Hoppa till innehållet

Urskog

Fr�n Wikipedia
Urskog med europeisk bok i Biogradska Gora Nationalpark, Montenegro
Urskog �r �ven ett �ldre namn p� Aurskog
 Den h�r artikeln beh�ver fler eller b�ttre k�llh�nvisningar f�r att kunna verifieras. (2023-05)
�tg�rda genom att l�gga till p�litliga k�llor (g�rna som fotnoter). Uppgifter utan k�llh�nvisning kan ifr�gas�ttas och tas bort utan att det beh�ver diskuteras p� diskussionssidan.
Exempel p� urskog vid Norges v�stkust.
Bild fr�n Berge naturreservat i J�mtland.

Urskog, �ven or�rd skog, klimaxskog eller prim�rskog, �r en skog som uppn�tt v�ldigt h�g �lder utan avsev�rd m�nsklig p�verkan, och uppvisar d�rmed h�g biologisk m�ngfald och s�regna ekologiska drag[1][2]. I Sverige talar man fr�mst om naturskog, s�som barrnaturskog[2], l�vnaturskog[3] och �dell�vnaturskog[4], medan FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) definierar urskog som skogar som naturligt uppkommit med inhemska arter utan synlig p�verkan av m�nsklig aktivitet och d�r ekologiska processer till�ts f�rbli ost�rda[5] �ven om definitionen varierar fr�n land till land. Cirka en tredjedel av v�rldens skogar uppskattas vara urskog.[6] Karakt�rsdrag f�r dessa naturtyper �r bland annat �ldersrelaterade drag som f�rst uppst�r n�r tr�d n�r en h�g �lder, stora skillnader i �lder, h�jd och tjocklek bland tr�den, stora m�ngder d�d ved av olika storlek och arter som kr�ver naturliga tillst�nd som varit relativt of�r�ndrade under mycket l�ng tid.

Urskogar och naturskogar �r mycket v�rdefulla f�r ekosystemtj�nsterna de bidrar med, vilket kan st� i motsats till skogsindustrin som �nskar sk�rda virke av h�g kvalitet medan somliga s�ker bevara skogarna i deras of�rd�rvade tillst�nd f�r renande av vatten[7], fl�deskontroll av regn och �versv�mning[8], bevarande av n�ringscykler (s�som kv�vecykeln och fosforcykeln)[9], kols�nkning[10], forskning, allm�n h�lsa[11], luftkvalitet[12][13], friluftsliv, k�llor till genetisk m�ngfald[14], pollinering[15], ekoturism[16], jordkvalitet[17][18] eller f�r naturens och den biologiska m�ngfaldens egenv�rde. Urskogarna runtom i v�rlden blir trots detta allt mer s�llsynta p� grund av skogsavverkning[19], expansion av djurh�llning och jordbruk i tropiska omr�den driven s�rskilt av soja-och palmoljeodling[20][21], gruvdrift och urbanisering.

I Skandinavien finns mindre partier urskog kvar, fr�mst i fj�llomr�den. I Sverige utg�rs cirka 0,3% av skogsarealen av urskog[22]. Det r�r sig oftast om fj�llbj�rkskog och fj�lln�ra barrskog, men sm� nyckelbiotoper av �ldre skogar finns utspridda i hela Sverige[23].

