V�la h�rad

	V�la h�rad
	H�rad
	Klockstapeln vid Harbo kyrka
Land	Sverige
L�n	V�stmanlands l�n
Landskap	Uppland
Socknar	Harbo; Huddunge; Nora; �sterv�la

V�la h�rad var ett h�rad i v�stra Uppland. H�radet omfattade den nordliga delen av Heby kommun som sedan 2007 ligger i Uppsala l�n, efter att tidigare ha legat i V�stmanlands l�n. Den totala arealen m�tte drygt 807 km� och befolkningen uppgick �r 1920 till 13 747 inv�nare. Tingsst�lle var till 1832 V�la f�r att d� flytta till �sterv�la. Fr�n 1889 Heby och 1960 Sala.

Geografi

V�la h�rad var bel�get direkt s�der om de av Dal�lven genomflutna F�rnebo- och Hedesundafj�rdarna och �r bel�get i den trakt d�r Uppsalasl�tten �verg�r i ett mer kompakt skogsomr�de. I �ster �terfinns sj�n T�mnaren med dess tillfl�de �by�n och Harbo�n kring vilka h�radet var bel�get, och i �ster Stor�n vilken mynnar i F�rnebofj�rden. H�radet gr�nsade i norr mot G�strikland och �rbyhus h�rad i Uppsala l�n, i �ster mot Norunda och B�linge h�rader likaledes i Uppsala l�n, i s�der mot Torstuna h�rad och i v�ster mot Simtuna h�rad.

H�radet saknade k�pingar eller municipalsamh�llen, men den st�rsta t�torten �r numera �sterv�la bel�gen cirka 50 km nordv�st om Uppsala.

Socknar

V�la h�rad omfattade fyra socknar:

Harbo en mindre del f�re 1898 i B�linge h�rad i Uppsala l�n
Huddunge, st�rre delen h�rde fram till 1898 till Torstuna h�rad.
Nora en mindre del f�re 1898 i Simtuna h�rad
�sterv�la

Hamnor

�bygge hamna: Ettinga, Hovberga, Offerbo, St�rte, Upplanda, �by, �kerby och �spenbo i �sterv�la socken.
Bodakarla hamna: Borgen, Bragdebo, Brunnsbo, Buckarby, Ettingbo, Helgansbo, Huggle, Jugansbo, Lagbo, Staffansbo och V�sters�lja i �sterv�la socken
F�gelsta hamna: B�rby, F�gelsta, G�llarbo, G�stbo, Hemmingsbo, Kanikebo, Korbo, M�ngsbo, Runnebo, Sillebo, Skogbo och Tobbo i �sterv�la socken
Gr�sbo hamna: Bjurvalla (2 mantal), Gr�sbo, Lindsbro, Norrs�lja, Olbo, Sved�ng, S�tra, Tolbo och Vreta i �sterv�la socken
Bjurvalla hamna: Backa, Berg, Bjurvalla (1 mantal), Ginka, G�vastbo, Horsskog, L�ngarsbo, Rickebo och T�ngesbo i �sterv�la socken samt Buckarby (2 mantal) i Nora socken
Harbo hamna: Berg, Bj�rken, Brattberg, By, Holm, J�rlebo, Karbo, K�bbo, Marb�ck, Marstalla, Norrs�lja, Ramna, Ris�nge, Rudun, Solberg, Stalbo, Svina och �n i Harbo socken
Halsinge hamna: Barkan, Djurkarsbo, Domarbo och Granberga, Hallsj�, Hertigbo, L�nna, Nordsj� och R�dje i Huddunge socken samt Boda, Brunnvalla och Siggberg i Nora socken
�bygge hamna: Holm, H�gsbo, Lockarbo, Stalbo, Torp, �by och �rligbo i Nora socken
Norbygge hamna: Andersbo, Buckarby (2 mantal), Buska, Drengsboda, Fallet, G�ddsj�, Hemmingsbo, Holvastby, Kerstinbo, Lakb�ck, Ljusb�ck, Nordmyra, Skinnarbo, Sk�rsj�, Ulebo samt Norr- och S�r �sbo i Nora socken.

Historia

V�la h�rad var en del av det medeltida uppl�ndska folklandet Tiundaland. Dess namn kan h�rledas till �r 1296 d� det omn�mndes i ett brev fr�n �rkebiskopen Nils Allesson till domprosten Andreas And i Uppsala s�som V�la, eller p� latin Valir. Namnet tros komma av ett ord f�r samling av omkullfallna tr�dstammar och ris, och �terkommer �r 1344 som Valbohund�re, �r 1346 som Valum, �r 1446 som Vuala och �r 1448 som Wala. H�radet �r en gammal kulturbygd, med anor fr�n yngre j�rn�ldern och vendeltiden d� bebyggelse b�rjade v�xa fram kring sj�n T�mnaren och vattendragen omkring, men �r j�mf�rt med �vriga Uppland ett sent befolkat omr�de. J�rn�ldersgravar finns fr�mst just kring T�mnaren, huvuddelen av skogsbygdernas byar f�refaller ha uppkommit f�rst under tidig medeltid. Den tidigaste skattel�ngden som definierar h�radet �r fr�n �r 1312, men i mitten av 1300-talet f�refaller V�la h�rad ha varit en del av d�varande Vendels h�rad. Det �r n�gon g�ng under sent 1200-tal eller tidigt 1300-tal som �sterv�la kyrka b�rjar uppf�ras, men det kan redan tidigare ha st�tt n�gon form av kyrkobyggnad p� platsen och den kan rentav ha anv�nts som kultplats redan under f�rkristen tid. Fr�n 1300-talets b�rjan �r �ven Aspn�s g�rdskyrka och s�teriet med samma namn bel�gna vid sj�n T�mnarens strand. Fr�n g�rden kom makten �ver en stor del av norra Uppland och hela G�strikland att utg� under b�rjan av 1300-talet, d� dess �gare hette Mats Kettilmundsson som till yrket var Sveriges riksh�vitsman och en av de m�ktigaste i landet vid den tiden.

