Veganism

Vegansk paroll vid en demonstration i Polen 2022.

Veganism �r en filosofi och livsstil som k�nnetecknas av ett avst�ndstagande fr�n djurprodukter.

Veganismen skiljer sig fr�n vegetarianism genom att ut�ver att avst� animaliska livsmedel �ven avst� andra produkter gjorda p� djur, s�som skinnkl�der, p�lsprodukter, yllekl�der och dunkuddar. M�nga veganer inkluderar �ven produkter som tagits fram genom djurf�rs�k p� listan �ver saker de undviker. Likas� inkluderas ofta konsumtion av tj�nster d�r de anser att djur utnyttjas, till exempel bes�k p� djurparker, cirkus som handhar djur, rodeor och tjurf�ktning.

Ibland anv�nds vegansk som ben�mning och m�rkning p� livsmedel som inte inneh�ller n�gra animaliska produkter, vilket kontrasteras med vegetariskt, egentligen lakto-ovo-vegetariskt, som kan inneh�lla �gg eller mj�lk.

Historik

Veganismens b�rjan, inklusive myntandet av ordet "vegan", brukar sp�ras till grundandet av The Vegan Society �r 1944 i Storbritannien, som bildades av en utbrytargrupp fr�n Vegetarian Society. Utbrytargruppen ans�g att vegetarianismen var otillr�cklig eftersom djur far illa vid produktionen av alla djurprodukter. 1960 bildades American Vegan Society i USA, 1976 bildades Veganf�reningen i Sverige och 1993 bildades Vegaaniliitto ("Veganf�reningen") i Finland.

I en unders�kning som utf�rdes 2014 p� uppdrag av Djurens R�tt angav fyra procent av Sveriges befolkning att de var veganer. I Storbritannien visade en statlig unders�kning fr�n 2007 att cirka tv� procent av britterna identifierade sig som veganer.

Definition

Vegan Society i Storbritannien definierar veganism som "en filosofi och s�tt att leva som str�var efter att exkludera, s� l�ngt som m�jligt, alla former av exploatering av och grymhet mot djur f�r mat, kl�der eller n�got annat syfte."

Vegan Societys definition har dock kritiserats, bland annat av Emelia Quinn och Benjamin Westwood, som menar att den b�de �r on�digt komplicerad och mots�gelsefull. Detta d� den har s�v�l en praktisk dimension ("s� l�ngt som �r m�jligt") men ocks� ett idealiserande m�l ("alla former av exploatering av och grymhet mot djur"). Andra, s�som Nathan Stephens Griffin, har dock argumenterat f�r att definitionen f�ngar den inneboende sv�righeten i en vegansk livsstil, d� veganer ofr�nkomligen, medvetet eller av misstag, ibland konsumerar djurprodukter.

Filosofi

Etisk veganism

Etisk veganism kan beskrivas som ett filosofiskt motst�nd mot speciesism - id�n om att m�nniskor �r �verl�gsna djur och att m�nniskan har r�tt att diskriminera djur till f�ljd av deras arttillh�righet. Gary L. Francione definierar etisk veganism som "det personliga avst�ndstagandet fr�n synen p� djur som varor [...] [och uppfattningen att djur] har l�gre moraliskt v�rde �n m�nniskor". Utilitaristen Peter Singer menar att djur b�r ing� i en utilitaristisk kalkyl och betraktas som likv�rdiga till m�nniskor i s�dana kalkyler, eftersom de kan lida.

Etisk veganism kan kategoriseras i tv� typer: absolutistisk veganism och "m�ttfull" veganism. Absolutistisk veganism utg�r fr�n att all anv�ndning av djur �r oetiskt, oberoende av kontext eller konsekvenser. "M�ttfull" etisk veganism innefattar att betrakta det som i allm�nhet oetiskt att anv�nda djur/djurprodukter, men att det �r etiskt i fall d�r andra etiska �verv�ganden anses v�ga tyngre.

