Hoppa till innehållet

Camp Nou

Camp Nou
Camp Nou
Camp Nou, läktare.
Officiellt namnSpotify Camp Nou
PlatsBarcelona Barcelona
Katalonien Katalonien
Spanien Spanien
Kapacitet99 354[1] (96 636 vid UEFA-mästerskap)[2]
ÄgareFC Barcelona
ArkitektFrancesc Mitjans Miró
Josep Soteras Mauri
Lorenzo García Barbón
Planstorlek105 × 68 m[2]
UnderlagHybridgräs
HemmalagFC Barcelona (fotboll)
Datum
Byggstart1954
Färdigställd1957
Invigd24 september 1957[2]
Renoverad1982, 1994
Utbyggd1982
Uefas arenaranking
Camp Nou, interi�r.
Camp Nou, exteri�r.

Camp Nou (katalanska f�r "nya f�ltet"), av sponsorsk�l Spotify Camp Nou, �r en fotbollsarena i Barcelona som �gs av idrottsklubben FC Barcelona. Arenan �r den st�rsta i Europa och anv�nds f�rutom till fotbollsmatcher �ven till konserter. Den m�ter 250 g�nger 220 meter och �r 48 meter h�g.

Efter att spanska inb�rdeskriget tagit slut b�rjade fotbollsintresset i Barcelona att ta fart. Sedan Franco tagit makten f�rbj�ds allt katalanskt i ett f�rs�k att sudda bort den katalanska identiteten. Camp de Les Corts som d� var FC Barcelonas hemmaplan blev en naturlig m�tesplats i Barcelona d�r den katalanska identiteten kunde leva vidare. N�r laget i mitten av 1940-talet b�rjade vinna titlar �kade intresset s� kraftigt att klubben b�rjade planera f�r en ny arena, 1943 fram till 1946 byggde man ut Les Corts till 48 000 �sk�dare men det skulle visa sig vara otillr�ckligt. Ist�llet b�rjade klubben leta efter mark till en ny fotbollsstadion och 14 november 1950 beslutade klubbens generalf�rsamling att k�pa in mark drygt 1 km v�ster om Les Corts stadion f�r att p� den uppf�ra en ny fotbollsstadion.[3][4]

N�r FC Barcelona 1951 v�rvade den ungerska fotbollsstj�rnan Ladislao Kubala kunde Les Corts stadion inte l�ngre m�ta efterfr�gan p� biljetter och det fanns ingen m�jlighet att bygga ut den ytterligare. Efter en allvarlig olycka i ett derby mot Espanyol i december 1952 d�r 2 avled och �ver 40 skadades valde klubben att skynda p� byggandet av den nya stadion[5][6], trots att finansieringen inte var l�st. Den 28 mars 1954 inleddes byggandet av Camp Nou. Den nya stadion skulle uppf�ras i tre etage med kapacitet om 150 000 �sk�dare varav 60 000 sittande, med en total l�ktaryta p� 41 800 kvadratmeter var Camp Nou t�nkt att bli Europas st�rsta fotbollsstadion, n�ra dubbelt s� stor som Real Madrids Chamart�n stadion med sina 23.164 kvadratmeter.[7]

Camp Nou skulle uppf�ras i 2 etapper, den f�rsta etappen som kom att bli den enda som realiserades, inkluderade de tv� f�rsta etagen med en sammanlagd kapacitet f�r 90 000 �sk�dare, medan byggandet av det tredje etaget med plats f�r ytterligare 60 000 �sk�dare �vergavs, som en direkt f�ljd av att man inte l�st finansieringen av stadion.[8] Det tredje etaget i f�rminskad storlek, (46,60 meter h�gt mot fr�n b�rjan 52,5) f�rdigst�lldes inf�r fotbolls-VM 1982. Camp Nou �ppnades vid starten av den nya s�songen 1957 till en byggkostnad av 288 miljoner pesetas, att j�mf�ras med den planerande kostnaden p� 66 miljoner. Invigningsmatchen spelades mellan FC Barcelona och Legia Warszawa inf�r en fullsatt stadion.

