Benetton Formula
T�vlingsnamn | Mild Seven Benetton Renault |
---|---|
Hemvist | England |
Aktivt | 1986 - 2001 |
Stallchef | Flavio Briatore |
F�rare | Se F1-s�songer |
Br�nsle | Total |
Lopp | 260 |
Vunna lopp | 27 |
Pole position | 15 |
Snabbaste varv | 36 |
Konstrukt�rstitlar | 1 (1995) |
F�rartitlar | 2 (Michael Schumacher 1994, 1995) |
Benetton Formula 1 var ett italienskt, senare ett franskt, formel 1-stall som startades som Toleman 1980.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Benetton var mycket framg�ngsrikt under mitten av 1990-talet och vann konstrukt�rsm�sterskapet 1995. Stallets fr�mste f�rare var Michael Schumacher, som blev formel 1-v�rldsm�stare i Benetton tv� g�nger.
Hur det b�rjade
[redigera | redigera wikitext]1985 best�mde sig United Colors of Benettons grundare Luciano Benetton f�r att k�pa Toleman. Han gjorde inf�r s�songen 1986 klart med motorer fr�n BMW och f�rarna Gerhard Berger och Teo Fabi. Den f�rsta s�songen var �verraskande framg�ngsrik, d� Berger och Fabi tog flera pole position men de h�ll inte m�ttet i loppen. Berger vann dock i Mexiko, vilket var stallets f�rsta seger n�gonsin.
S�songen 1987 bytte man till Ford-motorer och Berger ersattes av belgaren Thierry Boutsen. F�rarparet Fabi och Boutsen lyckades hyfsat, men det blev bara tv� pallplatser, Fabis tredjeplats i �sterrike och Boutsens dito i Australien.
S�songen 1988 ersattes Fabi av landsmannen Alessandro Nannini. Boutsen slutade fyra i f�rar-VM, medan Nannini kom p� tionde plats. Boutsen l�mnade stallet men Benetton hade under s�songen gjort klart med supertalangen Johnny Herbert. Han skadade sig dock under ett formel 3000-lopp p� Brands Hatch men lyckades komma tillbaka till s�songen 1989.
Herbert hade sv�ra bensm�rtor men lyckades p� n�got underligt s�tt �nd� ta fem po�ng. Han kvalade dock knappt in till loppen, varf�r Benetton br�t kontraktet. Herbert ersattes av Emanuele Pirro, men han lyckades inte mycket b�ttre. D�rmed blev det Nannini som fick dra lasset och det gjorde han med den �ran n�r han till exempel vann i Japan.
Stallet fick nu en ny chef, Flavio Briatore, som kom fr�n Benettons marknadsf�ringsavdelning.
Piquet
[redigera | redigera wikitext]S�songen 1990 gjorde Benetton en rej�l kupp n�r man h�mtade Nelson Piquet fr�n Lotus d�r han hade f�rt en tynande tillvaro efter sin f�rartitel med Williams 1987. Detta blev Benettons dittills b�sta s�song, d� Piquet vann i Japan och Australien och slutade delad trea i f�rar-VM och Benetton trea i konstrukt�rs-VM. Alessandro Nannini var den perfekte andref�raren och s�g ut att vara p� v�g mot en sjundeplats i f�rarm�sterskapet n�r han skadade armen i en helikopterkrasch. Detta innebar att Roberto Moreno fick �verta hans plats i de tv� sista loppen, och kom tv�a i Japan.
Moreno fick f�rnyat f�rtroende 1991, som annars var en tung s�song f�r Benetton. John Barnard blev teknisk direkt�r och sparkade ut Rory Byrne, vilket innebar att 1991 �rs bil var en helt annorlunda bil. Den fungerade inte klanderfritt och Piquets seger i Kanada kom tack vare mer tur �n skicklighet. I augusti uppt�ckte Flavio Briatore och Tom Walkinshaw en ung tysk, Michael Schumacher, som k�rde f�r Jordan. Moreno skickades iv�g och ist�llet kom den 22-�rige tysken. Schumacher slogs om ledningen ett tag i Spanien, innan han �kte av banan och blev sexa. Schumacher gjorde i �vrigt en bra insats och n�r Piquet sedan slutade, s� var Benettons val av f�rstef�rare givet.