Etisk veganism har f�rsvarats med utg�ngspunkt ur normativa etiska teorier (till exempel utilitarism, kantianism och kontraktualism) och med utg�ngspunkt ur specifika premisser, s�som "det �r fel att orsaka lidande". En central fr�ga f�r etisk veganism (samt etisk vegetarianism) �r varf�r konsumtionen av djurprodukter �r oetisk om produktionen �r det. Denna fr�ga har besvarats p� flera s�tt av etiska veganer: (1) att konsumtion �r fel f�r att det orsakar st�rre efterfr�gan p�/produktion av djurprodukter, (2) att konsumtion av djurprodukter �r fel f�r att konsumenten drar nytta av n�got oetiskt, (3) att konsumtion �r fel f�r att konsumenten genom sin konsumtion samtycker till produktionen av produkten, eller (4) att konsumenten genom sin konsumtion fr�mjar/normaliserar en oetisk syn p� djur. Flera veganer, s�som Holly Lawford-Smith och James Rachels, har kombinerat flera av dessa premisser i sina argumentationer. En sv�righet f�r det f�rsta argumentet �r hur stor p�verkan konsumenten faktiskt har p� produktionen, samt hur indirekta f�ljder av en handling en person kan h�llas ansvarig f�r. Argument 2 och 3 har ist�llet sv�righeten att det inte �r sj�lvklart vad "att samtycka till" respektive "att dra nytta av" innefattar.

Doggett menar att �ven om produktionen och konsumtionen inte skulle g� att koppla samman etiskt, skulle det g� att argumentera f�r att det �r en etisk skyldighet att f�rs�ka f�r�ndra samh�llet politiskt. Detta g�rs av Robert C. Jones, som menar att veganism inte �r ett konsumtionsm�nster, utan en politisk str�van efter ett veganskt samh�lle.

Veganism av milj�sk�l

Vissa v�ljer att bli veganer av milj�sk�l f�r att minska sin ekologiska fotavtryck och bidra till en mer h�llbar planet. Genom att avst� fr�n animaliska produkter minskar de den negativa p�verkan p� klimatet, d� animalieproduktionen ofta �r f�rknippad med h�ga utsl�pp av v�xthusgaser. Dessutom minskar en v�xtbaserad kost vattenf�rbrukningen och minimerar skogssk�vling som �r kopplad till djurh�llning och betesmark.

Religi�s veganism

En del veganer �r det av religi�sa sk�l. Exempelvis kan den buddhistiska id�n om �terf�delse betraktas som sk�l f�r att behandla djur och m�nniskor likv�rdigt. Vad g�ller kristendom menar McPherson att kristna veganer kan h�nvisa till kristendomens betoning p� v�rdnad, n�d och f�rvaltarskap som st�d f�r en "kristen veganism".

H�lsosk�l

En del m�nniskor blir veganer av dietsk�l f�r att uppn� en h�lsosammare livsstil. Studier har visat att en balanserad v�xtbaserad kost kan bidra till att s�nka risken f�r hj�rt- och k�rlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa former av cancer. Dessutom kan en v�xtbaserad kost vara mer fiberrik och n�ringsrik, vilket f�r somliga kan leda till �kad energi och f�rb�ttrad matsm�ltning. Vissa atleter v�ljer ocks� att bli veganer med m�let att f�rb�ttra sina prestationer.

Veganism i massmedia

Mediaanalyser under 2000-talet i Storbritannien och Frankrike har visat att veganism oftast portr�tterats som en extrem, asketisk och farlig livsstil. Matthew Cole och Karen Morgan analyserade portr�tteringen av veganer i nationella nyhetstidningar i Storbritannien �r 2007. I deras studie beskriver de att portr�tteringen av veganer genomsyrades av "vegaphobia", en slags fobi mot veganism. Av de analyserade artiklarna (397 stycken) var 5,5 procent positiva, 20,2 procent neutrala och 74,3 procent negativa. �ven i popul�rkulturen har negativa skildringar och stereotyper av veganer varit vanliga, �ven om det enligt Jallinoja, Vinnari och Niva ocks� finns exempel p� positiva skildringar (s�som Lisa Simpson i TV-serien Simpsons). Under 2010-talet har dock skildringen av veganer och veganism enligt Jallinoja, Vinnari och Niva blivit mer positiv i massmedia, bland annat d� "k�ndisveganer" f�tt stort mediautrymme. Cole och Morgan �r kritiska till att mediarapporteringen kring veganism fokuserat p� veganer som personer, d� detta enligt dem f�rflyttar fokus fr�n djuren.

