Sveriges rättsväsen

Sveriges r�ttsv�sen �r ett samlingsbegrepp f�r de institutioner som ansvarar f�r r�ttss�kerhet och r�ttstrygghet i Sverige, allt fr�n Polisen till H�gsta domstolen och kriminalv�rden. Det svenska r�ttsv�sendet uppr�tth�ller svensk lag bland annat genom att f�rebygga brott, utreda brott, verkst�lla p�f�ljder samt ge st�d till brottsoffer.

Domstolar och myndigheter �r organiserade under justitiedepartementet.

Myndigheter

Domstolarna utg�r stommen i r�ttsv�sendet. F�r Sveriges domstolar finns det en s�rskild administrativ myndighet, Domstolsverket, som lyder under regeringen. F�r den som saknar ekonomiska m�jligheter att ta till vara sin r�tt finns m�jlighet att f� r�ttshj�lp.^[1]

Till r�ttsv�sendet r�knas �ven de brottsf�rebyggande och utredande myndigheterna: Polismyndigheten, S�kerhetspolisen, �klagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Skattebrottsenheten. �ven andra myndigheter som R�ttsmedicinalverket och Kronofogdemyndigheten har uppgifter inom r�ttsv�sendet, liksom Brottsoffermyndigheten, som samlar och distribuerar information och forskningsresultat. Kriminalv�rden �r det statliga verk som handhar svensk kriminalv�rd och d�rmed verkst�llande av straff.

Kontroll av myndigheterna ut�vas av Justitieombudsmannen, Justitiekanslern och de centrala f�rvaltningsmyndigheterna.

Lista �ver myndigheter inom Sveriges r�ttsv�sen

Brottsf�rebyggande r�det (BR�)
Brottsoffermyndigheten (BrOM)
Ekobrottsmyndigheten (EBM)
Domstolsverket
Justitiekanslern (JK)
Kriminalv�rden
Kronofogdemyndigheten
Kustbevakningen
Polismyndigheten
Riksdagens ombudsm�n ("Justitieombudsmannen", JO)
R�ttshj�lpsmyndigheten
R�ttsmedicinalverket (RMV)
Skatteverket
S�kerhets- och integritetsskyddsn�mnden (SIN)
S�kerhetspolisen (S�PO)
Tullverket
�klagarmyndigheten

�vrigt

Till r�ttsv�sendet b�r r�knas Advokatsamfundet, som inte �r en myndighet men har offentligr�ttslig st�llning genom att dess stadgar fastst�llts av regeringen enligt 8 kap r�tteg�ngsbalken.^[2] Den som �r misst�nkt f�r ett allvarligt brott och den som �r frihetsber�vad har alltid r�tt att f� en offentlig f�rsvarare, i allm�nhet en advokat, f�rordnad.

N�r det g�ller tvister mellan konsumenter och n�ringsidkare finns det en m�jlighet f�r konsumenterna att v�nda sig till Allm�nna reklamationsn�mnden (ARN).

I Sverige f�rekommer det ocks� att tvister inom n�ringslivet avg�rs av skiljem�n. Skiljef�rfarandet �r en form av privat r�ttskipning. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut �r ett av världens främsta institut för tvister mellan företag i västvärlden och företag i Kina, Ryssland, Ukraina, Kazakstan med flera länder.^[3]

Se även

Referenser

Webbkällor

”Det svenska rättsväsendet” (PDF). Justitiedepartementet. 2015. http://www.regeringen.se/contentassets/f7691b53fffc4f7c9edeeddf4cbb2e2f/det-svenska-rattsvasendet.pdf. Läst 27 december 2015.
Strömholm, Stig. ”rättsväsen”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/r%C3%A4ttsv%C3%A4sen. Läst 27 december 2015.

Noter

^ http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____741.aspx
^ 8 kap. Rättegångsbalken (1942:740)
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525085153/http://www.cci.se/se/Tjanster/Skiljedomsinstitut/. Läst 27 januari 2009.

Externa länkar

[1] ttp://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____741.aspx

[2] 8 kap. Rättegångsbalken (1942:740)

[3] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525085153/http://www.cci.se/se/Tjanster/Skiljedomsinstitut/. Läst 27 januari 2009.

[1]

[2]

[3]