Ayrton Senna
Ayrton Senna da Silva | |
Ayrton Senna, 1989. | |
Född | 21 mars 1960 São Paulo, Brasilien |
---|---|
Död | 1 maj 1994 (34 år) Bologna (efter en tävlingsolycka i Imola), Emilia-Romagna, Italien |
Formel 1 | |
Aktiv | 1984 - 1994 |
Mästartitlar | 3 (1988, 1990, 1991) |
Senaste stall | Williams |
Debut | Brasilien 1984 |
Sista lopp | San Marino 1994† |
Antal lopp | 162 |
Antal starter | 161 |
Antal brutna lopp | 50 |
Segrar | 41 |
Andraplatser | 23 |
Tredjeplatser | 16 |
Pallplatser | 80 |
Pole position | 65 |
Snabbaste varv | 19 |
Diskvalificerad | 3 |
Po�ng totalt | 610 |
Ayrton Senna da Silva, f�dd 21 mars 1960 i S�o Paulo, d�d 1 maj 1994 i Bologna (efter en t�vlingsolycka i Imola) i Italien, var en brasiliansk racerf�rare som blev v�rldsm�stare i Formel 1 tre g�nger. Bruno Senna �r hans systerson.
Asteroiden 6543 Senna �r uppkallad efter honom.[1]
Racingkarri�r
[redigera | redigera wikitext]Senna debuterade i Brittiska F3-m�sterskapet i det sista loppet s�songen 1982. Han tog pole position, satte snabbaste varvtid och vann loppet. �ret d�rp� k�rde Senna formel 3 i West Surrey Racing. Bilen han k�rde var en Ralt RT3-Toyota. Senna inledde med nio segrar innan han k�rde av p� Silverstonebanan. Sedan f�ljde n�gra d�liga lopp och v�rste konkurrenten Martin Brundle tog ledningen i po�ngstriden med en po�ng och tv� lopp kvar. Senna vann de �terst�ende loppen och tog hem F3-titeln 1983.
Senna var en mycket skicklig och spektakul�r racerf�rare, som senare blev v�rldsm�stare i formel 1 tre g�nger, s�songerna 1988, 1990 och 1991. Hans m�nga dueller med Alain Prost tillh�r formel 1-sportens mest rafflande. Senna anses vara en av de snabbaste f�rare som n�gonsin funnits i formel 1,[2] vilket hans rekord p� 65 pole position bevisar. Michael Schumacher tangerade dock och slog rekordet senare, men han beh�vde 233 lopp j�mf�rt med Sennas 162 f�r att uppn� samma antal.
Ayrton Senna omkom under San Marinos Grand Prix 1994. Det blev en mycket tragisk t�vling, eftersom �sterrikaren Roland Ratzenberger redan hade omkommit under tidskvalificeringen inf�r det loppet.
Senna blev f�r sina insatser invald i International Motorsports Hall of Fame 2000.
Flera Formel 1-f�rare, som Michael Schumacher, Fernando Alonso, Mika H�kkinen, Lewis Hamilton, Rubens Barrichello och David Coulthard anser att Senna �r den b�sta f�raren n�gonsin.
1984
[redigera | redigera wikitext]Senna inledde sin karri�r i Toleman 1984 och i Monaco var han n�ra att vinna. Faktum var att han hade passerat Alain Prost, som ledde loppet, d� loppet flaggades av p� grund av regn. Resultatet r�knades dock tv� varv tillbaka varf�r Prost vann. Senna var mycket uppr�rd efter�t och h�vdade att de franska funktion�rerna hade p�verkat resultatet. Han fortsatte att g�ra succ� men n�r han skrev kontrakt med Lotus inf�r s�songen 1985 st�ngdes han av i ett lopp. Senna blev v�ldigt arg och k�rde i ren ilska in p� en tredjeplats i Portugal efter att han kommit tillbaka.