Aktivism

Skildring av djurproduktion

Djurr�ttsaktivister i Europa, USA, Australien och Mexiko har genom filmande och fotograferande av djurproduktionen samt spridning av s�dant material f�rs�kt f�r�ndra m�nniskors syn p� produktionen av djurprodukter. Sociala medier har ofta spelat en betydande roll i spridningen av s�dant bildmaterial. F�rutom spridning av enskilt bildmaterial har �ven ett flertal dokument�rer producerats med syfte att skildra produktionen av djurprodukter. Exempel p� s�dana dokument�rer �r Cowspiracy (2014/2015), Food, Inc. (2008) och Forks over Knives (2011). People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) samt flera andra djurr�ttsorganisationer har blivit k�nda f�r att i sin kommunikation anv�nda sig av mycket k�nsloladdad retorik.

Illegal aktivism

En liten men mycket uppm�rksammad del av djurr�ttsr�relsen har anv�nt sig av illegala metoder i sin aktivism. Exempel p� en organisation som anv�nt illegala medel �r Animal Liberation Front, som klassats som en terroristgrupp av FBI (USA) och Scotland Yard (Londons polish�gkvarter). Animal Liberation Front har bland annat anv�nt sig av hot, trakasserier, vandalism, skadeg�relse, "befriande" av f�rs�ksdjur och eldbombning av bilar. De flesta djurr�ttsorganisationer tar dock avst�nd fr�n anv�ndande av v�ld. Till exempel tog �ver 100 djurr�ttsorganisationer avst�nd fr�n v�ld, st�ld och skadeg�relse i en artikel i The New York Times år 1994, där djurrättsorganisationerna i fråga menade att organisationer såsom Animal Liberation Front är enhälligt ansvariga för djurrättsrörelsens dåliga anseende.

Mörk veganism

Michael D. Sloane kallar en viss typ av politisk aktivism för "mörk veganism". Denna typ av aktivism fokuserar enbart på djurens lidande, och syftar till att väcka äckel eller avsmak hos åskådarna. Exempel på "mörk veganism" är musikalbumet "One Pig" av Matthew Herbert, som består av ljudfiler från en gris födelse fram till att grisen äts upp. Ett annat exempel på "mörk veganism" är Damien Hirst konstinstallation "Mother and Child (Divided)", som består av en ko och hennes kalv, uppskurna mitt itu och placerade inuti montrar. Herberts musikalbum fick kritik av bland annat PETA, som anser att det är "respektlöst att producera konst från ett djurs lidande". Herbert försvarade sig med att djuren hade dött (och lidit) oavsett om han spelade in ljudfiler eller inte.

