Östra kyrkogården, Göteborg
| Östra kyrkogården, Göteborg | |
| Begravningsplats | |
 Östra kyrkogården i oktober månad 2009.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Göteborg |
| Datum | 16 november 1860 |
| Skötsel | Svenska kyrkan |
| Antal gravar | > 17 700 |
| Webbplats: Svenska kyrkan: �stra kyrkog�rden | |
�stra kyrkog�rden �r G�teborgs tredje st�rsta kyrkog�rd. Den gr�nsar till stadsdelarna Lunden, Bagareg�rden och H�rlanda. Vid det nordv�stra h�rnet av kyrkog�rden ligger Redbergsplatsen. Kyrkog�rden har en areal av 25,3 hektar, rymmer cirka 17 717 gravplatser och 150 000 m�nniskor uppskattas ha gravsatts d�r, urnor inr�knat.[1] Kyrkog�rden karakt�riseras av tv� cirkelformade anl�ggningar och tv� st�rre kullar, av vilka den v�stra kullen med sitt gravmonument har f�tt mest uppm�rksamhet. De flesta monumenten �r resta �ver g�teborgare som varit verksamma inom handel, industri och sj�fart och genom donationer varit med och skapat staden G�teborg.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Den Gamla kyrkog�rden nere p� Fattighus�ngen (i stadsdelen Stampen, granne med M�lndals�n och Fattighus�n) visade sig vara otillr�cklig och marken var sumpig. Vid s� kallad allm�n r�dstuga den 19 oktober 1860, besl�ts att k�pa in 48 tunnland och 21 kappland mark av herr Schuback p� Bagareg�rden. Priset var 60 000 riksdaler. Kyrkog�rden utformades av stadsarkitekten J H Str�mberg. Invigningen av den nya kyrkog�rden (d� Begravningsplatsen) skedde den 16 november 1860, f�rr�ttad av domprosten Peter Wieselgren, tillsammans med en ungdomsk�r fr�n Elementarl�roverket. Den 27 februari 1861 skedde den f�rsta begravningen; i f�lt nummer 9, grav nummer 1 nedsattes sonen till f�re detta artilleristen N. Moberg, Frans Ludvig (20 dagar gammal), och den 12 mars samma �r s�ldes f�r 100 riksdaler den f�rsta familjegraven till kapten C E L. Lunge i f�lt nummer 10, grav nummer 1. Under det f�rsta �ret begravdes "348 �ldre och 648 barn", d� m�ssling och difteri h�rjade staden sv�rt.
Under m�nga �r sk�rdades h� p� begravningsplatsens lediga marker. �r 1866 uppgick stadens int�kt f�r det till 500 Riksdaler.[5]
Gravar f�r k�nda personer
[redigera | redigera wikitext]P� �stra kyrkog�rden finns gravmonument �ver personer och sl�kter som spelat stor roll inom n�ringslivet i G�teborg, som till exempel familjen George Seaton, Charles Felix Lindberg, S. A. Hedlund, stordonatorn Sven Renstr�m,stordonatorn Axel Adler / Adlerbert, donatorn August R�hss, Olof Wijk d.y., Hjalmar Wijk, Gustaf Werner, William Gibson, Axel Brostr�m, Dan Brostr�m, Gunnar Engellau, Axel Carlander, Knut J:son Mark, Friedrich M�hlenbock. H�r ligger ocks� F�rsta Majblommans skapare Beda Hallberg, Ivar Arosenius, Karin Boye, Vitalis Norstr�m, Dan-Axel Brostr�m, Albert Ulrik B��th, Sven Rydell, Bengt Erland Fogelberg, Sonya Hedenbratt, Barbro H�rberg, Erik L�nnroth, Eric Lemming,[6] Otto Nordenskj�ld, Viktor Rydberg, Victor von Gegerfelt, Carl Skottsberg, Lena Brogren, Ulf Thor�n, och Frigga Carlberg begravda.
