Hoppa till innehållet

Christian Anfinsen

Från Wikipedia
Christian Anfinsen Nobelpristagare i kemi 1972
Christian Anfinsen, 1969.
F�dd26 mars 1916[1][2][3]
Monessen, USA
D�d14 maj 1995[4][5][6] (79 �r)
Randallstown[7], USA
BegravdBeth Tfiloh Cemetery[8]
Medborgare iUSA[4][9]
Utbildad vidUniversity of Pennsylvania
Swarthmore College
Harvard Medical School, filosofie doktor,
Monessen High School
Syssels�ttningBiokemist, universitetsl�rare, kemist, biofysiker
ArbetsgivareJohns Hopkins University
Harvard University
Utm�rkelser
Nobelpriset i kemi (1972)[10][11]
Hedersdoktor vid University of Las Palmas de Gran Canaria (1996)
Guggenheimstipendiet[12]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Christian Boehmer Anfinsen, Jr., f�dd 26 mars 1916 i Monessen, Pennsylvania, d�d 14 maj 1995, i Randalstown, Storbritannien,[13] var en amerikansk biokemist. �r 1972 erh�ll han, tillsammans med Stanford Moore och William Stein, Nobelpriset i kemi f�r "arbete med ribonukleas, speciellt r�rande kopplingen mellan aminosyrasekvensen och den biologiskt aktiva konformationen".[14][15]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Anfinsen f�ddes i en familj av norska amerikanska invandrare. Hans f�r�ldrar var maskiningenj�ren Christian Boehmer Anfinsen Sr och Sophie, f�dd Rasmussen. Familjen flyttade till Philadelphia p� 1920-talet och 1933 b�rjade han p� Swarthmore College d�r han spelade varsityfotboll och tog kandidatexamen i kemi 1937.[15]

�r 1939 tog han magisterexamen i organisk kemi vid University of Pennsylvania och tilldelades ett stipendium fr�n American-Scandinavian Foundation f�r att utveckla nya metoder f�r att analysera den kemiska strukturen hos komplexa proteiner, s�som enzymer, vid Carlsberglaboratoriet i K�penhamn i Danmark. �r 1941 erbj�ds Anfinsen ett universitetsstipendium f�r doktorandstudier vid Institutionen f�r biologisk kemi vid Harvard Medical School, d�r han disputerade i biokemi 1943.[15] Under andra v�rldskriget arbetade han f�r Office of Scientific Research and Development.[16]

Anfinsen fick tre barn med sin f�rsta hustru, Florence Kenenger, som han var gift med mellan 1941 och 1978. �r 1979 gifte han sig med Libby Shulman Ely.[17] och konverterade till ortodox judendom. Anfinsen skrev dock 1987 att "mina k�nslor f�r religion �terspeglar fortfarande mycket starkt en femtio�rig period av ortodox agnosticism".[15][18]

Anfinsens papper donerades till National Library of Medicine av Libby Anfinsen �ren 1998 och 1999.[19]

Karri�r och vetenskapligt arbete

[redigera | redigera wikitext]
Anfinsen i laboratoriet

År 1950 rekryterade National Heart Institute, en del av National Institutes of Health i Bethesda, Maryland, Anfinsen som chef för dess laboratorium för cellfysiologi. År 1954 gjorde ett stipendium från Rockefeller Foundation det möjligt för Anfinsen att återvända till Carlsberglaboratoriet i ett år och ett stipendium från Guggenheim Foundation tillät honom att studera vid Weizmann Institute of Science i Rehovot, Israel från 1958 till 1959.[20] Han valdes till fellow vid American Academy of Arts and Sciences 1958.[21][15]

År 1962 återvände Anfinsen till Harvard Medical School som gästprofessor och inbjöds att bli chef för kemiska institutionen. Han utsågs senare till chef för laboratoriet för kemisk biologi vid National Institute of Arthritis and Metabolic Diseases (nu National Institute of Arthritis, Diabetes, and Digestive and Kidney Diseases), där han stannade till 1981.[15] År 1981 blev Anfinsen en av grundarna av World Cultural Council.[22] Från 1982 till sin död 1995, var Anfinsen professor i biologi och (fysisk) biokemi vid Johns Hopkins.[15][17]

Ribonuclease A 3D-struktur, med SS-bindningari guld

Anfinsen publicerade mer än 200 originalartiklar, mestadels inom området förhållandet mellan struktur och funktion i proteiner, samt en bok, The Molecular Basis of Evolution (1959), där han beskrev relationerna mellan proteinkemi och genetik och löftet dessa områden erbjöd för förståelsen av evolutionen.[17] Han var också pionjär med idéer inom området nukleinsyrakomprimering. År 1961 visade han att ribonukleas kunde återskapas efter denaturering samtidigt som enzymaktiviteten bevaras, vilket tyder på att all information som krävs av protein för att anta dess slutliga konformation kodas i dess aminosyrasekvens.

