Hoppa till innehållet

Vilhelm Moberg

Från Wikipedia
För andra personer med samma namn, se Wilhelm Moberg.
Vilhelm Moberg
Vilhelm Moberg år 1952.
Vilhelm Moberg år 1952.
PseudonymVille i Momåla
Född20 augusti 1898
Moshultamåla, Algutsboda församling (Småland)
Död8 augusti 1973 (74 år)
Tomta, Väddö församling, Stockholms län (Uppland)
YrkeFörfattare, journalist, dramatiker
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksamca 1917–1971
Noterbara verkUtvandrarserien
Make/makaMargareta "Greta" Moberg
BarnMargareta Ahlberg
Marianne Forssell
Birgitta Råd
Eva Moberg
Björn Moberg
Vilhelm Moberg 1967.

Karl Artur Vilhelm Moberg, född 20 augusti 1898 i Moshultamåla, Algutsboda församling i Småland, död 8 augusti 1973 i Tomta i Väddö församling, Stockholms län[1], var en svensk författare, journalist och dramatiker. Hans produktion innehåller många kända verk, bland dem Utvandrarserien.

Moberg var far till Eva Moberg.

Uppväxt och ungdomsår

[redigera | redigera wikitext]
Skulptur av Vilhelm Moberg utanför Utvandrarnas Hus i Växjö.

Moberg föddes i ett soldattorp i Småland, som son till soldaten Karl Gottfrid Moberg (1865-1950) och hans hustru Ida Charlotta, född Aronsdotter (1864-1960)[2]. Han hade sex syskon. Tre av barnen nådde mogen ålder.[3] Han och familjen flyttade 1907 till moderns barndomshem, en mindre gård i byn Moshultamåla i Algutsboda socken. Under barndomen arbetade han främst i lantbruket och med att bära ved på Modala glasbruk. Moberg gick i skola från våren 1906 till och med våren 1912, men undervisning gavs endast under fyra av årets månader.[4]

Som barn hade Moberg ett brinnande intresse för att läsa. 13 år gammal blev han för första gången publicerad, när han deltog i ungdomstidningen Brokiga blads novelltävling.[5] Moberg hamnade på 18:e plats, fick ett diplom och som pris en plansch (”Aftonbladets karta över ätliga svampar”).[6] I ungdomen var han också en regelbunden skribent i tidskriften Såningsmannen[7] och i lokaltidningen Smålandsposten.[8] Moberg blev 1913 medlem i den socialdemokratiska ungdomsklubben i Algutsboda och ingick i ett nätverk av försäljare av tidningen Stormklockan. I ungdomen var han även aktiv i den lokala nykterhetslogen. Moberg förblev medlem i socialdemokraterna fram till 1945.

Under f�rsta v�rldskriget studerade Moberg vid folkh�gskolan i Grimsl�v. Efter folkh�gskolan f�rs�rjde han sig som skogsarbetare innan han b�rjade vid Katrineholms praktiska l�roverk. 1918 drabbades han av spanska sjukan och var sjuk i ett halv�r.[9]

I maj 1919 blev Moberg volont�r p� Vadstena L�ns Tidning och den gav honom tillf�lle att publicera sina ber�ttelser, som grundades p� egna erfarenheter. Dessa ber�ttelser publicerades under signaturen "Ville i Mom�la". I oktober 1920 b�rjade han p� Arvika Nyheter men kunde �terv�nda till Vadstena som tidningens chefredakt�r. Efter tre �rs beviljade uppskov fullgjorde Moberg maj till oktober 1921 v�rnplikten vid I 11 i V�xj�. Han nyttjade tiden till en serie satiriska humoresker som gjorde succ� i V�xj�bladet under rubriken I vapenrock och linnebyxor, innan de trycktes separat i tv� upplagor.[10] Han �terv�nde till Vadstena men efter en kontrovers med tidningens �gare blev han h�sten 1922 lokalredakt�r f�r Nya V�xj�bladet i Alvesta. Under tiden i Vadstena tr�ffade han Margareta T�rnqvist och de gifte sig i Vadstena klosterkyrka i september 1923.[11]

Tidiga litter�ra verk

[redigera | redigera wikitext]
Foto ur antologin Ansikten (1932).

