Hoppa till innehållet

Lista över golftermer

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Golfklubb)
Uppslagsordet ”Chipp” leder hit. För den elektroniska kompontenten, se Integrerad krets.

Detta är en lista över termer som används i sporten golf.

Adressering innebär att spelaren placerar klubban framför eller bakom bollen, för att slå sitt slag.

Albatross inneb�r att spelaren sl�r bollen i h�l p� tre slag under h�lets par. Detta g�rs genom att sl� bollen i h�l p� tv� slag p� ett par 5-h�l, och anses vara sv�rare �n att g�ra en hole-in-one. F�r att det ska bli en albatross m�ste bollen g� i h�l fr�n l�ngt h�ll, minst 200 meter. Hole-in-one p� ett par 4-h�l anses �ven ibland vara en albatross. I USA kallas ofta albatross f�r Double eagle. P� engelska Wikipedia finns listan List of professional golfers who have hit an albatross. N�gra svenskar finns d�r: Joakim B�ckstr�m (German Masters 2005 och Russian Open 2008), �sa Gottmo (Women's British Open 2002) och Per-Ulrik Johansson (PGA Championship 1995)l

Assistant Head Greenkeeper

[redigera | redigera wikitext]

Assistant Head Greenkeeper (AHG), �r arbetsledare f�r greenkeepers (banpersonal) p� en golfbana. AHG sorteras organisatoriskt under Head Greenkeeper[1].

Backspin inneb�r bak�tskruv p� bollen och �r en viktig del i ett slag. Klubbladets loft i kombination med friktionen mot golfbollen g�r att bollen f�r bak�tskruv. Friktionen p�verkas i sin tur av hur mjuk bollens yta �r, utformningen hos bollens dimples och sk�ror p� klubbladet. Backspin f�r bollen att stiga och om bak�tskruven �r tillr�ckligt kraftig kommer bollen att spinna bak�t n�r den har landat. M�nga elitspelare utnyttjar bak�tskruven f�r sina inspel mot greenen d� de sl�r bollen s� att den landar bakom h�let f�r att den sedan ska spinna tillbaka.

Baksving �r en f�rberedelse f�r ett slag d�r klubban f�rs i en b�ge bak�t fr�n bollen.

Birdie inneb�r att spelaren avslutat h�let p� ett slag under dess par, det vill s�ga tre slag i h�l p� ett par 4-h�l etcetera. En birdie uppn�s oftast av att spelaren n�r green p� r�tt antal slag, men lyckas med att putta bollen i h�l p� f�rsta f�rs�ket. Ett bra inspel som l�gger bollen n�ra h�let underl�ttar.

Bogey (svenska: sp�ke), inneb�r att spelaren g�r ett resultat ett �ver h�lets par, det vill s�ga fyra slag i h�l p� ett par 3-h�l etcetera. Ursprungligen var bogey h�lets par och kallades �ven Ground score.

Uttrycket bogey myntades inom golf n�r en match spelades mot banans par p� Great Yarmouth Club i England omkring �r 1900. Vinnaren i en av matcherna sade till f�rloraren, en milit�r, att din motst�ndare m�ste vara en riktig bogey man, dvs. ett sp�ke. Milit�ren ber�ttade om detta f�r sina officerskollegor och de beslutade att under sina officerst�vlingar inf�ra en ny figur, �verste Bogey (eng:Colonel Bogey), den som aldrig g�r fel. Det innebar att om spelaren inte klarade par s� hade �verste Bogey slagit till. Bogey gav upphov till Colonel Bogey March, k�nd genom filmen Bron �ver floden Kwai.[2]

Bogeyspelare

[redigera | redigera wikitext]

Se Bogeyspelare.

Bogeyv�rde

[redigera | redigera wikitext]

Bogeyv�rde �r det antal slag en bogeyspelare (i detta fall handicap 20) erh�ller i f�rh�llande till par p� en viss golfbana fr�n en viss tee.

Golfboll p� green.