1985
[redigera | redigera wikitext]Senna gick nu till Lotus d�r han bildade par med italienaren Elio de Angelis. Det var en framg�ngsrik duo och Senna vann sitt f�rsta lopp i Portugal i �sregn och vann �terigen i Belgien. Han tog sju pole position under s�songen. Sennas bil var ganska op�litlig, s� han kunde inte h�nga med i toppen, som de Angelis gjorde under st�rre delen av s�songen. I takt med att bilen blev mer tillf�rlitlig lyckades Senna ta sig upp p� fj�rde plats i f�rar-VM vilket var f�re de Angelis. Hans stallkamrat gick sedan till Brabham och f�rolyckades senare under tr�ning p� Circuit Paul Ricard 1986.
1986
[redigera | redigera wikitext]S�songen 1986 fick Senna engelsmannen Johnny Dumfries som ny stallkamrat. Senna valde sj�lv Dumfries eftersom han tyckte att Derek Warwick var f�r riskabel. Dumfries blev en rej�l flopp varf�r Senna sj�lv fick dra Lotus lass, vilket var n�got han gjorde med den �ran. Han vann tv� delt�vlingar under s�songen och h�ngde med i kampen om f�rartiteln tills det var ett par t�vlingar kvar. F�r Dumfries blev det hans sista s�song i formel 1.
1987
[redigera | redigera wikitext]1987 blev Sennas sista s�song i Team Lotus|Lotus. Han inledde �terigen framg�ngsrikt genom att bland annat vinna i Monaco och USA. Han kunde dock inte h�nga med Williams f�rare Nelson Piquet och Nigel Mansell som drog ifr�n. Senna hade �terigen en d�lig stallkamrat, japanen Satoru Nakajima, som inte kunde matcha Senna. Senna var i en hel del br�k med Lotusledningen och n�r McLarens stallchef Ron Dennis lockade med Honda-motorer och en bra l�n nappade Senna. Han blev trea i f�rar-VM 1987 men f�ljande s�song v�ntade en tuff utmaning, d� han skulle f� Alain Prost som stallkamrat.
1988
[redigera | redigera wikitext]Senna k�rde nu f�r McLaren vilket blev en rej�l utmaning. Han blev diskvalificerad i premi�ren i Brasilien och kraschade sedan i det tredje loppet i Monaco. D�refter b�rjade han vinna lopp efter lopp. McLaren var helt �verl�gsna och vann 15 av 16 delt�vlingar. Senna var den vassare och vann �tta lopp medan stallkamraten Alain Prost vann sju. Prost var j�mnare och tog fler po�ng men eftersom enbart de elva b�sta resultaten r�knades in i m�sterskapet vann Senna f�rar-VM, tack vare �tta segrar och tre andraplatser. Han vann sin f�rsta VM-titel 1988 28 �r gammal och blev d� den yngste m�staren sedan Niki Lauda 1975.
1989
[redigera | redigera wikitext]Den regerande v�rldsm�staren Senna s�g ut att g� mot en ny titel efter att ha vunnit tre av fyra f�rsta loppen 1989, men turen v�nde. I Portugal fick han till exempel bryta loppet efter att ha kolliderat med Nigel Mansell i Ferrari som redan var diskvalificerad. Senna kom dock tillbaka i slutet av s�songen och vann i Spanien. Inf�r loppet i Japan hade Senna en enorm press p� sig, eftersom han var tvungen att vinna d�r samt det efterf�ljande loppet. Senna jagade Prost och f�rs�kte passera honom, men i Casio Triangle fanns det inte plats f�r b�da. Bilarna hakade i varandra och Prost fick bryta loppet. Senna fick hj�lp upp p� banan av funktion�rer och kunde forts�tta och gick i m�l som etta. Han blev dock diskvalificerad f�r att han kommit tillbaka p� banan p� fel st�lle och d�rmed kunde stallkamraten Alain Prost koras som v�rldsm�stare. Senna blev vansinnigt arg och svor p� presskonferensen �ver funktion�rerna varefter han meddelade att han skulle sluta.