Moberg hade under tiden som journalist skrivit och f�rs�kt f� tv� romaner, Prinsessan p� Solklinten och Sigfrid Segerhuva utgivna. Den f�rsta utkom till slut i en liten utg�va, efter att tidigare bland annat g�tt som f�ljetong i Vadstena L�ns Tidning n�r Moberg sj�lv var chefredakt�r.[12] Hans f�rsta sk�nlitter�ra framg�ngar kom ist�llet p� teatern: hans f�rsta uppf�rda pj�s var Hjonelag skall med b�neman byggas, ett folklustspel inspirerat av Moli�re som i huvudsak framf�rdes av sm� s�llskap, och med Kassabrist fick han sedan stora framg�ngar och mycket god kritik.[13] Med hj�lp av inkomster av pj�serna kunde han 1926 ta ledigt f�r att skriva Raskens, romanen om en indelt soldat och hans familj i slutet av 1800-talet. Med romanen fick Moberg sitt genombrott som romanf�rfattare. Raskens fick god kritik, bland annat av Anders �sterling.[14]

Mobergs viktigaste verk fr�n 1930-talet �r trilogin om Knut Toring, S�nkt sedebetyg, S�mnl�s och Giv oss jorden!. Knut Toring �r redakt�r p� en tidning i storstaden, han �r gift och har tv� barn. Han vantrivs och l�ngtar tillbaka till sin sm�l�ndska hembygd. Hans liv har stora likheter med Mobergs eget: Moberg och hans hustru flyttade fr�n Alvesta till Stockholm 1929 men d�r vantrivdes han samtidigt som det knappast var m�jligt att �terv�nda till Algutsboda.[15]

Moberg skrev ocks� flera historiska romaner som utspelas i Sm�land. Mans kvinna handlar om M�rit, som �r gift med bonden P�vel men �lskar grannen H�kan. Brudarnas k�lla best�r av fyra ber�ttelser kring en k�lla, fr�n forntiden fram till modern tid. Den historiska romanen Rid i natt! fr�n 1941 brukar l�sas som Mobergs engagemang mot nazismen och hans kritik av de svenska eftergifterna till Tyskland under andra v�rldskriget. Ber�ttelsen utspelas under f�rsta halvan av 1600-talet n�r b�nderna i byn Br�ndebol tvingas g� dagsverken f�r den tyske adelsmannen Bartold Klewen. En av b�nderna, Ragnar Svedje, vill att de ska v�gra f�lja adelsmannens p�bud, som han anser strider mot r�tt och lag. N�r Klewens fogde hotar med kroppsstraff tycker dock byns �lderman att de ska ge efter. Ragnar Svedje m�ste fly till skogs f�r att inte bli gripen. F�r samtiden var den indirekta kritiken tydlig. N�r romanen uppf�rdes p� Dramaten i september 1942 �ndrades "tysk" till "fr�mmande".[16]

�r 1944 publicerades den 800 sidor l�nga Soldat med brutet gev�r. Som s� m�nga av Mobergs romaner tar den sin b�rjan i Sm�land d�r Valter Str�ng som ton�ring blir pacifist, socialist och nykterist. Efter flera �r som kroppsarbetare kan han b�rja p� folkh�gskola, f�r l�sa Schopenhauer och drabbas av spanska sjukan innan han f�r b�rja som volont�r p� en liten liberal landsortstidning, d�r han sedan f�r anst�llning. Efter en kontrovers med tidningsbolagets verkst�llande direkt�r l�mnar han tidningen. Han f�r sedan jobb p� en socialdemokratisk lokaltidning men s�ger upp sig �ven d�rifr�n p� grund av en politisk konflikt med chefredakt�ren. Sedan best�mmer han sig f�r att bli f�rfattare. Romanen f�ljer framv�xten av den svenska arbetarr�relsen och Moberg anv�nder detta f�r att kritisera sådant som Socialdemokraterna i regeringsställning under kriget ansvarat för: presscensur, bibehållen monarki och statskyrka. Likheterna med Mobergs eget liv och Valter Strängs är otaliga även om romanen inte kan ses som självbiografisk – skillnaderna är också många.[17]