Boll har tv� betydelser:

  • Den golfboll man spelar med (se golfboll)
  • Ben�mning p� en grupp av spelare som spelar en rond samtidigt, antingen i en s�llskapsrond eller i t�vling:
    • En spelare = singelboll
    • Tv� spelare = tv�boll
    • Tre spelare = treboll
    • Fyra spelare = fyrboll

Bollflyktslagar

[redigera | redigera wikitext]

Bollflyktslagar �r de fysiska lagar som beskriver hur bollen p�verkas av klubban i tr�ffen och som kan anv�ndas f�r att f�rst� varf�r bollen flyger som den g�r.

Bounce �r vinkeln p� klubbans bottenyta (sula). Bounce �r framf�r allt intressant p� wedgeklubbor. En klubba med mycket bounce (10-12 grader) �r l�mplig att anv�nda i bunkrar med l�s sand eller i ruffen n�r bollen inte ligger n�ra marken. Uttrycket kommer fr�n att klubban studsar upp n�r den tr�ffar marken.

Brassie �r beteckningen p� en golfklubba, en tr�tv�a. Klubban anv�nds i mindre m�n �n till exempel tr�trean (spoon) och drivern.

Huvudartikel: Bunker (golf)

B�stboll �r en spelform i golf d�r tv� spelare bildar lag. Lagets b�sta resultat p� varje h�l r�knas och antecknas i scorekortet. B�stboll kan spelas antingen match mellan lagen eller som slagspel: slagt�vling, po�ngbogey eller slaggolf.

Caddie �r en medhj�lpare till spelaren, som b�r spelarens golfbag och �ven i vissa fall hj�lper till med klubbval, puttlinjer och s� vidare. Caddien som oftast �r hyrd �r numera ovanlig i amat�rsammanhang och f�rekommer mest i professionella t�vlingar. D�r har varje spelare sin egen caddie som oftast avl�nas med 10% av spelarens int�kter. Caddien �r allts� direkt beroende av att dennes arbetsgivare ska spela bra. Caddier f�r amat�rer �r fortfarande relativt vanliga i Asien, speciellt i Thailand i turistomr�dena. P� senare tid har elektroniska avst�ndsm�tare blivit popul�ra ers�ttare, s� kallade GPS Caddies.

Enligt golfreglerna f�r man ha h�gst en caddie �t g�ngen. Det g�r dock bra att byta caddie n�r som helst under ronden.

I Sverige finns det en generell t�vlingsbest�mmelse som f�rbjuder anv�ndning av caddies vid juniort�vlingar.[3]

Chipp

Chipp �r ett slag som utf�rs fr�n korta avst�nd mot greenen. M�let �r att f� bollen att g� i h�let eller att stanna s� n�ra som m�jligt f�r att f� en enkel putt. Chippen sl�s med en j�rnklubba och utf�rs med en kort baksving. Beroende p� gr�sets beskaffenhet, om bollen rullar tr�gt eller snabbt, avg�r spelaren hur mycket bollen ska flyga eller rulla. Ett chippslag som har till syfte att rulla bollen mot h�let med endast en kort luftf�rd i b�rjan kallas chip and run. Skillnaden mellan chipp och pitch �r att chipp sl�s med n�stan l�sta handleder och kort sving medan en pitch sl�s med mjuka handleder och en l�ngre sving.

En chipp kan �ven sl�s med en driver eller metalwood. Detta kan vara ett alternativ om gr�set kring greenen �r tjockt eller h�gt. F�rdelen att anv�nda en metalwood ist�llet f�r en j�rnklubba i dessa l�gen �r att den glider l�ttare genom gr�set och p� s� s�tt minskar risken att "duffa" slaget.