Exempel på urskogar

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ David L. White (1994). ”Defining Old Growth: Implications For Management”. Paper Presented at the Eighth Biennial Southern Silvicultural Research Conference, Auburn, al, Nov. L-3, 1994 (U.S Department of Agriculture). https://www.fs.usda.gov/research/treesearch/741. 
  2. ^ [a b] ”Barrnaturskog”. Skogsstyrelsen. 20 mars 2023. https://www.skogsstyrelsen.se/miljo-och-klimat/biologisk-mangfald/nyckelbiotoper/biotoptyper/barrnaturskog/. Läst 7 augusti 2023. 
  3. ^ ”Lövnaturskog”. Skogsstyrelsen. 20 mars 2023. https://www.skogsstyrelsen.se/miljo-och-klimat/biologisk-mangfald/nyckelbiotoper/biotoptyper/lovnaturskog/. Läst 7 augusti 2023. 
  4. ^ ”Ädellövnaturskog”. Skogsstyrelsen. 20 mars 2023. https://www.skogsstyrelsen.se/miljo-och-klimat/biologisk-mangfald/nyckelbiotoper/biotoptyper/adellovnaturskog/. Läst 7 augusti 2023. 
  5. ^ SECOND EXPERT MEETING ON HARMONIZING FOREST-RELATED DEFINITIONS FOR USE BY VARIOUS STAKEHOLDERS. FAO - Food and Agriculture Adinistration of the United Nations. 2002. sid. ANNEX VII - Old-Growth Forest. https://www.fao.org/3/Y4171E/Y4171E34.htm#p5639_362603. 
  6. ^ ”Publication preview page | FAO | Food and Agriculture Organization of the United Nations” (på engelska). FAODocuments. doi:10.4060/ca8985en. https://www.fao.org/documents/card/en?details=ca8985en. Läst 1 maj 2023. 
  7. ^ S. Stolton N. Dudley (2007). [https://www.fao.org/3/a1598e/a1598e10.pdf ”Managing forests for cleaner water for urban populations”]. Unasylvia 229, Vol. 58, s. 39-43. 2007 (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation). https://www.fao.org/3/a1598e/a1598e10.pdf. 
  8. ^ ”Forests can help prevent floods and droughts — European Environment Agency” (på engelska). www.eea.europa.eu. https://www.eea.europa.eu/highlights/forests-can-help-prevent-floods. Läst 9 maj 2023. 
  9. ^ Figueiredo, Viviane; Enrich-Prast, Alex; Rütting, Tobias (2019-06-12). ”Evolution of nitrogen cycling in regrowing Amazonian rainforest” (på engelska). Scientific Reports 9 (1): sid. 8538. doi:10.1038/s41598-019-43963-4. ISSN 2045-2322. https://www.nature.com/articles/s41598-019-43963-4. Läst 9 maj 2023. 
  10. ^ Gilhen-Baker, Melinda; Roviello, Valentina; Beresford-Kroeger, Diana; Roviello, Giovanni N. (2022-04). ”Old growth forests and large old trees as critical organisms connecting ecosystems and human health. A review” (på engelska). Environmental Chemistry Letters 20 (2): sid. 1529–1538. doi:10.1007/s10311-021-01372-y. ISSN 1610-3653. PMID 35002589. PMC: PMC8728480. https://link.springer.com/10.1007/s10311-021-01372-y. Läst 9 maj 2023. 
  11. ^ Craig Beatty et al. (2022). "The Vitality of Forests: Illustrating the Evidence Connecting Forests and Human Health". World Wildlife Foundation (WWF)https://www.researchgate.net/publication/359399591_The_Vitality_of_Forests_Illustrating_the_Evidence_Connecting_Forests_and_Human_Health
  12. ^ Baró, Francesc; Chaparro, Lydia; Gómez-Baggethun, Erik; Langemeyer, Johannes; Nowak, David J.; Terradas, Jaume (2014-05-01). ”Contribution of Ecosystem Services to Air Quality and Climate Change Mitigation Policies: The Case of Urban Forests in Barcelona, Spain” (på engelska). AMBIO 43 (4): sid. 466–479. doi:10.1007/s13280-014-0507-x. ISSN 1654-7209. PMID 24740618. PMC: PMC3989519. https://doi.org/10.1007/s13280-014-0507-x. Läst 9 maj 2023. 