Utvandrarserien

[redigera | redigera wikitext]

Mobergs mest kända verk är Utvandrarserien från 1949–1959, som beskriver en grupp människors utvandring från södra Småland till Minnesota i USA i mitten av 1800-talet, ett öde delat med 1,2 miljoner andra svenskar, däribland större delen av författarens egen släkt. Serien handlar om sexton personer som våren 1850 utvandrar från Ljuder i Småland.

Moberg hade själv i 18-årsåldern tänkt emigrera och emigrationen omnämns som tema i flera av Mobergs tidigare böcker. I juni 1948 flyttade han med hela familjen till USA och reste runt i svenskbygderna för att få källmaterial. I Saint Paul, Minnesota hittade han den tidiga svenska emigranten Andrew Petersons dagböcker[18] och detta blev det källmaterial han behövde. Bosatt i Carmel, Kalifornien, skrev han klart de två första delarna. Mobergs engagemang i den offentliga debatten i Sverige gjorde att han inte kunde påbörja den tredje delen förrän 1954 i Laguna Beach, Kalifornien. Under arbetets gång bestämde sig Moberg för att även skriva en fjärde del som publicerades 1959.[19]

Ett återkommande ämne i Mobergs prosa är en strävan att komma upp sig här i världen och att komma bort från landsbygden som känns alltför inskränkt. Ofta kombineras detta med eftertankens kranka blekhet. Knut Toring upptäcker att livet i Stockholm inte är vad han trodde utan längtar hem, Albert Carlsson i Din stund på jorden längtar tillbaka till Sverige från sitt hotell i Kalifornien, Karl-Oskar dör 1890 i Minnesota med kartan över Ljuders socken tryckt mot bröstet,[20] medan hans yngre bror Robert inte ville se den nya bygden som sitt slutliga mål utan drog vidare mot guldruschens Kalifornien och så småningom blev ett offer för sina ouppfyllda drömmar och sin nedbrutna hälsa.

Kring publiceringen av böckerna följde också en häftig debatt kring deras sedlighet och det faktum att de, enligt kritikerna, framställde romangestalterna på ett okristligt sätt.[21] Denna debatt blev sedermera känd som Reuterdahlsfejden.

Dramatikern Moberg

[redigera | redigera wikitext]

Mobergs första stora framgång som pjäsförfattare var Kassabrist, en pjäs om kassörer i olika firmor som har förskingrat pengar men som hjälper varandra inför en hotande revision.

Moberg var en av de första som skrev pjäser för den nya radioteatern. På uppmaning av radioteaterns chef Per Lindberg skrev Moberg pjäsen Marknadsafton, en historia om en kärlekstriangel mellan bonden Magni, hushållerskan Lovisa och grannen Teresia. Även folklustspelet Änkeman Jarl kretsar kring giftermålsplaner. Den dramatiska pjäsen Hustrun har satts upp på Dramaten och är ett triangeldrama mellan bonden Jakob, hans unga hustru Helga och hans mor Johanna.

Även i sina pjäser tog Moberg upp aktuella samhällsproblem: pjäsen Vår ofödde son tar upp abortfrågan. I komedin Jungfrukammare (1937) tar han upp den då aktuella debatten om osedlighet i litteraturen. Pjäsen Domaren handlar om en domare som förskingrar pengar utan att myndigheterna lyfter ett finger, en tydlig anspelning på fallet med domaren Folke Lundquist. I satiren Sagoprinsen (1962), där en godtrogen äldre fröken blir offer för svindlare, bygger Moberg på Husebyaffären.

Om sina egna teaterbearbetningar har Moberg sagt: "Dramatiseringar blir sällan lyckade. Jag är för min del något så när belåten med två; Mans kvinna och Din stund på jorden."