Condor, (engelska f�r f�glarna Kondor och Kalifornienkondor) �ven dubbelalbatross, �r ett begrepp som inneb�r att spelaren sl�r bollen i h�l p� fyra slag under h�lets par. Detta g�rs genom att sl� bollen i h�l p� tv� slag p� ett par 6-h�l, eller ett slag p� ett par 5-h�l, och anses vara sv�rare �n att g�ra en albatross. S�dana h�l �r vanligen alltf�r l�nga f�r att det ska vara m�jligt att spela p� s� f� slag, men det kan vara m�jligt p� ett dogleg-h�l. Det finns inga uppgifter p� att n�gon gjort en "condor" i en professionell golft�vling.

Cut inneb�r kvalgr�ns. I t�vlingar anges en cut p� antal slag i f�rh�llande till par efter tv� ronder, f�r att de tv� sista ronderna spelas med de b�sta spelarna. Cutten kan till exempel vara 2 slag under par vilket inneb�r att spelare med 1 slag under par eller s�mre inte f�r forts�tta t�vlingen.

Golfboll med dimples

Dimples �r urgr�pningarna i golfbollens yta. Bollens flygegenskaper p�verkas av antalet dimples och deras djup. Om en golfboll skulle sakna dimples s� skulle den inte flyga mer �n cirka 100 meter och precisionen i slaget skulle avsev�rt f�rs�mras. Moderna golfbollar har mellan 300 och 450, ca 0,3 mm djupa dimples. Ursprungligen spelades golf med sl�ta bollar, som efter en tids spel fick sm� skavanker. Man m�rkte d� att bollen d�refter fl�g b�ttre �n fr�n b�rjan, d� den var helt sl�t. Det var s� man uppt�ckte det f�rdelaktiga med dimples.

Dogleg (engelska f�r hundben), �r begreppet som anv�nds f�r att beskriva ett h�l som vrider sig en eller flera g�nger p� v�g mellan tee och green. Vanligast �r doglegh�l bland par 5-h�l, men finns �ven bland par 4-h�l.

Dormie eller Dormy, �r ett begrepp f�r att beskriva en situation under matchspel n�r en spelare leder med s� m�nga h�l som det �terst�r att spela och s�ledes har f�rs�krat sig minst oavgjort i matchen. Till exempel, om en spelare leder med tre n�r tre h�l �terst�r s� kallas det "dormie" eller "dormie-tre".

Draw �r ett slag som f�r h�gerspelare f�r bollen att starta �t h�ger och skruva sig �t v�nster. F�r v�nsterspelare g�ller motsatt rotation. M�nga professionella spelare sl�r sina slag med draw. Draw ger en svagare och mer kontrollerad sv�ng �n hook.

Drive �r det f�rsta slaget fr�n utslagsplatsen, tee, d� h�let �r ett par fyra eller fem. Inom golfen har ordet anv�nts i denna betydelse sedan b�rjan av 1800-talet[2].

Driver �r den golfklubba som normalt anv�nds som utslagsklubba vid l�nga h�l. Denna klubba, som �ven kallas tr�etta, �r p� grund av sin l�ga klubbhuvudsvinkel (cirka 7-12 grader) sv�r att anv�nda utan peg och anv�nds d�rf�r fr�mst fr�n utslagsplatsen, tee.

Driving range.

Driving range

[redigera | redigera wikitext]

Driving range �r ett omr�de p� en golfklubb, ofta i anslutning till tr�ningsomr�det, d�r det �r m�jligt att sl� bollar fr�n mattor i syfte att tr�na upp det l�nga spelet. P� vissa driving rangar finns �ven precisionsm�l avsedda f�r j�rnslagstr�ning. Tr�ningsbollar f�r detta syfte g�r alltid att köpa i närheten, dessa är märkta med röda eller svarta streck så de inte ska förväxlas med vanliga golfbollar.

Droppning är en benämning inom golf som innebär att bollen släpps av spelaren med handen från knähöjd. Droppning används oftast när bollen har hamnat i ett svårt läge och spelaren därför behöver lättnad i spelet. Spelaren får när som helst under spelet droppa bollen. Förutsättningarna för droppningen avgör om spelaren ska straffas med pliktslag eller inte. Spelaren straffas med ett pliktslag om denne droppar sig fri från ett hinder eller bollen gått out of bounds (utanför banan). Spelaren får fri dropp (droppning utan pliktslag) om bollen ligger intill ett tillverkat föremål som inte är en organisk del av banan och spelaren inte kan utföra sin sving på ett normalt sätt. Fri dropp är även vanligt då banan har utsatts för onormala väderförhållanden eller om arbeten på banan pågår. Fri dropp regleras ofta i lokala regler.

