Hoppa till innehållet

Fiskarkatt

Från Wikipedia
Fiskarkatt
Status i v�rlden: S�rbar[1]
Systematik
Dom�nEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggstr�ngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassD�ggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljKattdjur
Felidae
Sl�ktePrionailurus
ArtFiskarkatt
P. viverrinus
Vetenskapligt namn
Prionailurus viverrinus
AuktorBennett, 1833
Utbredning
Utbredningsomr�de
Hitta fler artiklar om djur med

Fiskarkatt (Prionailurus viverrinus) �r ett kattdjur som f�rekommer vid vattenansamlingar i Sydostasien.

Artepitet viverrinus i det vetenskapliga namnet �r det latinska ordet f�r "liknande en viverrid".[2]

K�nnetecken

[redigera | redigera wikitext]

Fiskarkattens kroppsl�ngd �r fr�n 65 upp till omkring 86 centimeter. Svansen �r 20 till 28 centimeter l�ng.[3] Vikten ligger mellan 10 och 15 kg (hanar) respektive 6 och 7 kg (honor). P�lsens grundf�rg �r olivgr� med sm� svarta prickar och huvudet har ett m�nster av strimmor. Som anpassning till livet i vatten �r p�lsen s�rskilt vattent�t. Arten �r ett av flera kattdjur som saknar f�rm�ga att dra in klon fullst�ndigt. Mellan t�rna finns simhud.[3]

Fiskarkatten f�rekommer i tropiska och subtropiska regioner i Sydostasien. Utbredningsomr�det str�cker sig fr�n �stra Pakistan �ver Indien och det sydostasiatiska fastlandet till Sri Lanka, Sumatra och Java.[1] I norr n�r arten Nepal och de l�gre delarna av Himalaya. Hela best�ndet �r uppdelat i flera fr�n varandra skilda populationer p� grund av att fiskarkatten �r bunden till vattenansamlingar.

Arten vistas i l�glandet och i bergstrakter upp till 1800 meter �ver havet.[1] Reviret f�r alla populationer tillsammans uppskattas vara 240 000 km� stort. Kattens biotop �r vattenrika omr�den. Den lever vanligtvis i marsklandet intill vattenytor, i tr�skmarker och i mangroveskogar. Typiska v�xter i utbredningsomr�det �r Phragmites karka och Typha elephantina samt i viss m�n Saccharum narenga.[1] D�remot undviker fiskarkatten snabbflytande floder och b�ckar.

Levnadss�tt

[redigera | redigera wikitext]
Fiskarkatt

Arten �r fr�mst nattaktiv och den lever vanligen ensam. Hannarnas revir �r oftast 16 till 22 km� stort och honornas territorium �r vanligen 4 till 6 km� stort. De markerar omr�det med urin samt med doft�mnen som produceras i k�rtlar p� huvudet och p� halsen.[4]

Kattens f�da best�r av fiskar, kr�ftdjur, grodor, ormar, sm�gnagare, f�glar, kalvar och kadaver.[4] N�r den letar efter f�da sitter den antingen vid strandlinjen f�r att f� tag i en f�rbipasserande fisk eller vandrar i vattendragets grunda delar. Fiskarkatten simmar och dyker ocks� n�r den letar efter fiskar, groddjur, kr�ftdjur eller vattensn�ckor.[5]

Allm�nt kan honan vara brunstig under alla �rstider men i n�gra omr�den finns tider d�r det f�ds flest ungar.[5] Efter dr�ktighet som varar ungef�r 63 dygn f�der honan en till fyra ungar.[3] Ungarna diar sin mor cirka 6 m�nader och efter ungef�r 10 m�nader �r de sj�lvst�ndiga. Hos djur som h�lls i f�ngenskap deltar hannen ibland i ungarnas uppfostring. Medellivsl�ngden ligger vid 12 �r och individer i f�ngenskap kan leva 15 �r.[5]

IUCN uppskattade 2006 att best�ndet �r mindre �n 10 000 vuxna exemplar. Det verkar ha varit en mycket stor och snabb nedg�ng i fiskarkattpopulationen �ver hela dess utbredningsomr�de und 00-talet. Exempelvis har forskare de senaste �ren inte kunnat hitta ett enda djur i omr�den i Thailand d�r fiskarkatten tidigare var vanlig. Man har inte ens sett dem p� bild fr�n uppriggade kameror, s� kallade kameraf�llor, som tar kort p� djur som g�r f�rbi.

St�rsta anledningen till att fiskarkattens best�nd har minskat kraftigt �r f�rst�relsen av dess habitat. M�nniskans bos�ttningar i v�tmarkerna �kade i antal, en omfattande dränering och skogsavverkning sker och vattnet förgiftas med bland annat insektsbekämpningsmedel och konstgödsel. Dessutom jagas katten med snaror och gevär.

I Pakistan är fiskarkatten troligen utrotad. IUCN uppskattar att hela beståndet minskade med 50 procent under de 18 åren (tre generationer) fram till 2010 och listar arten som sårbar (VU).[1] En anledning till att mangroveskogen huggs ner är anläggningen av dammar för att odla jätteräkor för att tillgodose västvärldens växande behov.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ [a b c d e] Mukherjee, S., Sanderson, J., Duckworth, W., Melisch, R., Khan, J., Wilting, A., Sunarto, S. & Howard, J.G. 2016 Prionailurus viverrinus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 10 februari 2023.
  2. ^ Srinivasulu, Chelmala (2018). ”V”. South Asian Mammals. CRC Press. sid. 241 
  3. ^ [a b c] M. Hamlin (22 oktober 2004). ”Fishing cat” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Prionailurus_viverrinus/. Läst 22 januari 2016. 
  4. ^ [a b] ”Fishing cat”. Thai National Parks. 2017. https://www.thainationalparks.com/species/fishing-cat. Läst 3 juni 2017. 
  5. ^ [a b c] Peter Jackson (28 april 2006). ”Fishing cat”. ARKive. Arkiverad från originalet den 19 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120119120426/http://www.arkive.org/fishing-cat/prionailurus-viverrinus/. Läst 22 januari 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]