Flera av Mobergs pjäser filmatiserades, första gången 1932 genom Kärlek och kassabrist, en filmatisering som Moberg var missnöjd med. Filmatiseringen Rid i natt blev en succé både hos publiken och kritikerna.[22]

Debattören Moberg

[redigera | redigera wikitext]

Moberg var en uttalad stark motståndare till de totalitära rörelserna som kom att växa fram och dominera under 1920- och 1930-talen, och han vände sig starkt mot nationalsocialism, kommunism och fascism. Det var dessa rörelsers framgångar som fick Moberg att under 1930-talet frångå sin ungdoms uttalade pacifism. Därför förespråkade han också senare i livet svenskt medlemskap i Nato. Under andra världskriget kritiserade Moberg nazisternas gärningar. Han var även kritisk mot den svenska regeringen, som Moberg ansåg bedrev en undfallande politik mot Tyskland i vissa frågor.

Vilhelm Moberg var uttalad republikan och var en aktiv debattör i ämnet. Han var också kritisk till att historiska svenska kungar som Gustav II Adolf och Karl XII beskrevs som "hjältar", då Moberg menade att de i själva verket hade varit "tyranner", "krigsförbrytare" och "massmördare".[23]

Under 1950-talet var Moberg engagerad i kampen mot vad han såg som den svenska rättsrötan. Detta engagemang kulminerade i de två relaterade Kejne- och Haijbyaffärerna. Moberg dömdes till dagsböter efter att ha stulit dokument som bland annat avslöjade att svenska polisen hade samarbetat med Gestapo. Moberg menade att det var moraliskt riktigt att begå brottet att stjäla handlingarna för att avslöja svenska myndigheters brott. Det svenska ordet "vänskapskorruption", synonymt med nepotism, myntades sannolikt av Moberg under ett föredrag 1952.[24]

Från 1960-talet var Moberg en av Olof Palmes häftigaste kritiker. Han kritiserade till exempel Palme för att ha uppvaktat kung Gustaf VI Adolf på dennes 90-årsdag och sjungit "Kungssången". Detta var hyckleri menade Moberg, eftersom Palme påstod sig vara republikan.[23]

Moberg förespråkade också ett avskaffande av det dåtida svenska TV-monopolet, långt innan det avskaffades.[6]

Vilhelm Mobergs gravvård på Norra begravningsplatsen i Stockholm[25].

Moberg blev mycket uppmärksammad för sina framställningar om den svenska historien berättad från folkets perspektiv, vilket är mest renodlat i historieverket Min svenska historia, berättad för folket (1–2) (1970–1971), som inte blev fullbordat. Med dessa böcker ville Moberg skildra de vanliga människorna – soldater, bönder och kvinnor – som de etablerade historikerna har glömt bort. Det har dock påpekats att Moberg misslyckades med detta och hans två böcker i första hand ägnar sig åt kända personer i den svenska historien: Bjälboätten, tidigare kallad Folkungaätten, Heliga Birgitta, drottning Margareta, Engelbrekt och Sten Sture den äldre som redan utforskats medan socialhistoria och kulturhistoria blir styvmoderligt behandlade. Mobergs brist på källkritik och hans negativa bild av Gustav Vasa har också nämnts.[26]

På äldre dar plågades Moberg av värk i nacke och rygg, till följd av ett liv sittandes vid skrivmaskinen. Moberg hade också under de sista åren av sitt liv svårt att skriva, samt en oro för att åldras, vilket kan ha lett till den depression som orsakade hans död; han dränkte sig på morgonen den 8 augusti 1973 i Väddöviken utanför sitt hus i Söderäng på Väddö i Roslagen. Tidigare samma morgon hade Moberg avslutat ett brev till sin hustru med orden: Klockan är tjugo över sju. Jag går att söka i sjön, sömnen utan slut. Förlåt mig, jag orkade inte uthärda.