Dubbelalbatross

[redigera | redigera wikitext]

Dubbelalbatross är när man får 4 slag bättre än hålets par. Detta uppnås genom att slå bollen i hål på ett slag på par 5-hål eller två slag på par 6-hål. Kallas även för Condor eller Vulture[4]. Det sägs ha klarats fyra gånger i historien (källa en:Par (score). Fem under par på ett hål anses aldrig ha klarats.

Dubbelbogey innebär att spelaren har gjort ett resultat på 2 slag över hålets par. Exempelvis så är 6 slag på ett par 4-hål en dubbelbogey. Termen tar inte hänsyn till spelarens handicap utan räknas på det faktiska antalet slag som behövs för att få bollen i hål.

Duff är ett slag där spelaren (oavsiktligt) träffar marken innan bollen.

Eagle (engelska för örn) innebär att ett hål spelats ut på två slag under hålets par, dvs. ett resultat på tre slag på ett par 5-hål, eller två slag på ett par 4-hål. Resultatet är vanligast på par 5-hål, och i professionella tävlingar är de relativt vanliga, då många professionella spelare klarar av att nå green på två slag på ett par 5-hål.

Fade är ett golfslag som för högerspelare får bollen att starta till vänster och skruva sig åt höger. För vänsterspelare gäller motsatt rotation. Många professionella spelare slår sina slag med fade. Fade ger en svagare och mer kontrollerad sväng än slice.

Fairway på Maspalomas, Gran Canaria.

Fairway är den del av golfbanan som förbinder utslagsplatsen (tee) med green. I golfreglerna används inte ordet fairway utan den finklippta delen av spelfältet. Den omges oftast av semiruff och/eller ruff och det förekommer vanligen hinder på spelfältet. Klipphöjden på fairway är mellan 12 och 20 millimeter och börjar vanligen ett tiotal meter från tee.

Flop kallas det höga golfslag som många proffs använder sig av i vissa speciellt svåra situationer. Flopslaget går inte långt, men bollen stiger till en hög höjd på liten sträcka. Det kan vara till användning om man har ungefär 10 meter till greenen, och måste slå över exempelvis en bunker innan green och när flaggan står nära bunkern. Då flyger bollen högt och landar mjukt och rullar inte långt.

En begagnad golfboll som tvättats och sedan säljs billigt.

Fore är ett varningsrop vid golfspel. Golfspelare är skyldiga att ropa fore om det finns minsta risk att en annan människa kan träffas av bollen. Uttrycket fore är härlett ur det brittiska infanteriets terminologi. Vid anfall i dubbla led måste det främre ledet lägga sig ner när det bakre skulle avlossa sina vapen. Det bakre ledet ropade Beware before! – på den tiden engelska för ungefär "Se upp där framme!" – och begreppet har inom golfen förkortats till fore.[5][6] Det finns dock även andra förklaringar till hur fore uppkom.

Puttning från foregreen.

Foregreen är den del av en golfbana som ligger mellan fairway och green. Gräset på foregreen har högre klipphöjd (6-10 millimeter) än green men lägre än fairway. Den låga klipphöjden gör det ofta möjligt att putta från foregreen. Fast namnet låter engelskt heter detta område fringe på engelska.

Foursome är en spelform som innebär att två spelare bildar ett lag. Spelarna spelar med en boll i laget. Spelarna slår ut från varannan tee. När en spelare slagit ut slår spelarna på bollen varannan gång tills bollen är i hål. Tävlingsformen förekommer bland annat i Ryder Cup och Solheim Cup och i andra elitsammanhang.

