torsionsfjädring och använde prismor och periskop istället för synslitsar. Beväpning skulle utgöras av en mellankalibrig pjäs och tre till fyra kulsprutor. Erbjudna beväpningsalternativ inkluderade kanoner i kaliber 37 mm, 40 mm, 47 mm och 57 mm.

Runt 1938 var Lago färdigritad och Ungern beställde en prototyp. Denna variant, sedermera benämnd Lago I, avsågs beväpnas med en ungersk '37M 40 mm' kvartsautomatisk kanon (automatisk hylsutkastning) och fyra kulsprutor; tre av vilka var '34/40M 8 mm' bandmatade stridsvagnkulsprutor (8 × 56 mm R(en) '31M') konstruerade av Ferenc Gebauer(en), en parallellkopplad med kanonen, en rörlig i tornets akter och den tredje parallellt lagrad med den fjärde kulsprutan, en '40M 12,7 mm' bandmatad stridsvagnkulspruta (12,7 × 81 mm SR '40M'), även denna av Gebauer, i en rörlig vagga på skrovets främre del, riktad av föraren.

Prototypen saknade beväpning och var försedd med tornattrapp i trä. Provkörning pågick i Sverige i tid för Ungerns inträde i kriget, varefter export förbjöds. Istället fick Ungern genom tyska händer välja det tjeckoslovakiska alternativet Škoda T-21, vilken kom att licensproduceras i modifierad form som 40M Turán(en).

Stridsvagn m/42

[redigera | redigera wikitext]
Stridsvagn m/42 TM 1943. Notera dess korta L/31-eldr�r.

I och med Sveriges upprustning inf�r och under kriget kr�vdes snabbt nya moderna stridsvagnar, tyngre bev�pnade och pansrade �n de tidigare. Under juni 1941 tillsattes en f�rsvarsberedning som bland annat hade uppgiften att se �ver f�rsvarsorganisationen inf�r 1942 �rs f�rsvarsbeslut. Parallellt inledde en pansarkommitt� arbetet med att ta fram utkast och specifikationer p� nytt materiel f�r den nya organisationen. Utifr�n detta rekommenderades inf�rskaffning av tyngre vagnar �n de existerande 10-tonsvagnarna (strv m/38, strv m/39, strv m/40, strv m/41) med en totalvikt om max 22 ton, bestyckad med en 75 mm kanon och med frontalt skydd motsvarande 60 mm pansarst�l.

Ink�p fr�n utlandet, s�som Tyskland och Tjeckoslovakien slogs snabbt ner p� grund av l�ndernas inhemska behov, varav diskussioner med Landsverk om inhemsk produktion p�b�rjades. De f�reslog d� konstruktionen av en helt ny stridsvagn utifr�n de svenska behoven, baserad p� deras existerande Lago-vagn. Vagnen vidareutvecklades och f�rs�gs bland annat med nytt st�rre torn, avsedd f�r en 7,5 cm stridsvagnskanon med kaliberl�ngd 31 (L/31), utvecklad av Bofors. Typen fick sedermera beteckningen stridsvagn m/42.

Strv m/42 tillverkades i tre grundl�ggande varianter: Lago II, III och IV, men kom att existera i fyra formella versioner: strv m/42 TM, TH, EH och TV. Den sista modellen tillkom d� v�xell�dan i TM-varianten fungerade illa, varefter vagnarna runt 1948 byggdes om till TH-standard eller f�rs�gs med ny v�xell�da fr�n pansarv�rnskanonvagn m/43, baserad p� samma skrov, vilka betecknades strv m/42 TV.[2] Nytillverkade vagnar levererades fr�n april 1943 till januari 1945.[1]

Stridsvagn m/42 med monterad kulsprutekrans p� tornet, 1947-1948, S�dermanlands regemente (P 3).

Vagnarnas stridsf�rm�ga f�rb�ttrades n�got under senare 1940-tal d� man introducerade en kulsprutekrans f�r vagnchefens taklucka. I denna kunde en av tornets tre kulsprutor monteras f�r att agera fordonsluftv�rn och n�rf�rsvar av vagnen.

Vidareutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Strv m/42 TM med f�rs�kstorn av typen "delat torn" (DT) bev�pnad med en automatladdad 7,5 cm pvkan m/43.