Moberg är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[27]

Den 27 december 2009 brann det på Söderängs gård. Det stora bostadshuset från 1800-talets mitt förstördes helt och därmed även tavlor gjorda av Mobergs son Björn. Dock klarade sig "skrivarstugan" som inte låg i direkt anslutning till gården.[28]

Vilhelm Moberg-Sällskapet

[redigera | redigera wikitext]

Den 19 augusti 1989, dagen före den dag då Moberg skulle fyllt 91 år, grundades Vilhelm Moberg-Sällskapet. Sällskapet vill bidra till att Moberg förblir en levande författare för nya generationer av läsare. Sällskapet, som har sin bas i Utvandrarnas Hus i Växjö, ger årligen ut en skriftserie med böcker om och av Moberg. Man delar även ut stipendier till studenter och forskare som skrivit uppsatser och dylikt med anknytning till Moberg.[29]

  • Carlsson, Ann (2007). Vilhelm Moberg: en bibliografi 1912-2005. D. 1. Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 0065-1060 ; 74. Stockholm: Kungl. biblioteket. Libris 10387870. ISBN 978-91-7000-256-4 
  • Carlsson, Ann (2007). Vilhelm Moberg: en bibliografi 1912-2005. D. 2. Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 0065-1060 ; 74. Stockholm: Kungl. biblioteket. Libris 10387905. ISBN 978-91-7000-256-4 
  • Weinmann, Gunwor (1974). Förteckning över ett urval gestalter i Vilhelm Mobergs skönlitterära verk. Specialarbete / Bibliotekshögskolan, 0347-1128 ; vt 1974:13. Borås: Bibliotekshögsk. Libris 256249 

Övrig prosa

[redigera | redigera wikitext]

