Cardiff

	Cardiff
	Kymriska: Caerdydd
	city
	Collage över platser i Cardiff
Flagga	Heraldiskt vapen
	Motto: Y ddraig goch ddyry cychwyn (Den röda draken ska leda vägen)
Land	Storbritannien
Region	Wales
Bevarat grevskap	South Glamorgan
Kommun	Cardiff
Koordinater	51°29′N 3°11′V / 51.483°N 3.183°V
Folkmängd	335 145 (2011)
Tidszon	GMT (UTC+0)
- sommartid	BST (UTC+1)
Postnummer	CF
Riktnummer	029
Geonames	2653822
	Webbplats: https://www.cardiff.gov.uk/ENG/Pages/default.aspx

Den här artikeln handlar om staden Cardiff i Wales. För kommunen, se Cardiff (kommun). För andra betydelser, se Cardiff (olika betydelser).

Cardiff (kymriska: Caerdydd) �r huvudstaden och den st�rsta staden i Wales. Cardiff ligger p� den walesiska sydkusten. Den var en liten stad �nda till b�rjan av 1800-talet, d� dess betydelse v�xte till f�ljd av att omr�det industrialiserades och staden kom att anv�ndas som hamn f�r transporter av kol. Cardiffs centralort hade 292 150 inv�nare 2001, p� en yta av 66,52 km�. Kommunen hade 335 145 inv�nare vid folkr�kningen 2011, vilket hade �kat till 346 100 inv�nare (2011).^[1]^[2]^[3] Cardiffs hela t�tort str�cker sig in i kommunen Vale of Glamorgan, och omfattar �ven orterna Dinas Powys, Penarth och Radyr. Befolkningen uppgick till 327 706 inv�nare 2001, p� en yta av 75,72 km�.^[1]

Cardiff blev officiellt Wales huvudstad �r 1955. Vid folkr�kningen 2001 var Cardiff Storbritanniens sextonde st�rsta stad.

Historia

Betydelsen av det kymriska namnet Caerdydd var l�nge omstridd. Caer (fort) var oproblematiskt, men betydelsen av dydd, som betyder "dag" p� modern kymriska, var sv�rare att f� fram. Man trodde l�nge att det kunde vara en ben�mning p� floden Taff, som staden ligger vid, allts� "fortet vid Taff". Senare forskning har dock avvisat detta, och man har funnit att romaren Antonius Didius l�t bygga ett fort d�r staden ligger, och att Dydd �r en ben�mning p� honom. Det finns inga k�nda rester efter det romerska fortet, men ett normandiskt slott, Cardiff Castle, p� samma plats �r bevarat. Det byggdes ut under viktoriansk tid av John Patrick Chrichton-Stuart och arkitekten William Burges.

�nnu ett slott, Castell Coch ("det r�da slottet"), ligger ca 10 km nordv�st om stadens centrum. Detta �r ett viktorianskt fantasislott ritat av Burges och byggt under 1870-talet ovanp� ruinerna av ett medeltida slott. Exteri�ren har anv�nts f�r inspelning av flera TV-serier, bland annat The Worst Witch.

City Status

Kung Edvard VII gav Cardiff "City Status" den 28 oktober 1905. Cardiff blev Wales huvudstad den 20 december 1955, genom ett skrivet svar fr�n inrikesministern. Caernarfon fr�ntogs d�rmed sin titel. Cardiff firade dessa tv� h�ndelser �r 2005.

Staden �r huvudort i Glamorgan, �ven om dess roll har minskat sedan omorganisationen �r 1974 d� nuvarande Cardiff och Vale of Glamorgan bildade det nya South Glamorgan.