Fr�n b�rjan var det meningen att Camp Nou skulle finansieras uteslutande med pengar fr�n f�rs�ljningen av Les Corts stadion d�r det var t�nkt att bost�der skulle uppf�ras, emellertid fick klubben problem d� marken enligt lag endast kunde nyttjas som rekreationsomr�de. I v�ntan p� att Barcelonas kommun skulle �ndra detaljplanen fr�n rekreationsomr�de till bostadsomr�de valde klubben att ist�llet finansiera bygget med l�neobligationer (50% av skulderna), warranter (25% av skulderna) samt l�n fr�n klubbens egna medlemmar (25% av skulderna). Det skulle dock komma att dr�ja drygt 10 �r innan klubben fick tillst�nd att bygga bost�der p� marken och f�rst efter att Spaniens diktator Francisco Franco personligen skrivit under den nya detaljplanen. Under den h�r perioden gick klubben n�stan i konkurs och n�r Les Corts v�l s�lts gick int�kterna uteslutande till att l�sa klubbens skulder. Stadion hade en kapacitet mellan 1981 och 1995 p� 121 400 personer. Mellan 1994 och 1995 byggdes delar av stadion om med mer sittplatser och man kunde d� ta in 113 000 Personer efter ombyggnaden var klar. Man satte in sittplatser och tog bort st� platser. 1998 till 1999 blev det barav sittplatser varav kapaciteten s�nktes till nuvarande 99 354 personer. N�got som inte bara s�nkt kapacitet vid fotbollsmatcher utan �ven konserter har f�tt kraftfullt s�nkt kapacitet sedan 1998/1999. Bruce Springsteens pubklikrekord p� Camp Nou frr�n 1988 p� sin Tunnel of Love express tour p� 98 000 m�nniskor �r inte m�jlig att ens komma i n�rheten av idag. N�r Scenen st�r p� ena kortsidan blir kapaciteten p� konserter mellan 65000 och 70 000 personer.

Kapacitet och ombyggnader

[redigera | redigera wikitext]

N�r Camp Nou �ppnade 1957 kunde stadion ta emot 93 053 �sk�dare, under 1970-talet b�rjade man att byta ut tr�b�nkarna mot plaststolar och stadions kapacitet minskade till 82 750 varav 49 600 sittplatser. Den 4 mars 1980 beslutade klubbens generalf�rsamling att stadion skulle renoveras och att det tredje etaget skulle f�rdigst�llas[9]. Arbetena p�gick mellan 21 juni 1980 och 30 januari 1982 och den officiella invigningen h�lls den 24 augusti i samband med Joan Gamper-pokalen. Renoveringen och utbyggnaden av Camp Nou ut�kade stadions kapacitet med 22 150 nya sittplatser samt 16 500 nya st�platser.[10]

Publikrekordet f�r Camp Nou sattes i matchen mellan FC Barcelona och Juventus i kvartsfinalen av Europacupen 1986 n�r 120 000 �sk�dare sl�pptes in. Den totala kapaciteten d� var 121 400 m�nniskor, men av s�kerhetssk�l sl�pptes bara 120 000 m�nniskor in.

Enligt en d� g�llande princip inom klubben skulle varje medlem ha m�jligheten att l�sa s�songskort p� Camp Nou. Trots att stadion byggdes ut 1982 var antalet sittplatser f�rre �n antalet medlemmar i klubben varf�r man omg�ende b�rjade planera f�r ytterligare ombyggnader.

1985 var det t�nkt att den andra ombyggnaden av Camp Nou skulle inledas, och en ny 45 meter h�g l�ktare med plats f�r mellan 14 000 och 16 000 sittande skulle resas �ver huvudl�ktaren. Projektet som var t�nkt att �ka stadions kapacitet till 130 000 �sk�dare genomf�rdes aldrig, trots att ett flertal olika ritningar �ver den nya huvudl�ktaren presenterades i stadshuset med start 1984 fram till att projektet definitivt lades ner 1993. Ist�llet genomf�rdes en mer blygsam ombyggnad sommaren 1994 d�r bland annat planen s�nktes 2,5 meter, samtidigt som man tog bort s�kerhetsbarri�ren mellan planen och �sk�darna. Efter att den nedersta l�ktaren byggdes om minskades �ven planens m�tt efter UEFA-direktiv om standardisering. Fr�n att tidigare haft m�tten 108x72 meter minskade planens storlek till 105x68 meter.

Inf�r s�songen 1998-99 �ndrades alla kvarvarande st�platser till sittplatser vilket s�nkte kapaciteten till 98 787 �sk�darplatser, efter att stolarna bytts ut �r 2010 har kapaciteten �kat marginellt till 99 354. Efter att klubben b�rjat att vinna titlar b�rjade ledningen planera f�r en utbyggnad och upprustning av Camp Nou som �r 2007 fyllde 50 �r. I planerna ingick bland annat en expansion med omkring 10 000 �sk�darplatser. Den nya klubbledningen som tilltr�dde sommaren 2010 har dock valt att inte genomf�ra projektet som ist�llet lades ner.

Den 5 april 2014 r�stade klubbmedlemmar f�r f�rverkligandet av Espai Bar�a. Projektet inkluderar bland annat en renovering och utbyggnad av Camp Nou och dess omgivning, en ny multisportarena samt en ny arena f�r klubbens B-lag. Den 8 mars 2015 presenterades den officiella designen f�r nya Camp Nou, som tagits fram av arkitektfirmorna Nikken Sekkei och Pascual i Ausi� Arquitectes.