Eventuella pliktslag i foursome påverkar inte slagordningen. Om exempelvis spelare A slår bollen out of bounds pliktar spelarparet ett pliktslag och spelare B ska slå nästa slag.

Fyrboll �r en spelform d�r tv� spelare bildar lag och spelar mot ett annat lag med tv� spelare. Alla spelar med varsin boll. Fyrboll f�rekommer i b�de matchspel och slagspel, i tre olika former:

  • Fyrboll b�stboll - Kallas �ven b�stboll. Den b�sta av lagets tv� bollar som har spelats p� h�let r�knas.
  • Fyrboll b�st och s�mst - Kallas �ven b�stboll/s�mstboll och anv�nds endast vid matchspel. Den b�sta bollen r�knas och ger 1 po�ng till laget och den b�sta av de tv� s�msta bollarna ger 1 po�ng.
  • Fyrboll sammanlagt - De b�da lagen l�gger ihop sina slag och det lag som har den l�gsta nettoscoren vinner h�let.
Genomsving

Genomsving eng. Follow through, �r sista delen av ett golfslag. Ben�mning p� kroppens r�relser efter att bollen har tr�ffats.

Slang f�r "Give me" (ge mig). N�r bollen vid putt eller inspel p� green hamnar s� pass n�ra h�l att den med st�rsta s�kerhet g�r i p� n�sta slag kan medspelarna s�ga n�got i stil med "Du f�r den", varp� spelaren i fr�ga tackar, plockar upp bollen och bokf�r n�sta slag utan att spela det. Man f�r allts� inte ett slag mindre p� scorekortet, men man sl�r det inte. Detta f�r att spara tid om det �r m�nga i bollen och n�sta boll v�ntar t�tt efter. Namnet kommer fr�n att man i engelskspr�kiga l�nder sj�lv f�r be om detta, medan det i Sverige �r kutym att det �r motspelarna som erbjuder det.

Huvudartikel: Golfbag

Golfbag �r den v�ska som spelare b�r sina golfklubbor i.

Huvudartikel: Golfbana

Golfboll �r den boll som anv�nds i golfspel. Golfbollen har 300 - 450 sm� ingr�pningar i sig, s� kallade dimples. Dessa dimples f�r golfbollen att flyga l�ngre d� de g�r att luftstr�mmarna runt bollen f�ljer med bakom bollen och utj�mnar lufttrycket (eller s�nker luftmotst�ndet). Grovt r�knat brukar man uppskatta att en boll med dimples flyger ungef�r dubbelt s� l�ngt som en sl�t boll, allt annat lika. En golfboll f�r inte v�ga mer �n 45,93 gram och golfbollens diameter f�r inte underskrida 42,67 mm.

Golfetikett beskriver upptr�dande, f�retr�desr�tt och omsorg om golfbanan. Golfetikettreglerna st�r i b�rjan av regelboken. Etikettsreglerna g�ller �ver hela v�rlden. De kompletteras ofta av enskilda klubbar och beskriver d� bland annat kl�dsel p� banan och i klubbhuset. Till exempel s� f�reskriver de flesta klubbar att spelaren m�ste ha krage p� tr�jan vid spel och vissa skotska klubbar f�reskriver att klubbhusets bes�kare m�ste b�ra kavaj.

En golfklubb (GK) �r en f�rening som tar hand om en golfbana. F�r att f� spela golf i de flesta l�nder m�ste spelaren vara medlem i en golfklubb.

I Sverige �r en golfklubb en sj�lvst�ndig juridisk person underst�lld Svenska Golff�rbundet endast i idrottsliga fr�gor som t�vlingsbest�mmelser, regler och handicapsystem.

Huvudartikel: Golfklubba
Huvudartikel: Golfregler

Golfvett �r en definition p� hur man skall agera p� en golfbana.