Kultur, medier, sport och turism

Stadens fotbollslag �r Cardiff City FC, k�nda som "The Bluebirds". Staden har ocks� ett rugbylag, Cardiff Blues och ishockeylaget Cardiff Devils. Glamorgan County Cricket Club har sin hemmaplan p� Swalec Stadium i staden. Den lokala stadion Millennium Stadium (2016 omd�pt till Principality Stadium) h�ller internationell standard och �r Wales nationalstadion och hemmaarena f�r Wales fotbollslandslag. �r 1958 arrangerades Samv�ldesspelen i Cardiff.

Ut�ver Cardiff slott, Castell Coch och nationalf�rsamlingens byggnad finns ocks� Wales nationalmuseum och galleri samt Cathays Park. I sistn�mnda ligger lokaladministrationens byggnader, som uppf�rdes efter en modell av motsvarande byggnader i New Delhi. Den walesiska operan flyttade in i Wales Millennium Centre i november 2004.

Staden har ett universitet, Cardiff University, tv� h�gskolor och ett institut tillh�rande University of Wales och Royal Welsh College of Music and Drama.

Cardiff var v�rdort f�r det nationella Eisteddfod �r 1883, 1899, 1938, 1960 och 1978.

Media

Cardiff �r bas f�r ett antal regionala tv-kanaler och tv-stationer, bland annat BBC Wales, ITV1 Wales, S4C och Capital TV - Cardiffs egen lokaltv-kanal. De st�rsta tidningarna, South Wales Echo och den nationella tidningen Western Mail �r baserade i Western Mail och i Echobyggnaden i stadens centrum. Red Dragon FM �r den st�rsta radiokanalen som s�nder i s�dra Wales, baserad i Atlantic Wharf. Ett antal andra radiokanaler som ocks� s�nder i Cardiff �r Real Radio (s�dra Wales) och BBC Radio Wales.

Transporter

Cardiff �r huvudtransporthuben i s�dra Wales, och �r fokus f�r flertalet v�gar och j�rnv�gslinjer som sammankopplar staden med resten av s�dra och v�stra Wales och England. Cardiff ligger l�ngs den viktiga motorv�gen M4 som f�rbinder staden med England och London.

Som i m�nga andra st�der har biltrafiken orsakat m�nga problem, och f�r att motverka trafikstopp har stadsstyret bland annat �ppnat bussv�gar f�r att �ka transporten in och ut ur staden.

V�gen Taff Trail till�ter cyklister att cykla fr�n Cardiff Bay hela v�gen till Brecon Beacons nationalpark.

Det finns flera bil- och j�rnv�gsbroar som g�r �ver floden Taff i Cardiff. Detta inkluderar Clarence Roadbron, en relativt modern bro som ersatte en sv�ngbro. Den ursprungliga bron var namngiven efter Albert Victor av Clarence.

T�g och buss

Cardiff har ett v�lutvecklat bussn�tverk d�r det stads�gda Cardiff Bus erbjuder den st�rsta majoriteten av linjerna i staden så långt ut som Newport, Penarth, Barry och Llantwit Major. National Express erbjuder reguljära linjer till Merthyr Tydfil och Swansea, samt till London och andra stora städer i Storbritannien.

Cardiff har två större järnvägsstationer i stadens centrum - Cardiff Central och Cardiff Queen Street. Cardiff Central är den största järnvägsstationen i Wales och är en av de mest trafikerade i landet som erbjuder tåg till hela Storbritannien. Tåg går härifrån bland annat till Swansea, västra Wales samt till Holyhead. Cardiff Queen Street järnvägsstation är den näst mest trafikerade i Wales och är hub för linjer via Valley Lines som sammankopplar södra Wales och Cardiffs förorter med stadens centrum.

Luftfart

Cardiff och South Wales servas av Cardiff Airport (CWL), den enda stora flygplatsen i hela Wales. Den servas av flera charterbolag samt flera lågprisflygbolag som bmibaby som erbjuder både internationell och inrikestrafik. Den är belägen vid staden Rhoose 10 miles väster om staden. Det finns reguljära busslinjer som går från centralstationen i Cardiff till flygplatsen, samt tåg till järnvägsstationen vid flygplatsen.