Arenan, som kommer att ha en kapacitet p� 105 000 �sk�dare, uppskattas kosta cirka 360 miljoner euro och kommer delvis att finansieras genom f�rs�ljning av namnr�ttigheterna. Konstruktionen planerades att p�b�rjas sommaren 2017 och vara f�rdig i februari 2021, men ombyggnationen blev försenad och påbörjades i juni 2022. Renoveringen förväntas pågå till säsong 2025/26. Under säsongen 2023/24 kommer Camp Nou för FC Barcelonas del ersättas av Barcelonas olympiska stadion (Estadi Olímpic Lluís Companys) belägen på berget Montjuïc.

Andra evenemang

[redigera | redigera wikitext]

Utöver fotboll har även flera konserter hållits på Camp Nou, bland annat med Julio Iglesias, Bruce Springsteen och Michael Jackson. Bruce Springsteen har fortfarande publikrekordet för en konsert på Camp Nou när han 1988 på sin Tunnel of Love express-tour spelade inför 98 000 människor. 1982 hölls en mässa med Johannes Paulus II på Camp Nou inför 121 500 besökare.

Efter att Camp Nou invigts skulle Barcelona visa sig mycket svårslagna på hemmaplan, endast två av de första 58 hemmamatcherna i ligan förlorade laget, båda gångerna mot Real Madrid. Däremellan sattes det ännu gällande ligarekordet på 39 raka hemmavinster när FC Barcelona gick vinnande ur samtliga ligamatcher på Camp Nou säsongerna 1958-1959 samt 1959-1960.

Officiellt namn var Estadio del Futbol Club Barcelona (Fotbollsklubben Barcelonas stadion) fram till år 2000, då den folkliga benämningen Camp Nou även blev officiellt namn genom en medlemsomröstning.[11]

Arenan benämns ibland, framför allt på spanska och engelska, Nou Camp. Detta namn används dock sällan eller aldrig av katalanerna själva och är sedan den officiella namnändringen år 2000 direkt felaktigt.

Den 15 mars 2022 meddelade FC Barcelona att man tecknat ett sponsoravtal för fyra säsonger med Spotify och att arenan under den tiden kommer att heta Spotify Camp Nou. Avtalet förväntas godkännas den 3 april 2022.[12]

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Till Camp Nou tar man sig enklast med tunnelbanan (Metro) linje L3 till någon av stationerna Les Corts eller Maria Christina eller Palau Reial. Alternativt kan man även ta sig till stadion med linje L5 till någon av stationerna Collblanc eller Badal.

  1. ^ [1] Arkiverad 10 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.. www.fcbarcelona.com. Retrieved on 2012-10-29.
  2. ^ [a b c] ”FC Barcelona Information”. fcbarcelona.cat. Arkiverad från originalet den 14 november 2010. https://web.archive.org/web/20101114082050/http://www.fcbarcelona.cat/web/english/club/club_avui/informacio_corporativa/barca_enxifres/barca_enxifres.html. Läst 6 oktober 2010. 
  3. ^ http://hemeroteca.lavanguardia.com/preview/1950/11/15/pagina-15/32813779/pdf.html La Vanguardia 15 November 1950 sid 15 Reunión de lo Junta Consultiva del C. de F. Barcelona
  4. ^ http://hemeroteca.lavanguardia.com/preview/1950/11/16/pagina-15/32813797/pdf.html La Vanguardia 16 November 1950 sid 15 Los compromisarios del C. de F. Barcelona ratificaron el plebicito
  5. ^ http://www.mundodeportivo.com/20140403/mundo-barsa/md-encuentra-al-chaval-de-les-corts_54404696753.html
  6. ^ http://hemeroteca.lavanguardia.com/preview/1952/12/16/pagina-24/32820678/pdf.html El lamentable accidente
  7. ^ https://www.youtube.com/watch?v=woC4hAocmyA
  8. ^ http://hemeroteca.lavanguardia.com/preview/1957/09/27/pagina-42/32756770/pdf.html Bild på Camp Nou en vecka före invigningen
  9. ^ http://hemeroteca-paginas.mundodeportivo.com/EMD01/HEM/1980/03/05/MD19800305-006.pdf L'assamblea ha dit sí a l'ampliació de l'estadi
  10. ^ Ángel Munté Aresté (1981). ”Ampliacion del Estadio Nou Camp/Barcelona” (på spanska). Informes de la construcción (Instituto de Ciencial de la Construcción (CSIC)) 33 (333-334-335-336): sid. 127-134. ISSN 0020-0883. http://informesdelaconstruccion.revistas.csic.es/index.php/informesdelaconstruccion/issue/view/225. Läst 11 april 2014. 
  11. ^ ”A five star stadium” (på engelska). FC Barcelona. https://www.fcbarcelona.com/club/facilities/card/camp-nou-a-five-star-stadium. 
  12. ^ ”FC Barcelona and Spotify seal a strategic long-term partnership in sports and entertainment”. FC Barcelona. https://www.fcbarcelona.com/en/club/news/2535530/fc-barcelona-and-spotify-seal-a-strategic-long-term-partnership-in-sports-and-entertainment. Läst 17 mars 2022.