Byggnader
[redigera | redigera wikitext]
Ett kapell stod klart 1861 och ritades av stadsarkitekten Hans Str�mberg (1821-1872).[7] Kapellet st�ngdes i april 2018 efter den brand, som f�ljde p� grund av ett blixtnedslag i kapellets tak. Branden orsakade stora skador. Det �ter�ppnade �stra kapellet har f�r�ndrats efter en omfattande restaurering. Ceremonilokalen �ppnades i november 2019. Fr�n utsidan kan man se det nya taket i skiffer, som �r mer likt ursprunget fr�n 1861. De stora f�r�ndringarna finns dock p� insidan. Ny f�rgs�ttning, en omgjord orgell�ktare och inte minst m�lningar, som dolts i m�nga �r.[8]
P� kyrkog�rden finns byggnader f�r f�rvaltningen, ett krematorium efter ritning av arkitekten Hans Hedlund.[9] Grosshandlare P. Isberg var den f�rsta som kremerades, den 1 februari 1890. Krematoriet brann ner 23 december 1920, men �teruppf�rdes[10] och anv�ndes fram till 1951, d� Kvibergs nyuppf�rda krematorium tog �ver.[11]
Vid Danska v�gens m�te med Redbergsplatsen, direkt innanf�r huvudentr�n, ligger den gamla inspektorsbostaden, byggd i tegel. Den numera rivna vaktm�starebostaden, l�g vid ing�ngen fr�n H�rlandav�gen-K�lltorpsgatan.[12]
Entr�n
[redigera | redigera wikitext]Den ursprungliga huvudentr�n l�g d�r dagens stora stenkors st�r uppst�llt. Entr�n revs 1927 d� sp�rv�gen skulle dras fram. Den inskjutna platsen framf�r entr�n leder bes�karen in mot kyrkog�rden genom en mjukt, konkavt, sv�ngd form. Sj�lva entr�n best�r av fyra entr�poster i ljus granit med rusticering och ett strikt klassicerat formspr�k. De n�got h�gre mittenposternas �verstycken �r profilerade och kopparkl�dda p� ovansidan, och kr�ns av dekorativa bronsurnor i form av stiliserade fåglar som med sina huvuden bär upp stora fat. Pargrinden i mitten är utformad i smidesjärn. Vid sidan av mittgrinden finns två lägre grindposter med samma utförande som mittposterna och enkelgrindar i samma utformning och material som pargrinden. Den halvmeterhöga muren som ansluter till entrén består av rusticerande, grovhuggna granitblock och är på ovansidan täckt av släta granitblock samt krönt av ett högt, strikt utformat och sparsamt dekorerat järnstaket.[13]
Judiska begravningsplatsen
[redigera | redigera wikitext]I södra änden av Östra kyrkogården finns en judisk begravningsplats.
Bildgalleri över gravar på Östra kyrkogården
[redigera | redigera wikitext]-
Charles Felix Lindbergs grav, med utsikt mot de K-märkta landshövdingehusen vid Uddevallagatan i Bagaregården. -
Oscar Gyllenhammars familjegrav -
Monument över Förföljelsernas offer. "Rakel begråter sina barn." Jer. 31:14. "Till minne av förföljelsernas offer 1933-1945". -
Judiska begravningsplatsen.
.JPG)
Se även
[redigera | redigera wikitext]
Gravsatta på Östra kyrkogården i Göteborg – en fullständigare förteckning (kategori)- Västra kyrkogården, Göteborg
- Gravsatta på Västra kyrkogården i Göteborg – en fullständigare förteckning (kategori)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Junfors, Håkan (23-29 maj 2009). ”Ny plats för vila på Östra kyrkogården”. Tidningen Öster (Kyrkogårdsförvaltningen) (5): s. 4.
- ^ Berg, Karl-Olof (red.); Johansson, Ann-Christin; Emanuelson, Lena (2008). Kyrkogårdarna i Göteborg. Göteborg: Svenska kyrkan i Göteborg : kyrkoförvaltningen. sid. 9
- ^ Örgryte/Härlanda tidning, maj 2006, sid.6[död länk]
- ^ Göteborgs Posten. 3 oktober 1991. Läst 7 juni 2011.
- ^ Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1867 : Nis 1 - 38, Göteborg 1867, N:o 30, s. 11
- ^ Åstrand, Göran (1999). Här vilar berömda svenskar
- ^ Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue - intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950. Haspen Förlag. sid. 120. ISBN 91-970916-3-4
- ^ Östra kapellet, Göteborg, svenskakyrkan.se. Läst 2 mars 2022.
- ^ Bild av byggnaden m.m
- ^ Lignell, Harald (red.); Harald, Björn; Möndell, Axel; Wallhäll, Doug (1952). Göteborgsbilder 1850-1950. Göteborg: Bokförlaget Nordisk Litteratur. sid. 447
- ^ Prytz, Carl Gustaf (1898). Kronologiska anteckningar rörande Göteborg (2:a utökade upplagan). Göteborg: Wald. Zachrissons Boktryckeri. sid. 181
- ^ Gamla Redbergspojkar. 1964. sid. 29-30
- ^ von Mentzer, Karolina; Johansson, Klara (1995). Östra kyrkogården. Kulturhistorisk inventering av Göteborgs kyrkogårdar, rapport 6. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum och Göteborgs Kyrkogårdsförvaltning. sid. 14, 43
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Redbergslid med omnejd genom tiderna, Gamla Redbergspojkar. 1964. sid. 29-31
- Scander, Ralf (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982. sid. 54
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Andréasson, Mats; Moback Ulf, Engström Krister (2018). Värt en omväg: gömda oaser i och runt Göteborg. Karlstad: Votum. sid. 156-165. Libris 21674916. ISBN 9789188435507
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Östra kyrkogården.