Under 1940-talet projekterades flera olika fordon p� Lagoskrovet. Bland annat fanns behov av en pansarv�rnskanonvagn, vilken kom att bli realiserad som pvkv m/43 under det sena 1940-talet. Pvkv m/43 byggdes i 87 exemplar och var i stort sett en stridsvagn m/42 f�rsedd med ny �ppen �verbyggnad och en 75 mm pansarv�rnskanon m/43.[3] Den kanonen utprovades �ven i tornlagring p� strv m/42-skrovet, ett projekt som popul�rt kallats stridsvagn m/42 DT. DT �r en f�rkortning f�r "delat torn", vilket var det namn som givits �t tornkonstruktionen f�r projektet. F�r att balansera kanonen och f�lja d�tidens riktlinjer f�r vagnl�ngd beh�vde kanonen monteras mycket l�ngre bak i tornet �n hos en konventionell stridsvagn. Detta medf�rda att kanonen delade stridsrummet i tv� delar, varifr�n namnet tillkom. Pj�splaceringen gjorde �ven att bakstycket hamnade bakom tornkransen, iv�g fr�n laddaren, vilket kr�vde en laddautomat l�ngst bak i tornet. P� grund av pj�sens storlek beh�vde det nya tornet vara mycket st�rre och rymligare �n standard m/42-torn, vilket i sin tur resulterade i minskat tornpansar f�r att inte �verskrida viktbegr�nsningarna med tornets st�rre yta och den nya pj�sens gr�vre vikt. En prototyp byggdes under slutet av 1940-talet men produktion �togs inte p� grund av otillfredsst�llande f�rs�ksresultat. Ut�ver stridsvagnar byggdes och utv�rderas �ven en b�rgningsbandvagn och en brol�ggningsbandvagn p� m/42-skrovet.[4]

Stridsvagn 74 vid gamla pansarmuseet i Axvall.

Mellan 1957 och 1960 byggdes stridsvagn m/42 TH och TV om till stridsvagn 74 genom att f�rses med nytt torn f�r en kraftfullare pj�s baserad p� 75 mm luftv�rnskanon m/36. Under samma period modifierades stridsvagn m/42 EH till infanterikanonvagn 73 A, bland annat genom att radera den överflödiga skrovkulsprutan. till infanterikanonvagn 73 med uppgift att understöda infanteriet. De sista stridsvagn m/42 utgick ur organisationen 1965 medan ikv 73 utgick 1973. Tornen placerades då ut som värntorn längs viktiga kuststräckor och vid hamnar och flygfält.

282 stridsvagnar tillverkades för svenskt bruk. 180 vagnar tillverkades hos Landsverk och 102 hos Volvo.[2] Landsverk tillverkade även 87 skrov till pvkv m/43[3] och 2 skrov till bärgningsbandvagn m/42.[4]

Lago II (strv m/42 TM) tillverkades i 100 exemplar, Lago III (strv m/42 TH) i 125 exemplar och Lago IV (strv m/42 EH) i 57 exemplar. Lago II och III (225 vagnar) försågs med dubbla Scania L603/1-motorer medan Lago IV (57 vagnar) försågs med enkla Volvo A8B-motorer.[2] Samtliga Lago II (100 st) kom efter hand att byggas om med ny växellåda på grund av bristfällighet hos den elektromagnetiska ursprungliga växellådan dito: 30 stycken till strv m/42 TH-standard med hydraulisk växellåda och 70 stycken med ny mekanisk växellåda framtagen för pvkv m/43, betecknade strv m/42 TV.[2]

Registreringsnummer

[redigera | redigera wikitext]
Strv m/42 TM med registreringsnummer "541", tillhörande Skaraborgs regemente (P 4).
  • Lago II – 102 st
    • № 498–499 – Landsverk (2 st), som bärgningsbandvagn m/42[4]
    • № 501–600 – Landsverk (100 st), som stridsvagn m/42
  • Lago III – 125 st
    • № 601–670 – Landsverk (70 st)
    • № 671–725 – Volvo (25 st)
  • Lago IV – 57 st
    • № 726–772 – Volvo (47 st)
    • № 773–782 – Landsverk (10 st)
  • Pvkv m/43 – 87 st
    • № 80201 – 80287 – Landsverk[3]