Dramer och folklustspel

[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Moberg, Karl Artur Vilhelm
  2. ^ ArkivDigital: Algutsboda (G, H) C:8 (1895-1911). sid. Bild: 79 Sida: 70 
  3. ^ von Platen (1993), s. 41
  4. ^ von Platen (1978), s. 46
  5. ^ "Vilhelm Mobergs livshistoria". Vilhelmmoberg.com. Läst 23 juni 2014.
  6. ^ [a b] Norberg, Johan: [http://www.frihetsfronten.se/liberalismen/moberg.shtml "Vilhelm Moberg - en svensk rebell". Frihetsfronten.se. Läst 23 juni 2014
  7. ^ Holmes (2001), s. 20
  8. ^ von Platen (1993), s. 59 m.fl.
  9. ^ Holmes (2001), s. 1-20
  10. ^ von Platen (1993), s. 114f
  11. ^ Holmes (2001), s. 20-23
  12. ^ Liljestrand (2018), sid 77, 84-85
  13. ^ Liljestrand (2018), sid 87-89, 100-102
  14. ^ Liljestrand (2018), sid 131-134
  15. ^ Holmes (2001), s. 72-89
  16. ^ Holmes (2001), s. 90-121
  17. ^ Holmes (2001), s. 122-142
  18. ^ Andrew Peterson Sällskapet: Moberg och Andrew Petersons dagböcker Arkiverad 6 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ Holmes (2001), s. 143-173
  20. ^ Holmes (2001), s. 231-233
  21. ^ Wästberg, Per. ”Litteraturens värsta fiende är likgiltigheten”. http://www.svd.se/litteraturens-varsta-fiende-ar-likgiltigheten. Läst 30 september 2016. 
  22. ^ Holmes (2001), s. 198-230
  23. ^ [a b] Norberg, Johan (1997). Motståndsmannen Vilhelm Moberg. Stockholm: Timbro. sid. 125-139. ISBN 91-7566-340-6 
  24. ^ ”Vänskapskorruption, Svenska.se”. https://svenska.se/tre/?sok=v%C3%A4nskapskorruption&pz=2. Läst 21 december 2019. 
  25. ^ Norra begravningsplatsen Solna, Vilhelm Moberg hos Kulturgravar
  26. ^ Holmes (2001), s. 192–195
  27. ^ ”Hitta graven”. Arkiverad från originalet den 17 september 2020. https://web.archive.org/web/20200917000148/https://etjanster.stockholm.se/Hittagraven/home?searchText=Vilhelm+Artur+Moberg&type=all&searchType=0&cemeteries=22. Läst 16 september 2020. 
  28. ^ ”Vilhelm Mobergs hus nedbrunnet”. Sveriges Television. 26 december 2009. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vilhelm-mobergs-hus-nedbrunnet. Läst 20 september 2019. 
  29. ^ Vilhelm Moberg-sällskapets webbplats
  30. ^ http://www.expressen.se/nyheter/vilhelm-moberg-arets-republikan/
  31. ^ ”Minor Planet Center 7360 Moberg” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7360. Läst 24 juli 2020. 
  • Beijbom, Ulf; Ekstrand, Sune (1993). Vilhelm Moberg och utvandrarbygden. Stockholm: Norstedt. Libris 7156507. ISBN 91-1-939102-1 
  • Delblanc, Sven (1980). Trekl�ver: Hjalmar Bergman, Birger Sj�berg, Vilhelm Moberg. T�rnrosb�cker, 99-0130968-9. Stockholm: Alba. Libris 7642931. ISBN 91-7458-348-4 
  • Holmes, Philip (2001). Vilhelm Moberg: en introduktion till hans f�rfattarskap. Vilhelm Moberg-s�llskapets skriftserie, 1101-5543 ; 13. Stockholm: Carlsson. Libris 8372236. ISBN 91-7203-410-6 
  • Holmgren, Ola (2005). Emigrant i moderniteten: Vilhelm Mobergs mansfantasier. Esl�v: B. �stlings bokf�rlag Symposion. Libris 9822678. ISBN 91-7139-684-5 
  • Liljestrand, Jens (2018). Mannen i skogen: en biografi �ver Vilhelm Moberg. Stockholm: Albert Bonniers F�rlag. Libris 22571430. ISBN 9789100126100 
  • Platen, Magnus von (1978). Den unge Vilhelm Moberg: en levnadsteckning. Stockholm: Bonnier. Libris 7145306. ISBN 91-0-041739-4 
  • Portr�tt av Vilhelm Moberg: 27 f�rfattare ber�ttar. Vilhelm Moberg-s�llskapets skriftserie, 1101-5543 ; 4. Stockholm: Carlsson. 1993. Libris 7666270. ISBN 91-7798-708-X 
  • Vilhelm Moberg i Vadstena: ung journalist och f�rfattare. F�reningen Gamla Vadstenas sm�skriftserie ; 37. Vadstena: F�ren. Gamla Vadstena. 1993. Libris 2168796 