Schumacher
[redigera | redigera wikitext]S�songen 1992 kom Martin Brundle till stallet ifr�n ett krisande Brabham. Michael Schumacher var den stora stj�rnan och k�rde snabbt ifr�n Brundle. Tysken tog sin f�rsta pallplats i s�songens andra delt�vling och sedan fl�t det p�. Han kom tv�a i Spanien och l�g tidigt trea i f�rarm�sterskapet. I Frankrike tog sedan Brundle sin f�rsta pallplats, 33 �r gammal. Brundle tog fler po�ng �n Schumacher, som hade vissa tekniska problem men var trots det snabbare men i Ungerns Grand Prix 1992 knuffade Brundle Schumacher av banan. Tv� veckor senare dock kunde inget stoppa Schumacher som vann i Belgien, efter en storartad taktisk insats. Genom en andraplats i avslutningsloppet i Australien s�krade Schumacher en tredjeplats i f�rar-VM.
1993 var Benettons bil snabbare, dock inte lika snabb som Williams och McLarens samt ganska op�litlig. Brundle hade l�mnat stallet och ersatts av italienaren Riccardo Patrese. Han troddes vara en tuff stallkamrat, men Schumacher krossade s�dana f�rhoppningar. I slutet av s�songen tog Schumacher sin andra seger i karri�ren n�r han vann i Portugal. Schumacher kom fyra i f�rar-VM p� 52 po�ng, medan Patrese kom femma p�...20 po�ng. Italienaren tvingades att l�mna stallet, kanske inte ett s� smart beslut, med tanke p� vad Schumachers nya stallkamrater presterade den f�ljande s�songen.
VM-titeln 1994
[redigera | redigera wikitext]S�songen 1994 skulle bli en mycket sp�nnande s�song. Benetton hade tagit fram en ny bil som var riktigt snabb och hela stallet andades optimism n�r s�songen inleddes. Ayrton Senna i Williams var den store favoriten, f�re Damon Hill och Michael Schumacher. Benettons andref�rare blev finl�ndaren JJ Lehto fr�n Sauber. Dock skadade sig Lehto innan s�songen i en krasch under en testk�rning, varf�r den unge nederl�ndaren Jos Verstappen fick k�ra i premi�ren i Brasilien, d�r Schumacher vann efter att Senna snurrat av banan.
I Stilla havets Grand Prix tog Schumacher �nnu en enkel seger sedan Senna blivit p�k�rd av Mika H�kkinen. I San Marinos Grand Prix 1994 f�rolyckades Senna n�r hann ledde loppet. Schumacher vann sedan det omstartade loppet och tog tio po�ng men var helt kn�ckt efter�t. Schumacher fick h�rd kritik f�r att han log under prisceremonin, men faktum var att Senna d� inte var d�df�rklarad.
I Monaco tog Schumacher sin f�rsta pole position och en ny seger. Lehto, som gjort sin s�songsdebut i San Marino, kvalade in som femma. Han fick sedan stopp under loppet och blev p�k�rd av Pedro Lamy och br�t armen. Lehto k�rde n�gra lopp till, innan han gav upp f�r sm�rtorna och avbr�t s�songen. Schumacher kom tv�a i Spanien, trots att han tvingades k�ra mer �n halva loppet p� femmans v�xel. Sedan vann tysken i Kanada och i Frankrike. Schumacher var oslagbar och efter sju delt�vlingar och l�g han 37 po�ng f�re tv�an Damon Hill, sedan b�rjade turbulensen.