Stridsvagnar

[redigera | redigera wikitext]
Stridsvagn m/42 TM 1943.
  • 1939 – Landsverk Lago / Lago I – exportvagn till Ungern, beväpnad med en ungersk 40 mm kanon och ungerska kulsprutor. En prototyp byggd 1939, senare ombyggd till prototyp för strv m/42, pvkv m/43, etc.
  • 1943 – Stridsvagn m/42 TM / Lago II – två Scania-Vabis L 603/1-motorer och elektromagnetisk växellåda (TM = Tvåmotorig, Magnetväxellåda). 100 stycken tillverkade hos Landsverk 1943 till 1944. 70 konverterade till TV, 30 konverterade till TH, 1948.[2]
  • 1944 – Stridsvagn m/42 TH / Lago III – två Scania-Vabis L 603/1-motorer med hydraulisk växellåda (TH = Tvåmotorig, Hydraulväxellåda). 125 stycken tillverkade 1944, 70 hos Landsverk, 55 hos Volvo. 30 konverterade från TM, 1948 (155 totalt).[2]
  • 1944 – Stridsvagn m/42 EH / Lago IV – en Volvo A8B motor och hydraulisk växellåda (EH = Enmotorig, Hydraulväxellåda). 57 stycken tillverkade 1944 till 1945, 47 hos Volvo, 10 hos Landsverk.[2]
  • 1945 – Stridsvagn m/42 TV – två Scania-Vabis L 603/1-motorer med mekanisk Volvo VL-420 växellåda (TV = Tvåmotorig, Volvoväxellåda). Prov 1945, 70 stycken konverterade från TM 1946 till 1948.[2]
  • 1945 – Stridsvagn m/42 EV – en Volvo A8B motor med mekanisk Volvo VL-420 växellåda (EV = Enmotorig, Volvoväxellåda). Prov 1945, ej antagen.
  • 1945 – Stridsvagn m/42 DT – 7,5 cm pansarvärnskanon m/43 med laddautomat i nytt torn som delade stridsrummet i två (DT = Delat Torn). Prototyp på TM-skrov utvärderad 1945 till 1946.
  • 1957 – Stridsvagn 74 H – strv m/42 TH konverterade till ny stridsvagn genom att montera nytt torn, bestyckad med en stridsvagnskanon konverterad från 75 mm luftvärnskanon m/36, raderad skrovkulspruta, med mera, 1957. I bruk 1958 till 1984.
  • 1957 – Stridsvagn 74 V – strv m/42 TV konverterade till ny stridsvagn genom att montera nytt torn, bestyckad med en stridsvagnskanon konverterad från 75 mm luftvärnskanon m/36, raderad skrovkulspruta, med mera, 1957. I bruk 1958 till 1981.
Bärgningsbandvagn m/42 under utvärdering. Till vänster en stridsvagn m/41.
  • 1944 – bärgningsbandvagn m/42 (bbv m/42) – bärgningsfordon baserad på strv m/42 TM där kanontorn bytts ut mot kranförsett sådant. Två stycken tillverkade 1944.[4]
  • 1946 – pansarvärnskanonvagn m/43 (pvkv m/43) – pansarvärnskanonvagn på Lagoskrovet, försedd med ny öppen överbyggnad och en 75 mm pansarvärnskanon m/43. 87 stycken tillverkade 1946 till 1948 hos Landsverk. Volvo A8B motor (380 hk) och mekanisk Volvo typ VL-420 växellåda.[3]
  • 1953* – brobandvagn m/42 (brobv m/42) – försök med strv m/42 som broläggningsbandvagn från cirka 1953 till 1957.[4][5][a]
  • 1957 – infanterikanonvagn 73 A (ikv 73 A) – strv m/42 EH konverterade till infanterikanonvagn genom att radera skrovkulsprutan och ersätta den med ammunitionsställ, med mera, 1957. I bruk 1958 till 1973.[6]
  • 1968* – brobandvagn 73 (brobv 73) – försök med att återanvända ikv 73 utan torn som broläggningsbandvagn när vagnen utgick från krigsorganisationen, senast 1973.[6][4] Valdes bort mot brobandvagn 941 (pansarbandvagn 302 derivat) då skrovet var för smalt.[b]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Källor anger ej årtal för prov men bilder visar försöksfordon bredvid stridsvagn 81 som levererats 1953, samt skrovnummer 592 på försöksfordonet, vilken modifierades till stridsvagn 74 1957.[4] En källa beskriver perioden som "en bit in på 1950-talet",[5] vilket skulle kunna antyda innan 1950-talets mitt, dvs cirka 1953.
  2. ^ Årtal anges ej i källor men försök pågick kontra brobandvagn 941, konstruktion 1966, försök 1969, antagen 1970.[5] Namn anges ej i källor och baseras här efter brobv 81 från några år tidigare.[7]
  1. ^ [a b] ”Stridsvagn m/42”. Beredskapsmuseet. Arkiverad från originalet den 17 november 2014. https://web.archive.org/web/20141117014703/http://www.beredskapsmuseet.com/strvm42.html. Läst 15 maj 2011. 
  2. ^ [a b c d e f g h] Rickard Olof Lindström. ”strv m/42”. ointres.se. http://www.ointres.se/strv_m_42.htm. Läst 25 september 2023. 
  3. ^ [a b c d] Rickard Olof Lindström. ”pvkv m/43”. ointres.se. http://www.ointres.se/pvkv_m43.htm. Läst 25 september 2023. 
  4. ^ [a b c d e f g] Rickard Olof Lindström. ”bbv m/42 och brobv m/42”. ointres.se. http://www.ointres.se/bbv_m42.htm. Läst 25 september 2023. 
  5. ^ [a b c] Rickard Olof Lindström. ”brobv 941”. ointres.se. http://www.ointres.se/brobv_941.htm. Läst 25 september 2023. 
  6. ^ [a b] Rickard Olof Lindström. ”ikv 72/102/103/73”. ointres.se. http://www.ointres.se/ikv_72_102_103_73.htm. Läst 25 september 2023. 
  7. ^ Rickard Olof Lindström. ”bgbv 81 och brobv 81”. ointres.se. https://www.ointres.se/bgbv_81_och_brobv_81.htm. Läst 25 september 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]