Vidare l�sning

[redigera | redigera wikitext]
  • Av och om Vilhelm Moberg. Vilhelm Moberg-s�llskapets skriftserie, 1101-5543 ; 17. Stockholm: Carlsson. 2005. Libris 9883174. ISBN 91-7203-708-3 
  • Axplock fr�n Dagar med Moberg: fyra f�rel�sningar. Vilhelm Moberg-s�llskapets sm�skrifter, 1653-0993 ; 6. V�xj�: Vilhelm Moberg-s�llskapet. 2010. Libris 11879442. ISBN 978-91-976736-3-1 
  • Ulf Beijbom (2007). Vilhelm Moberg, Karlshamn och Utvandrarna: tv� ess�er. Vilhelm Moberg-s�llskapets sm�skrifter, 1653-0993 ; 3. V�xj�: Vilhelm Moberg-s�llskapet. Libris 10378076. ISBN 978-91-976736-0-0 
  • Bokholm, Rune (2001). Tisdagsklubben: om gl�mda antinazistiska sanningss�gare i svenskt 30- och 40-tal. Stockholm: Atlantis. Libris 8374749. ISBN 91-7486-561-7 
  • Carlstoft Bramell, Anna-Karin (2007). Vilhelm Moberg tar st�llning: en studie av hans journalistik och tidsaktuella diktning. Stockholm: Carlsson. Libris 10425429. ISBN 978-91-7331-079-6 
  • Dramatikern Vilhelm Moberg: tre f�rel�sningar. Vilhelm Moberg-s�llskapets sm�skrifter, 1653-0993 ; 9. V�xj�: Vilhelm Moberg-s�llskapet. 2013. Libris 13925820. ISBN 9789197673662 
  • Eidevall, Gunnar (1976). Ber�ttaren Vilhelm Moberg. En PAN-bok, 99-0104304-2. Stockholm: PAN/Norstedt. Libris 7152399. ISBN 91-1-763031-2 
  • Eidevall, Gunnar (1974). Vilhelm Mobergs emigrantepos: studier i verkets tillkomsthistoria, dokument�ra bakgrund och konstn�rliga gestaltning. Stockholm: Norstedt. Libris 7151999. ISBN 91-1-743001-1 
  • Forslund, Bengt (1998). Vilhelm Moberg, filmen och televisionen: fakta och kommentarer : brevv�xlingar och debattinl�gg. Vilhelm Moberg-s�llskapets skrifter, 1101-5543 ; 9. Stockholm: Carlsson. Libris 7622307. ISBN 91-7203-344-4 
  • Forssell, Marianne (2006). R�tt eller r�ta?: Vilhelm Moberg och r�ttsaff�rerna. Vilhelm Moberg-s�llskapets sm�skrifter, 1653-0993 ; 2. V�xj�: Vilhelm Moberg-s�llskapet. Libris 10207462. ISBN 91-631-6962-2 
  • Hagnell, Viveka (1974). Television och roman: upplevelse av Vilhelm Mobergs Din stund p� jorden som TV-serie och som roman. Drama, theatre, film, 0280-073X ; 23. Lund. Libris 843939 
  • Horn, Brita von (1975). Vilhelm Moberg och �ventyret: dokumentation och brev. [Stockholm]: [Montgomery]. Libris 631938 
  • Johansson, Anders (2011). Dr�mmen om Ebba: tankar kring ett k�rleksbrev fr�n Vilhelm Moberg med stigar in mot v�r tid. Tors�s: Solv�ndan. Libris 12077806. ISBN 978-91-88024-71-8 
  • Johansson, Anders (2011). I Vilhelm Mobergs s�llskap. Kalmar: �ng� bok och bild. Libris 12165277. ISBN 978-91-978794-1-5 
  • Lannestock, Gustaf; Persson, Anna Greta (1977). Vilhelm Moberg i Amerika. G�teborg: Zinderman. Libris 7412411. ISBN 91-528-0219-1 
  • Liljestrand, Jens (2009). Mobergland: personligt och politiskt i Vilhelm Mobergs utvandrarserie. Stockholm: Ordfront. Libris 11558523. ISBN 978-91-7037-488-3 
  • Liljestrand, Jens (2019). Mannen i skogen: en biografi �ver Vilhelm Moberg. [Stockholm]: Albert Bonniers f�rlag. Libris w61qcjk4t0r58501. ISBN 9789100181185 
  • M�rtensson, Sigvard (1956). Vilhelm Moberg: en biografi. Stockholm: Bonnier. Libris 367801 
  • M�rtensson, Sigvard (1963). Vilhelm Moberg: en bildbiografi. Stockholm: Bonnier. Libris 8073042 