Green
Greenlagare

Green �r den mest kortklippta delen av golfbanan p� vilken h�let �r bel�get. En provisorisk green kan tillf�lligt ers�tta ordinarie greener under onormala f�rh�llanden p� grund av v�derlek, ombyggnad eller andra orsaker som g�r att det inte g�r att anv�nda den ordinarie. En bana som har fler �n tv� provisoriska greener �r inte godk�nd f�r handicapronder.

Greenfee �r i golf den spelavgift som spelare erl�gger hos golfklubbar, f�r spel p� deras golfbanor. Greenfee varierar mellan klubbar och kan avse spel hela dagen eller f�r en rond. M�nga klubbar har greenfeemedlemmar (�ven kallat distansmedlemskap eller non resident). Medlemsformen inneb�r att medlemmen bor l�ngt ifr�n golfbanan och kan d�rf�r bli medlem till en l�gre kostnad �n fullv�rdiga medlemmar. Greenfeemedlemmar m�ste betala, ofta reducerad, greenfee varje g�ng de spelar till skillnad mot medlemmar med fullt medlemskap, vilka har sin spelavgift betald p� hemmabanan genom sitt medlemskap. I m�nga golfdistrikt f�rekommer greenfeesamarbete mellan golfklubbar som inneb�r att klubbarnas medlemmar spelar f�r reducerad greenfee p� de banor som ing�r i samarbetet.

Greenkeeper �r titeln p� en person som arbetar med sk�tseln av en golfbana. Greenkeeprar sorteras organisatoriskt under en Assistant Head Greenkeeper (arbetsledare utan formell utbildning) och, om inte en s�dan finns, direkt under en Head Greenkeeper[1]. Tidigare anv�ndes i Sverige ingen speciell engelsk titel f�r golfbanearbetare, men banchefen ben�mndes greenkeeper.

Greenlagare �r ett gaffelformat verktyg som anv�nds f�r att laga nedslagsm�rken som golfbollen har f�rorsakat p� greenen, oftast efter h�ga inspel. Greenlagaren �r obligatorisk att ha med sig vid spel p� de flesta golfbanor i Sverige och ofta kontrollerar klubbens funktion�rer detta innan ronden p�b�rjas.

En greenlagare kan se ut p� olika s�tt. En vanlig modell �r gaffelmodellen, som har tv� armar. Den kan vara gjord av metall eller plast. Man kan �ven anv�nda en peg eller ett spetsigt f�rem�l f�r att laga nedslagsm�rket.

Det finns �ven en modell som monteras p� putterns grepp. Den �r avsedd f�r nedslagsm�rken d�r ytan inte spruckit upp helt. Den har fyra v�gformade armar och kallas f�r Green-Go. L�s mer om metoderna nedan.

Greenlagning, lagningsmetoder

[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika typer av greenlagare. Den vanligaste typen �r gaffelmodellen. Den finns i m�nga olika utf�randen, men principen �r densamma. Tv� utstickande armar anv�nds f�r att lyfta in kanterna p� det skadade omr�det. Lagning med gaffelmodellen kallas �ven USGA-metoden.

Det g�r �ven laga m�rket med en vanlig peg. Det kr�ver dock �vning och att man vet vad man g�r, annars kan det f�rv�rra skadan om man g�r fel.

Det finns �ven greenlagare som monteras p� putterns grepp�nde. Den �r utformad med fyra v�gformade armar, som griper tag i turfen och kan lyfta upp och �terst�lla ytan. Metoden kallas f�r Green-Go-metoden och l�mpar sig b�st till nedslagsm�rken d�r ytan inte slagits upp helt, som en krater eller ett glidm�rke.

Metod Verktyg Hur man g�r
USGA-metoden Lagare med tv� armar, s.k. gafflar. Stick ner lagaren och knuffa/skjut in gr�set fr�n ytterkanterna av h�let. Tryck till m�rket med puttern s� ytan blir j�mn.
Pegmetoden En vanlig peg. Tryck ner peggen fr�n m�rkets ytterkanter och lyft in mot mitten, tills m�rket �terst�llts. J�mna av ytan med puttern.
Green-Go-metoden Greenlagare som f�sts p� putterns grepp�nde. F�r ner lagaren vid sidan av m�rket, vrid puttern/verktyget 15-20 grader och lyft upp�t. Upprepa r�relsen tills m�rket �r lagat. J�mna till ytan med foten eller din putter.