  13. ^ Ozkaya, Gokhan; Erdin, Ceren (2020-01). ”Evaluation of Sustainable Forest and Air Quality Management and the Current Situation in Europe through Operation Research Methods” (på engelska). Sustainability 12 (24): sid. 10588. doi:10.3390/su122410588. ISSN 2071-1050. https://www.mdpi.com/2071-1050/12/24/10588. Läst 9 maj 2023. 
  14. ^ Rajora, Om P.; Zinck, John W. R. (2021-08-12). ”Genetic Diversity, Structure and Effective Population Size of Old-Growth vs. Second-Growth Populations of Keystone and Long-Lived Conifer, Eastern White Pine (Pinus strobus): Conservation Value and Climate Adaptation Potential”. Frontiers in Genetics 12: sid. 650299. doi:10.3389/fgene.2021.650299. ISSN 1664-8021. PMID 34456961. PMC: PMC8388927. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fgene.2021.650299/full. Läst 9 maj 2023. 
  15. ^ Brockerhoff, Eckehard G.; Barbaro, Luc; Castagneyrol, Bastien; Forrester, David I.; Gardiner, Barry; González-Olabarria, José Ramón (2017-12-01). ”Forest biodiversity, ecosystem functioning and the provision of ecosystem services” (på engelska). Biodiversity and Conservation 26 (13): sid. 3005–3035. doi:10.1007/s10531-017-1453-2. ISSN 1572-9710. https://doi.org/10.1007/s10531-017-1453-2. Läst 24 november 2023. 
  16. ^ Gul Gunes (200708-01). ”Ecotourism in Old-growth Forests in Turkey: The Kure Mountains Experience”. Mountain Research and Development, Vol. 27. No 3. August 2007 (BioOne). https://bioone.org/journals/Mountain-Research-and-Development/volume-27/issue-3/mrd.0926/Ecotourism-in-Old-growth-Forests-in-Turkey--The-Kure/10.1659/mrd.0926.full. 
  17. ^ Xiong, Xin; Liu, Juxiu; Zhou, Guoyi; Deng, Qi; Zhang, Huiling; Chu, Guowei (2021-09-08). ”Reduced turnover rate of topsoil organic carbon in old-growth forests: a case study in subtropical China”. Forest Ecosystems 8 (1): sid. 58. doi:10.1186/s40663-021-00337-5. ISSN 2197-5620. https://doi.org/10.1186/s40663-021-00337-5. Läst 9 maj 2023. 
  18. ^ Xiong, Xin; Zhou, Guoyi; Zhang, Deqiang (2020-12). Guiyao Zhou. red. ”Soil organic carbon accumulation modes between pioneer and old‐growth forest ecosystems” (på engelska). Journal of Applied Ecology 57 (12): sid. 2419–2428. doi:10.1111/1365-2664.13747. ISSN 0021-8901. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1365-2664.13747. Läst 9 maj 2023. 
  19. ^ Nguyen Tien Hoang (29 mars 2021). ”Mapping the deforestation footprint of nations reveals growing threat to tropical forests”. Nature Ecology & Evolution (Nature Research (under Springer Nature)) vol. 5 (2021): sid. sid.845–853. https://www.nature.com/articles/s41559-021-01417-z. 
  20. ^ ”COP26: Agricultural expansion drives almost 90 percent of global deforestation”. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). 6 november 2021. https://www.fao.org/newsroom/detail/cop26-agricultural-expansion-drives-almost-90-percent-of-global-deforestation/en. Läst 12 maj 2023. 
  21. ^ ”Sizing Up How Agriculture Connects to Deforestation”. NASA Earth Observatory. 11 augusti 2021. https://earthobservatory.nasa.gov/images/148674/sizing-up-how-agriculture-connects-to-deforestation. Läst 12 maj 2023. 
  22. ^ Högskolan i Gävle (12 augusti 2020). ”Dofter avslöjar vilken skog som är viktigast att bevara”. Forskning.se. https://www.forskning.se/2020/08/10/dofter-avslojar-vilken-skog-som-ar-viktigast-att-bevara/#. Läst 12 maj 2023. 
  23. ^ ”Nyckelbiotoper”. Skogsstyrelsen.se. https://www.skogsstyrelsen.se/miljo-och-klimat/biologisk-mangfald/nyckelbiotoper/. Läst 12 maj 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Skog och skogar
Skogstyper
Skogar
Odlingstyper
Skogsbrand
Övrigt
Se även mall:Skogsbruk
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Urskog&oldid=55858979”