1990
[redigera | redigera wikitext]Efter att Alain Prost g�tt till Ferrari �vertalades Senna att forts�tta och blev d� stallkamrat med Gerhard Berger 1990. Senna vann s�songspremi�ren i USA efter en tuff duell med Jean Alesi i Tyrrell. Senna vann d�refter i Monaco och Kanada men r�kade sedan in i en svacka, som innebar tre raka segrar f�r Prost. I V�sttyskland vann Senna igen, liksom i Belgien och i Italien. Sedan blev det motigt f�r Senna och Prost kunde ta upp kampen, men i Japan avgjorde Senna, fast p� ett osportsligt s�tt. Han k�rde p� Prost varvid b�da bilarna k�rde av f�rsta kurvan och d�rmed blev Senna v�rldsm�stare. Senna var dock bekymrad �ver McLarens prestanda och skrev kontrakt med Ferrari men han �ndrade sig och stannade kvar i stallet �ven s�songen 1991.
1991
[redigera | redigera wikitext]Senna var knapp favorit f�re Alain Prost i Ferrari s�songen 1991. Hotet fr�n Prost uteblev dock. Senna vann de fyra f�rsta loppen och tycktes vara p� v�g mot en ny m�startitel enkelt. Ist�llet var Nigel Mansell i Williams p� v�g att komma i kapp, n�r han under mitts�songen vann tre raka lopp. Sennas trumfkort var dock hans j�mnhet vilket gjorde att Mansell aldrig hann i fatt. Mot slutet av s�songen drog Senna till och med ifr�n och vann m�sterskapstiteln med 24 po�ngs marginal. Noterbart �r att Senna f�r f�rsta g�ngen vann i Brasilien 1991, och det med en v�xell�da som med ungef�r 10 varv kvar fastnat i sj�tte v�xeln.
1992
[redigera | redigera wikitext]Redan vid den f�rsta delt�vlingen 1992 stod det klart att det skulle bli sv�rt f�r Senna att vinna sin tredje raka f�rartitel, f�r att inte s�ga om�jligt. Williams med Nigel Mansell drog r�tt snabbt ifr�n McLaren. Senna lyckades dock trots en d�lig bil vinna i Monaco, Ungern och Italien. Senna slutade p� fj�rde plats i f�rarm�sterskapet, vilket till och med var s�mre �n rookien Michael Schumacher. N�r Alain Prost snuvade honom p� en plats i Williams, meddelade Senna att han skulle dra sig tillbaka.
Under �ret kraschade Erik Comas under ett lopp. Senna l�g en bit bakom och n�r Comas kraschat stannade han sin bil, sprang mot Comas bil och st�ngde av den samt h�ll Comas huvud stilla tills l�karna kom dit. Det var troligtvis det som r�ddade Comas liv och Senna blev hyllad f�r detta.
1993
[redigera | redigera wikitext]McLaren lyckades dock beh�lla Senna inf�r s�songen 1993. Senna var tveksam men han lockades med 1 miljon dollar per t�vling och han tog chansen. Hans kontrakt g�llde dock per lopp, s� att han kunde l�mna stallet om han ville. Senna k�rde dock hela s�songen och vann fem delt�vlingar. Det r�ckte dock inte f�r att sl� Alain Prost i Williams, som vann f�rar-VM. Senna, som kom tv�a, tog snabbt chansen att skriva p� f�r Williams n�r det blev klart att Prost skulle sluta.
1994
[redigera | redigera wikitext]Senna t�vlade f�r Williams s�songen 1994 och var en given favorit till m�startiteln. Han tog pole position i de tre f�rsta loppen, men n�r det tredje loppet startade hade Senna �nnu ingen po�ng, medan Michael Schumacher i Benetton hade tagit full pott.
Sennas d�d
Senna ledde i inledningen av San Marinos Grand Prix d� hans bil for av banan och in i betongmuren vid Tamburello. Senna avled troligen p� grund av att han fick en del av hjulupph�ngningen genom hj�lmen. Han avled p� sjukhuset i Bologna utan att ha �terf�tt medvetandet. Dagen f�re hade Roland Ratzenberger, som k�rde f�r Simtek, omkommit vid en krasch i Villeneuvekurvan.