Se även

• Internationella vegandagen

Referenser

Källhänvisningar

• Cole, M. & Morgan, K. (2011) Vegaphobia: Derogatory discourses of veganism and the reproduction of speciesism in UK national newspapers. British Journal of Sociology 62(1): 134-53. doi: 10.1111/j.1468-4446.2010.01348.x
• Covey, A. (2018) Ethical Veganism as Protected Identity: Constructing a Creed Under Human Rights Law. Ur Quinn, E. (red.) & Westwood, B. (red.) Thinking Veganism in Literature and Culture (s. 225-248). Palgrave Macmillan, ISBN 978-3-319-73379-1
• Craig, W. J. & Pinyan, L. (2001) Nutrients of Concern in Vegetarian Diets. Ur Sabaté, J. (red.) Vegetarian Nutrition (s. 299-332). CRC Press ISBN 0-8493-8508-3
• Francione, G. L. (2010) The Abolition of Animal Exploitation. Ur Francione, G. L. & Steiner, G. The Animal Rights Debate: Abolition or Regulation?. Columbia University Press, ISBN 978-0-231-52669-2
• Haddad, E. H. (2018) Vegetarian Diet and Risk of Cardiovascular Disease. Ur Vegetarian Nutrition and Wellness (s. 45-70). CRC Press ISBN 9781138035560
• Jallinoja, P., Vinnari, M. & Niva, M. (2019) Veganism and plant based eating. Ur Boström, M. (red.), Micheletti, M. (red.) & Oosterveer, P. (red.) The Oxford Handbook of Political Consumerism (s. 157-179). Oxford University Press, ISBN 0190629037
• Jones, R. C. (2016) Veganisms. Ur Castricano, J. (red.) & Simonsen, R. R. (red.) Critical Perspectives on Veganism (s. 15-40). Palgrave Macmillan ISBN 978-3-319-33418-9
• Key, T. J. & Appleby, P. N. (2001) Vegetarianism, Coronary Risk Factors and Coronary Heart Disease. Ur Sabaté, J. (red.) Vegetarian Nutrition (s. 33-54). CRC Press ISBN 0-8493-8508-3
• Krinsky, A. D. (2019) Relevant and Irrelevant distinctions: Speciesism, Judaism, and Veganism. Ur Labendz, J. A. (red.) & Yanklowitz, S. (red.) Jewish Veganism and Vegetarianism: Studies and New Directions. SUNY Press, ISBN 978-1438473611
• McPherson, T. (2018) The ethical basis for veganism. Ur Barnhill, A. (red.), Doggett, T. (red.) & Budolfson, M. (red.) The Oxford Handbook of Food Ethics (Oxford Handbooks). Oxford University Press
• Nix, S. (2017) Williams' Basic Nutrition and Diet Therapy, 15th edition. Elsevier/Mosby ISBN 9780323377317
• Orlich, M. J & Thomas, R. M. (2018) Risk of Cancer in Vegetarians. Ur Vegetarian Nutrition and Wellness (s. 71-92). CRC Press ISBN 9781138035560
• Pick, A. (2018) Vegan Cinema. Ur Quinn, E. (red.) & Westwood, B. (red.) Thinking Veganism in Literature and Culture (s. 125-146). Palgrave Macmillan, ISBN 978-3-319-73379-1
• Quinn, E. (2018) Monstrous Vegan Narratives: Margaret Atwood's Hideous Progeny. Ur Quinn, E. (red.) & Westwood, B. (red.) Thinking Veganism in Literature and Culture (s. 149-174). Palgrave Macmillan, ISBN 978-3-319-73379-1
• Quinn, E. & Westwood, B. (2018) Introduction: Thinking Through Veganism. Ur Quinn, E. (red.) & Westwood, B. (red.) Thinking Veganism in Literature and Culture (s. 1-24). Palgrave Macmillan, ISBN 978-3-319-73379-1
• Singer, P. (1980) Utilitarianism and Vegetarianism. Philosophy and Public Affairs 9(4): 325-337
• Singer, P. (2009) Animal Liberation: The Definitive Classic of the Animal Movement. Harper Perennial, ISBN 978-0061711305
• Sloane, M. D. (2016) Dark Veganism: The Instrumental Intimacies of Matthew Herbert's One Pig. Ur Castricano, J. (red.) & Simonsen, R. R. (red.) Critical Perspectives on Veganism (s. 123-154). Palgrave Macmillan ISBN 978-3-319-33418-9
• Stephens Griffin, N. (2017) Understanding Veganism: biography and identity. Palgrave Macmillan, ISBN 9783319521015
• Turner, R. E. (2012) Nutrition in Pregnancy. Ur Ross, C. A., Caballero, B., Cousins, R. J., Tucker, L. K. & Ziegler, T. R. Modern Nutrition in Health and Disease — 11th ed. (s. 684-697) Lippincott Williams & Wilkins ISBN 978-1-60547-461-8
• Yount, L. (2008) Animal Rights: Revised Edition. Infobase Publishing, ISBN 978-0-8160-7130-2

Vidare läsning

• Pettersson, Björn (2005). Vegansk näringslära på vetenskaplig grund. Orsa: Hälsaböcker. ISBN 91-85506-79-6 
• Gålmark, Lisa: Vadå vegan, Rabén & Sjögren (2000)
• Tegelaar, Karolina (2020). Vegansk bakning : en empirisk studie i vegansk bakning 2010-2020 (Första utgåvan). ISBN 978-91-983672-3-2. https://libris.kb.se/bib/gtgss04ld1rlt7qb. Läst 14 januari 2021