Fiskarkatt
| Fiskarkatt Status i v�rlden: S�rbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Dom�n | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggstr�ngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | D�ggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| Familj | Kattdjur Felidae |
| Sl�kte | Prionailurus |
| Art | Fiskarkatt P. viverrinus |
| Vetenskapligt namn | |
| � Prionailurus viverrinus | |
| Auktor | Bennett, 1833 |
| Utbredning | |
 Utbredningsomr�de | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Fiskarkatt (Prionailurus viverrinus) �r ett kattdjur som f�rekommer vid vattenansamlingar i Sydostasien.
Artepitet viverrinus i det vetenskapliga namnet �r det latinska ordet f�r "liknande en viverrid".[2]
K�nnetecken
[redigera | redigera wikitext]Fiskarkattens kroppsl�ngd �r fr�n 65 upp till omkring 86 centimeter. Svansen �r 20 till 28 centimeter l�ng.[3] Vikten ligger mellan 10 och 15 kg (hanar) respektive 6 och 7 kg (honor). P�lsens grundf�rg �r olivgr� med sm� svarta prickar och huvudet har ett m�nster av strimmor. Som anpassning till livet i vatten �r p�lsen s�rskilt vattent�t. Arten �r ett av flera kattdjur som saknar f�rm�ga att dra in klon fullst�ndigt. Mellan t�rna finns simhud.[3]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Fiskarkatten f�rekommer i tropiska och subtropiska regioner i Sydostasien. Utbredningsomr�det str�cker sig fr�n �stra Pakistan �ver Indien och det sydostasiatiska fastlandet till Sri Lanka, Sumatra och Java.[1] I norr n�r arten Nepal och de l�gre delarna av Himalaya. Hela best�ndet �r uppdelat i flera fr�n varandra skilda populationer p� grund av att fiskarkatten �r bunden till vattenansamlingar.
Arten vistas i l�glandet och i bergstrakter upp till 1800 meter �ver havet.[1] Reviret f�r alla populationer tillsammans uppskattas vara 240 000 km� stort. Kattens biotop �r vattenrika omr�den. Den lever vanligtvis i marsklandet intill vattenytor, i tr�skmarker och i mangroveskogar. Typiska v�xter i utbredningsomr�det �r Phragmites karka och Typha elephantina samt i viss m�n Saccharum narenga.[1] D�remot undviker fiskarkatten snabbflytande floder och b�ckar.
Levnadss�tt
[redigera | redigera wikitext].jpg)
Arten �r fr�mst nattaktiv och den lever vanligen ensam. Hannarnas revir �r oftast 16 till 22 km� stort och honornas territorium �r vanligen 4 till 6 km� stort. De markerar omr�det med urin samt med doft�mnen som produceras i k�rtlar p� huvudet och p� halsen.[4]
Kattens f�da best�r av fiskar, kr�ftdjur, grodor, ormar, sm�gnagare, f�glar, kalvar och kadaver.[4] N�r den letar efter f�da sitter den antingen vid strandlinjen f�r att f� tag i en f�rbipasserande fisk eller vandrar i vattendragets grunda delar. Fiskarkatten simmar och dyker ocks� n�r den letar efter fiskar, groddjur, kr�ftdjur eller vattensn�ckor.[5]
Allm�nt kan honan vara brunstig under alla �rstider men i n�gra omr�den finns tider d�r det f�ds flest ungar.[5] Efter dr�ktighet som varar ungef�r 63 dygn f�der honan en till fyra ungar.[3] Ungarna diar sin mor cirka 6 m�nader och efter ungef�r 10 m�nader �r de sj�lvst�ndiga. Hos djur som h�lls i f�ngenskap deltar hannen ibland i ungarnas uppfostring. Medellivsl�ngden ligger vid 12 �r och individer i f�ngenskap kan leva 15 �r.[5]
Hot
[redigera | redigera wikitext]IUCN uppskattade 2006 att best�ndet �r mindre �n 10 000 vuxna exemplar. Det verkar ha varit en mycket stor och snabb nedg�ng i fiskarkattpopulationen �ver hela dess utbredningsomr�de und 00-talet. Exempelvis har forskare de senaste �ren inte kunnat hitta ett enda djur i omr�den i Thailand d�r fiskarkatten tidigare var vanlig. Man har inte ens sett dem p� bild fr�n uppriggade kameror, s� kallade kameraf�llor, som tar kort p� djur som g�r f�rbi.
St�rsta anledningen till att fiskarkattens best�nd har minskat kraftigt �r f�rst�relsen av dess habitat. M�nniskans bos�ttningar i v�tmarkerna �kade i antal, en omfattande dränering och skogsavverkning sker och vattnet förgiftas med bland annat insektsbekämpningsmedel och konstgödsel. Dessutom jagas katten med snaror och gevär.
I Pakistan är fiskarkatten troligen utrotad. IUCN uppskattar att hela beståndet minskade med 50 procent under de 18 åren (tre generationer) fram till 2010 och listar arten som sårbar (VU).[1] En anledning till att mangroveskogen huggs ner är anläggningen av dammar för att odla jätteräkor för att tillgodose västvärldens växande behov.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Mukherjee, S., Sanderson, J., Duckworth, W., Melisch, R., Khan, J., Wilting, A., Sunarto, S. & Howard, J.G. 2016 Prionailurus viverrinus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 10 februari 2023.
- ^ Srinivasulu, Chelmala (2018). ”V”. South Asian Mammals. CRC Press. sid. 241
- ^ [a b c] M. Hamlin (22 oktober 2004). ”Fishing cat” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Prionailurus_viverrinus/. Läst 22 januari 2016.
- ^ [a b] ”Fishing cat”. Thai National Parks. 2017. https://www.thainationalparks.com/species/fishing-cat. Läst 3 juni 2017.
- ^ [a b c] Peter Jackson (28 april 2006). ”Fishing cat”. ARKive. Arkiverad från originalet den 19 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120119120426/http://www.arkive.org/fishing-cat/prionailurus-viverrinus/. Läst 22 januari 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Fiskarkatt.
|