I Storbritannien blev till exempel Schumacher diskvalificerad f�r att ha k�rt om Hill under uppv�rmningsvarvet. I Tyskland r�kade Verstappen ut f�r en eldsv�da i dep�n men hade tur som klarade sig oskadd och Schumacher sveddes av en mindre eldsl�ga n�r hans motor spr�ngdes. I Ungern vann Schumacher igen och ledde f�rarm�sterskapet med 31 po�ng men i Belgien blev han diskvalificerad f�r en felaktig bottenplatta och dessutom personligen avst�ngd i tv� lopp.
Verstappen och den nu friske Lehto ryckte in men ingen av dem gjorde n�gon succ�. I Europas Grand Prix p� Jerezbanan gjorde Schumacher ett stabilt lopp och kunde beh�lla sin VM-ledning. I Japan f�rlorade dock Schumacher till Hill. Det skiljde nu bara en po�ng mellan dessa inf�r det sista loppet i Australien, d�r de b�da krockade. Detta innebar att Schumacher vann VM och tog d�rmed sin f�rsta m�sterskapstitel. Benetton hade dock s� svaga andraf�rare att Williams kunde vinna konstrukt�rsm�sterskapet. Johnny Herbert, som k�rde de tv� sista loppen f�r Benetton, blev stallets f�rare tillsammans med Schumacher den f�ljande s�songen.
VM-titlarna 1995
[redigera | redigera wikitext]S�songen 1995 bytte Benetton motorer fr�n Ford till Renault. Michael Schumacher inledde s�songen genom att vinna i Brasilien men det blev rabalder sedan det visat sig att b�de Benetton och Williams hade k�rt p� felaktigt br�nsle. Schumacher fick beh�lla sina po�ng, medan de b�gge stallen blev av med sina konstrukt�rspo�ng. Stallets andref�rare Johnny Herbert hade dock stora problem i premi�ren.
I Argentina vann �rkerivalen Damon Hill medan Schumacher kom trea. Hill vann �ven i San Marino, d�r Schumacher ledde innan han kraschade i Piratella, dock utan att skada sig. I Spanien kom stallets andra av tv� dubbelsegrar. Schumacher vann loppet och tog �ver ledningen i VM-tabellen, medan Herbert tog sin f�rsta pallplats. I Monaco slog Schumacher Hill i dep�n och vann. I Kanada gick det s�mre f�r Benetton och Schumacher, som fick n�ja sig med en femteplats.
Nu b�rjade spekulationerna om Schumacher var p� v�ga att l�mna stallet. Ferrari, McLaren och Williams var alla intresserade av den regerande m�staren Schumacher. Mest intresserade var Ferrari, som erbj�d Schumacher en rekordstor l�n f�r att f� �ver honom.
I Frankrike vann Schumacher igen, men i Storbritannien krockade han och Hill, och b�da fick bryta. I st�llet kunde Herbert vinna loppet, vilket var hans f�rsta vinst efter sex s�songer i formel 1. I Tyskland vann Schumacher sitt femte lopp f�r s�songen och tog en �verl�gsen ledning i VM-tabellen. I Ungern tog Hill segern efter att Schumacher f�tt tekniska problem. Den 16 augusti 1995 meddelade Schumacher att han hade skrivit p� f�r Ferrari f�r s�songen 1996.
N�r Schumacher kvalade in som sextonde f�rare i Belgien s�g det ut som Williams skulle ta �ver, men Schumacher kom tillbaka och vann loppet efter sin st�rsta uppvisning i karri�ren. I Italien krockade Schumacher och Hill och Jean Alesi i Ferrari fick problem p� slutet, varf�r Herbert kunde ta sin andra seger i karri�ren. I Portugal kom Schumacher tv�a och sedan vann han Europas Grand Prix. Han vann d�refter Stilla havets Grand Prix och s�krade d�r m�startiteln genom en ledning p� 33 po�ng f�re Hill med tv� delt�vlingar kvar. I Japan vann Schumacher sitt sista lopp f�r Benetton, medan Herbert kom trea. I s�songens sista lopp i Australien kolliderade Schumacher med Alesi och fick bryta, men Schumacher hade vunnit f�rarm�sterskapet och Benetton-Renault konstrukt�rsm�sterskapet.