H�radets tingsplats l�g fr�n redan fr�n 1500-talet p� g�stgivareg�rden i �by strax �ster om �sterv�la, d�r den nuvarande byggnaden fr�n 1700-talets slut fortfarande finns bevarad i gott skick och fortfarande anv�nds som g�stgiveri. Tidigare tingsplatser har bland annat legat vid Ginka och vid Bjurvalla v�ster om orten.

Trots att h�radet ursprungligen var och fortfarande �r en del av landskapet Uppland och lydde under �rbyhus l�n kom det relativt tidigt att hamna inom f�reg�ngarna till V�stmanlands l�n. Det var redan under Gustav Vasas tid som produktionen i Sala silvergruva satte ig�ng, vars malmbrytning var mycket vedkr�vande. I V�la h�rad fanns det gott om ved och det kom d�rf�r att f�ras till Salbergs l�n, som sedermera gick upp i V�ster�s l�n eller V�stmanlands l�n som det numera heter. I 1800-talets b�rjan kom den kristna v�ckelser�relsen till norra Uppland, Erikjansismen fick h�r ett av sina starkare f�sten, och �ven senare hade olika frikyrkor�resler h�r ett starkt f�ste. Jordbruksmarken �r stenig, sv�rbrukad och mager, och bin�ringar har varit viktiga f�r f�rs�rjningen. Tidigt var primitiv j�rnhantering en bisyssla f�r befolkningen. Redan i b�rjan av 1600-talet, s�ldes timmer, tr�kol och tj�ra av traktens b�nder i Stockholm och Uppsala. Under andra h�lften av 1600-talet blir s�gade br�der en viktigare produkt. Laggk�rlsf�rs�ljning i Sala, V�ster�s, G�vle, Uppsala och Stockholm var ocks� en viktig inkomst�lla. Med f�rb�ttrade kommunikationer och minskad skogstillg�ng �kade behovet av att f�r�dla tr�varorna fr�n trakten. Under slutet av 1800-talet blir m�beltillverkning, i �sterv�la socken s�rskilt stolar en betydande sl�jdvara. Stoltillverkningen kom med tiden att utvecklas till en specialitet och profil f�r hela bygden, som idag g�r under namnet Stolsriket.

H�radets andra st�rre t�tort T�rnsj� i Nora socken v�xte fram i slutet av 1800-talet och blev ett stationssamh�lle under 1900-talets b�rjan n�r j�rnv�gen mellan Sala och G�vle drogs f�rbi h�r. Orten v�xer d� till att bli st�rre �n hela socknen i �vrigt.

L�n, f�gderier, domsagor, tingslag och tingsr�tter

H�radet h�rde mellan 1641 och 1646 till Sala l�n, i �vrigt fram till 2007 V�stmanlands l�n d� omr�det �vergick till Uppsala l�n. F�rsamlingarna i h�radet tillh�r(de) Uppsala stift.

H�radets socknar h�rde till f�ljande f�gderier: Under 1300-talet liksom hela Tiundaland och Attundaland Stockholms f�gderi. P� 1400-talet �verf�rdes det till det nybildade Uppsala g�rds f�gderi. 1541 tillh�r h�radet �rbyhus f�gderi, men �verf�rdes d�refter 1549 till Salbergs f�gderi.

1720-1880 Salbergs f�gderi
1881-1945 Salbergs-V�sby f�gderi
1946-1990 Sala f�gderi f�r �sterv�la Huddunge socken

H�radets socknar tillh�rde f�ljande domsagor, tingslag och tingsr�tter:

1680-1887 V�la tingslag inom domsagan Simtuna, Torstuna, V�la, �ver- och Yttertjurbo h�raders domsaga fr�n 1850-talet ben�mnd V�stmanlands �stra domsaga
1888-1970 V�stmanlands �stra domsagas tingslag inom V�stmanlands �stra domsaga

1971-2001 Sala tingsr�tt och dess domsaga
2001-2006 V�stmanlands tingsr�tt
2007- Uppsala tingsr�tt och dess domsaga

Referenser

Tryckta k�llor

Elsa Trolle �nnerfors: Domsagohistorik - Sala tingsr�tt (del av Riksantikvarie�mbetets Tings- och r�dhusinventeringen 1996-2007)
Nordisk familjebok, uppl 2, band 32, 1921
Beskrifning �fver Wester�s l�n, 2009-03-22, kl. 11:39
Dalälven.com: Nedre Dalvälven under forntid och medeltid, 2009-03-19, kl. 23:35

Webbkällor

Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Noter