Sennas krasch innebar att Williams �talades, men stallet frik�ndes. Teorierna om vad som orsakat olyckan har varit m�nga. En teori �r att styrningen slutade fungera medan en annan anser att d�cktrycket var f�r l�gt varf�r bilen kom att ligga f�r n�ra banan. Sennas d�d blev ett stort avbr�ck f�r formel 1 eftersom han var den stora stj�rnan.
Ayrton Senna blev 34 �r och fick en statsbegravning; han vilar nu p� Morumbi-kyrkog�rden i S�o Paulo.
Som svar p� teorierna om l�gt lufttryck i d�cken inf�rdes efter Sennas d�d regeln om en planka under Formel 1-bilen och om plankan �r f�r n�tt efter en t�vling diskvalificeras bilen.
F1-karri�r
[redigera | redigera wikitext]S�song | Stall/Tillverkare | Placering | Lopp | Po�ng | Etta | Tv�a | Trea | Pole | Varv |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1984 | Toleman-Hart | 9 | 15 | 13 | 1 | 2 | 1 | ||
1985 | Lotus-Renault | 4 | 16 | 38 | 2 | 2 | 2 | 7 | 3 |
1986 | Lotus-Renault | 4 | 16 | 55 | 2 | 4 | 2 | 8 | |
1987 | Lotus-Honda | 3 | 16 | 57 | 2 | 4 | 2 | 1 | 3 |
1988 | McLaren-Honda | 1 | 16 | 90 | 8 | 3 | 13 | 3 | |
1989 | McLaren-Honda | 2 | 16 | 60 | 6 | 1 | 13 | 3 | |
1990 | McLaren-Honda | 1 | 16 | 78 | 6 | 2 | 3 | 10 | 2 |
1991 | McLaren-Honda | 1 | 16 | 96 | 7 | 3 | 2 | 8 | 2 |
1992 | McLaren-Honda | 4 | 16 | 50 | 3 | 1 | 3 | 1 | 1 |
1993 | McLaren-Ford | 2 | 16 | 73 | 5 | 2 | 1 | 1 | |
1994 | Williams-Renault | † | 3 | 0 | 3 | ||||
Sammanlagt 11 säsonger | 162 | 610 | 41 | 23 | 16 | 65 | 19 |
Pole position i F1-lopp[redigera | redigera wikitext]
|
Snabbaste varv i F1-lopp[redigera | redigera wikitext] |
Diskvalificerad i F1-lopp[redigera | redigera wikitext] |
Kuriosa med svensk anknytning
[redigera | redigera wikitext]
|
Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2024-05) Hjälp gärna Wikipedia med att flytta väsentlig information till relevanta avsnitt, byta namn på rubriken eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som kvarstår i avsnittet och som saknar tydlig relevans eller godtagbara källor kan tas bort. |
Ayrton Senna tävlade i VM i gokart som gick i Kalmar i september 1982. Det gick mycket dåligt för Senna, som slutade på 14:e plats. Samma år körde Senna Formel Ford 2000 i Rushen Green-stallet med den svenske mekanikern Petter Dahl.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Senna (film) en film som skildrar Ayrton Sennas Formel 1-karriär.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Minor Planet Center 6543 Senna” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6543. Läst 9 juli 2023.
- ^ ”Ayrton Senna Brazil”. espnf1.com. http://en.espnf1.com/mclaren/motorsport/driver/1095.html. Läst 13 mars 2014.
- ^ Tom Rubython, The Life of Senna, sid 45.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|
|
- Födda 1960
- Avlidna 1994
- Brasilianska racerförare
- Personer från São Paulo
- Brasilianska Formel 1-förare
- Team Lotus F1-förare
- McLarenförare
- Williams F1-förare
- Formel 1-racevinnare
- Formel 1-racevinnare under 1980-talet
- Formel 1-racevinnare under 1990-talet
- Världsmästare i formel 1
- Förolyckade F1-förare
- Brittiska F3-mästerskapsförare
- Män
- Medlemmar i International Motorsports Hall of Fame