Alesi och Berger
[redigera | redigera wikitext]S�songen 1996 hade Michael Schumacher g�tt till Ferrari och Johnny Herbert, som inte f�tt nytt kontrakt, till Sauber. De b�da ersattes av de tidigare Ferrarif�rarna Jean Alesi och Gerhard Berger. Brasilianen Rubens Barrichello blev v�ldigt f�rv�nad �ver anst�llningen av Berger. Barrichello var i stort sett klar, hade bes�kt fabriken och v�ntade p� att skriva kontrakt, n�r Benetton pl�tsligt satsade p� Berger.
I s�songens andra lopp i Brasilien kom Alesi p� andra plats. Sedan lyckades han inte h�nga med Williams, men att han skulle f� problem med Schumachers l�ngsamma Ferrari, �verraskade de flesta. Alesi k�rde ihop 47 po�ng och slutade fyra i f�rar-VM, vilket dock ans�gs som ett misslyckande. Bergers misslyckande var dock st�rre. Han tog bara 21 po�ng i den tidigare v�rldsm�starbilen. B�da f�rarna hade kontrakt �ven s�songen 1997. Det gick d� �nnu s�mre f�r Alesi, som tog 36 po�ng men som �nd� slutade fyra i f�rarm�sterskapet efter att Schumacher blivit diskvalificerad.
Berger gjorde under s�songen en bih�leoperation och d� meddelade Flavio Briatore att ingen av f�rarna skulle f� nya kontrakt utan att man ist�llet skulle satsa p� Giancarlo Fisichella och Alexander Wurz. Berger �terkom riktigt arg och h�mnades p� Briatore genom att vinna i Tyskland. Berger slutade efter s�songen medan Alesi drog vidare till Sauber.
Slutet f�r Benetton
[redigera | redigera wikitext]S�songen 1998 slutade stallchefen Flavio Briatore, om �n tillf�lligt. Giancarlo Fisichella, som var tippad som en framtida v�rldsm�stare, kom fr�n Jordan och Alexander Wurz fick ocks� sin stora chans.
Benetton lyckades, trots f�rlusten av Renault som motorleverant�r, h�nga med r�tt bra i b�rjan av s�songen. I Monaco och Kanada kom stallet tv�a. Wurz tog ett stort antal fj�rdeplatser och b�de Ferrari och nybildade BAR blev intresserade av honom. Under andra halvan av s�songen f�rlorade stallchefen David Richards kontrollen och stallet tog d� bara n�gra f� po�ng. Detta gjorde att Ferraris intresse f�r Fisichella och Wurz minskade, vilket innebar att Benetton fick beh�lla sina f�rare.
S�songen 1999 blev ingen rolig s�song heller. Visserligen kom Fisichella tv�a i Kanada och l�g delad fyra i VM-tabellen efter sex delt�vlingar, men sedan rasade allt igen. Fischella tvingades dessutom se p� n�r Rubens Barrichello tog f�rarplatsen i Ferrari som han var ute efter. Wurz tog bara tv� po�ng vilket han upprepade den f�ljande s�songen och fick d�refter d�rf�r sparken.
S�songen 2000 gich de b�ttre f�r Fischella som tog tre pallplatser. Han kom tv�a i Brasilien, trea i Monaco och trea i Kanada. Men sedan kom hans vanliga svacka och han tog inga fler po�ng. Fischella blev �nd� sexa i f�rar-VM.
S�songen 2001 hade Wurz ersatts av britten Jenson Button. Benettonbilarna var alldeles f�r l�ngsamma och man fick k�mpa i botten. I Spanien f�rlorade b�de Fischella och Button till och med mot nykomlingen Fernando Alonso i Minardi. D� best�mde sig Briatore, som nu var tillbaka, att v�rva Alonso.