Anfinsen var medlem i The National Academy of Sciences (USA), Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab och American Philosophical Society.[15][17]

Christian B. Anfinsen-priset

[redigera | redigera wikitext]

The Christian B. Anfinsen Award instiftades 1996 och delas årligen ut till framstående forskare och uppmärksammar excellens och enastående prestationer inom proteinvetenskapens tvärvetenskapliga områden och hedrar framstående bidrag inom områdena ledarskap, utbildning eller service. Det sponsras av The Protein Society, och erkänner betydande tekniska prestationer inom proteinvetenskap.[23]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser och hedersbetygelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Christian B. Anfinsen, 9 februari 2022.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6rf759w, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Solomon R. Guggenheim Museum, Guggenheim fellow-ID: christian-b-anfinsen-jr, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: anfinsen-christian-boehmer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Christian-B-Anfinsentopic/Britannica-Online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Two Subsites in the Binding Domain of the Acetylcholine Receptor: An Aromatic Subsite and a Proline Subsite, JSTOR (på engelska), artikel i akademisk tidskrift, JSTOR artikel-ID: 2368876.[källa från Wikidata]
  6. ^ No Assembly Required (på engelska), artikel i akademisk tidskrift, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Christian B. Anfinsen, Nobel Winner in Chemistry, Dies at 79 (på engelska), The New York Times, 16 maj 1995, läs online, läst: 11 maj 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Find a Grave, läs online, läst: 23 juni 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^ encyclopedia.com, HighBeam Research, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] The Nobel Prize in Chemistry 1972 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 11 maj 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 11 maj 2020.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: christian-b-anfinsen-jr.[källa från Wikidata]
  13. ^ ”Anfinsen, Christian Boehmer”. Who Was Who in America, 1993-1996, vol. 11. New Providence, N.J.: Marquis Who's Who. 1996. sid. 7. ISBN 0837902258 
  14. ^ "The Nobel Prize in Chemistry 1972" (The Royal Swedish Academy of Sciences). Nobelprize.org. Hämtad 2012-03-08.
  15. ^ [a b c d e f g h]
  16. ^ Wolfgang Saxon (16 maj 1995). ”Christian B. Anfinsen, Nobel Winner in Chemistry, Dies at 79”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1995/05/16/obituaries/christian-b-anfinsen-nobel-winner-in-chemistry-dies-at-79.html. 
  17. ^ [a b c d]
  18. ^ Anfinsen, Christian B. (1 april 1987). ”Autobiographical profile of Christian B. Anfinsen”. profiles.nlm.nih.gov. Swarthmore College. https://profiles.nlm.nih.gov/101584571X184.  The Christian B. Anfinsen Papers (Box: 41. Folder: 10) Legacy ID: KKBBLX; NLM ID: 101584571X184
  19. ^ ”Christian Anfinsen Papers 1939-1999 (bulk 1964-1999)”. National Library of Medicine. http://oculus.nlm.nih.gov/anfinsen. 
  20. ^ "Christian B. Anfinsen – 1957"(Guggenheim Foundation) Arkiverad 22 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad June 22, 2011. Gf.org. Retrieved on 2012-03-08.
  21. ^ ”Book of Members, 1780–2010: Chapter A”. American Academy of Arts and Sciences. http://www.amacad.org/publications/BookofMembers/ChapterA.pdf. Läst 18 april 2011. 
  22. ^ ”About Us”. World Cultural Council. http://www.consejoculturalmundial.org/about-us/. Läst 8 november 2016. 
  23. ^ ”THE CHRISTIAN B. ANFINSEN AWARD”. Arkiverad från originalet den 19 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160319204845/http://www.proteinsociety.org/protein-society-awards/the-christian-b-anfinsen-award/. Läst 9 mars 2022. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Christian_Anfinsen&oldid=55995916”