  • M�rtensson, Sigvard (1992). Vilhelm Moberg och teatern. Vilhelm Moberg-s�llskapets skriftserie, 1101-5543 ; 3. Stockholm: Carlsson. Libris 7666184. ISBN 91-7798-608-3 
  • Nettervik, Ingrid (1988). M�te med Vilhelm Moberg. Memoria / Kulturf�reningen Memoria, 0283-3026 ; 1988:8. V�xj�: Kulturf�ren. Memoria. Libris 825227 
  • Norberg, Johan (1997). Motst�ndsmannen Vilhelm Moberg. Stockholm: Timbro. Libris 7648365. ISBN 91-7566-340-6 
  • Perspektiv p� Utvandrarromanen: dokument och studier. Perspektiv p�-, 99-2410859-0. Stockholm: Rab�n & Sj�gren. 1971. Libris 7232772. ISBN 91-29-41532-2 
  • Peterson Engseth, Lena (2009). Vilhelm Moberg, barnet och barndomen: tankar och citat om dikt och verklighet. Emmaboda: Bildningsn�mnden, Emmaboda kommun. Libris 11605605 
  • Peterson, Lena (1998). Vilhelm Moberg, sl�kten och sl�ktet: tankar och citat om dikt och verklighet. Emmaboda: Emmaboda bibliotek, Fritids- och kulturn�mnden. Libris 2684410 
  • Reberg, Arne (1995). M�ten med Vilhelm Moberg. Stockholm: Brevskolan. Libris 7431460. ISBN 91-574-4353-X 
  • Ren�rius, Hans-Evert (2009). Exodus Stillwater: en resa i Vilhelm Mobergs ord och sp�r och andra essayer (1. uppl). Bor�s: Recito. Libris 11439296. ISBN 978-91-86207-46-5 
  • Ringblom, Anders (1998). Sm�land i v�rlden: om Lagerkvist och Moberg. P�r Lagerkvist-samfundets skriftserie, 1102-6545 ; 8. V�xj�: P�r Lagerkvist-samf:s f�rl. i samarbete med Institutionen f�r humaniora, H�gsk. Libris 8383708. ISBN 91-971846-7-5 
  • Rydh, Sven-Eric (1986). Dagboksblad: en brevv�xling med Vilhelm Moberg : Sven-Eric Rydh ber�ttar. Memoria / Kulturf�reningen Memoria, 0283-3026 ; 86:maj. V�xj�: Kulturf�ren. Memoria. Libris 634103 
  • Rydh, Sven-Eric (1974). Str�vt�g i Vilhelm Mobergs stenrike. Stockholm: Askild & K�rnekull. Libris 1537288 
  • R�d, Birgitta (2005). Som om pappa levde: Vilhelm Moberg om djurens plats i livet. Vilhelm Moberg-s�llskapets sm�skrifter, 1653-0993 ; 1. V�xj�: Vilhelm Moberg-s�llskapet. Libris 9908466. ISBN 91-631-6961-4 
  • Sundstr�m, Marie (1986). Vilhelm Moberg: samh�llskritik 1950-1960. Specialarbete / H�gskolan i Bor�s, Institutionen Biblioteksh�gskolan, 0281-5664 ; 1986:94. Bor�s. Libris 602939 
  • Vidare med Vilhelm Moberg: �tta forskare om hans f�rfattarskap. Vilhelm Moberg-s�llskapets skriftserie, 1101-5543 ; 21. Stockholm: Carlsson. 2009. Libris 11418736. ISBN 978-91-7331-245-5 
  • Vilhelm Moberg - en v�nbok. Stockholm: Bonniers. 1973. Libris 7144233. ISBN 91-0-039053-4 
  • Vilhelm Moberg i blickpunkten. Vilhelm Moberg-s�llskapets skriftserie, 1101-5543 ; 11. V�xj�: Vilhelm Moberg-s�llsk. 1999. Libris 7454005. ISBN 91-630-8360-4 
  • Vilhelm Moberg l�st p� nytt: 12 studier i hans f�rfattarskap. Vilhelm Moberg-s�llskapets skriftserie, 1101-5543 ; 5. Stockholm: Carlsson. 1994. Libris 7666400. ISBN 91-7798-845-0 
  • Vilhelm Moberg, sanningen och friheten. Vilhelm Mobergs skrifter, 1101-5543 ; 10. V�xj�: Vilhelm Moberg-s�llsk. i samarbete med ABF Stockholm. 1998. Libris 7453137. ISBN 91-630-7074-X 
  • Wallin, Lars-Inge (1975). Vilhelm Moberg och b�ckerna: notiser i hans verk om b�cker, l�sning, bibliotek, folkbildning. Specialarbete / Biblioteksh�gskolan, 0347-1128 ; vt 1975:50. Bor�s. Libris 257523 

Externa l�nkar

[redigera | redigera wikitext]