Fisichella gick till Jordan medan Button, trots att han var riktigt l�ngsam, fick f�rnyat f�rtroende inf�r stallets ombildning. Benetton s�ldes till Renault och fick namnet Benetton Renault f�r att d�refter �verg� i Renault F1 2002.
F1-s�songer
[redigera | redigera wikitext]S�song | T�vlingsnamn | Bil | Motor | D�ck | Po�ng | VM-plac. | F�rare 1 | F�rare 2 | �vriga f�rare |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1986 | Benetton Formula Ltd | Benetton B186 | BMW 1.5 L4T | P | 19 | 6:a | Teo Fabi | Gerhard Berger | |
1987 | Benetton Formula Ltd | Benetton B187 | Ford F1 1.5 V6T | G | 28 | 5:a | Teo Fabi | Thierry Boutsen | |
1988 | Benetton Formula Ltd | Benetton B188 | Ford Cosworth DFR 3.5 V8 | G | 39 | 3:a | Alessandro Nannini | Thierry Boutsen | |
1989 | Benetton Formula Ltd | Benetton B188 Benetton B189 |
Ford Cosworth DFR 3.5 V8 Ford HB 3.5 V8 |
G | 39 | 4:a | Alessandro Nannini | Johnny Herbert Emanuele Pirro |
|
1990 | Benetton Formula Ltd | Benetton B189B Benetton B190 |
Ford HB 3.5 V8 | G | 71 | 3:a | Roberto Moreno[1] Alessandro Nannini |
Nelson Piquet | |
1991 | Camel Benetton Ford | Benetton B190B Benetton B191 |
Ford HB 3.5 V8 | P | 38,5 | 4:a | Roberto Moreno Michael Schumacher[2] |
Nelson Piquet | |
1992 | Camel Benetton Ford | Benetton B191B Benetton B192 |
Ford HB 3.5 V8 | G | 91 | 3:a | Michael Schumacher | Martin Brundle | |
1993 | Camel Benetton Ford | Benetton B193 Benetton B193B |
Ford HB 3.5 V8 | G | 72 | 3:a | Michael Schumacher | Riccardo Patrese | |
1994 | Mild Seven Benetton Ford | Benetton B194 | Ford Zetec-R 3.5 V8 | G | 103 | 2:a | Michael Schumacher | Johnny Herbert Jos Verstappen |
JJ Lehto[3] |
1995 | Mild Seven Benetton Renault | Benetton B195 | Renault 3.0 V10 | G | 137 | 1:a | Michael Schumacher | Johnny Herbert | |
1996 | Mild Seven Benetton Renault | Benetton B196 | Renault 3.0 V10 | G | 68 | 3:a | Jean Alesi | Gerhard Berger | |
1997 | Mild Seven Benetton Renault | Benetton B197 | Renault 3.0 V10 | G | 67 | 3:a | Jean Alesi | Gerhard Berger Alexander Wurz |
|
1998 | Mild Seven Benetton Playlife | Benetton B198 | Playlife 3.0 V10 | B | 33 | 5:a | Giancarlo Fisichella | Alexander Wurz | |
1999 | Mild Seven Benetton Playlife | Benetton B199 | Playlife 3.0 V10 | B | 16 | 6:a | Giancarlo Fisichella | Alexander Wurz | |
2000 | Mild Seven Benetton Playlife | Benetton B200 | Playlife 3.0 V10 | B | 20 | 4:a | Giancarlo Fisichella | Alexander Wurz | |
2001 | Mild Seven Benetton Renault | Benetton B201 | Renault RS21 3.0 V10 | M | 10 | 7:a | Giancarlo Fisichella | Jenson Button |
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Körde i Japan 1990 och Australien 1990.
- ^ Körde fr.o.m. Italien 1991.
- ^ Försteförare i Italien 1994 och Australien 1994 samt andreförare i San Marino 1994, Monaco 1994, Spanien 1994 och Kanada 1994.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Research Racing - Benetton Formula 1
- Wikimedia Commons har media som rör Benetton Formula.