Greensome �r en spelform d�r tv� spelare bildar ett lag. B�gge spelarna sl�r ut fr�n utslagsplatsen (tee). Spelarna v�ljer d�refter den b�sta bollen. Sedan sl�r den spelare som inte slog ut den valda bollen n�sta slag. D�refter sl�r spelarna vartannat slag p� bollen tills bollen �r i h�l. F�r att f� ett resultat i greensome kan den spelas b�de som slagt�vling, slaggolf och po�ngbogey. Se �ven Irish greensome.

Huvudartikel: Grepp (golf)

Grunda klubban

[redigera | redigera wikitext]

Grunda klubban inneb�r att spelaren vidr�r underlaget med sin golfklubba. Det �r inte till�tet att grunda klubban i bunker, vattenhinder eller sidovattenhinder innan slaget.

Guty, guttie

[redigera | redigera wikitext]

Gammaldags sl�t boll av solid guttaperka.

Huvudartikel: Handicap (golf)

Handicapindex

[redigera | redigera wikitext]

Handicapindex �r en gradering av flera faktorer, bland annat sv�righeten, p� en golfbanas olika h�l. Graderingen p� en 18-h�lsbana sker fr�n 1 till 18, d�r hcp 1 ofta �r det sv�raste h�let och hcp 18 ofta �r det l�ttaste. Oftast sker udda gradering (1, 3, 5, 7, 9) p� de nio f�rsta h�len och j�mn gradering p� de nio sista h�len, eller tv�rtom. Graderingen g�rs f�r att spelarna ska kunna f�rdela sina handicapslag p� golfbanan.

Head Greenkeeper - Banm�stare

[redigera | redigera wikitext]

Head Greenkeeper (HG) ansvarar inf�r Course Managern, banchefen p� golfklubben, f�r sk�tseln av golfbanan. HG har en arbetsledande st�llning men kan ha en Assistant Head Greenkeeper direkt underst�lld[1]. HG har formell kompetens motsvarande:

  • fem �rs praktik eller anst�llning inom golfbanesk�tsel eller
  • tre �rs yrkeserfarenhet och tv� �rs utbildning vid lantbruks- eller tr�dg�rdsskola.

Hinder �r inom golf ben�mning p� vattenhinder, sidovattenhinder och sandbunkrar.

Hindrande f�rem�l

[redigera | redigera wikitext]

Hindrande f�rem�l �r ett tillverkat eller bearbetat f�rem�l, till exempel en colaburk eller en parkb�nk utom s�dant som markerar banans gr�ns, delar av f�rem�let som ligger utanf�r banan eller som f�rklarats som organisk del av banan . Om det snabbt g�r att flytta utan att det g�r s�nder �r det flyttbart, annars �r det oflyttbart. Hindrande f�rem�l kallades tidigare tillverkat f�rem�l. Enligt golfreglerna har spelare frivillig l�ttnad utan plikt fr�n hindrande f�rem�l.

Hole-in-one inneb�r att bollen g�r i h�l p� ett slag. Detta �r vanligast p� par 3-h�l, och inneb�r d� ett resultat p� tv� slag under par. Det f�rekommer dock hole-in-one �ven p� par 4-h�l, dessa �r dock v�ldigt ovanliga, d� inte m�nga par 4-h�l �r korta nog f�r att n�gon spelare ska kunna n� h�let fr�n tee p� ett slag.

Hook �r ett golfslag som f�r h�gerspelare f�r bollen att rotera fr�n h�ger till v�nster (moturs) och f�r v�nsterspelare motsatt rotation. Bollen har tr�ffats med ett slutet klubblad och klubban har svingats inifr�n och ut. En hook ger en kraftigare skruv �n draw.

Hybridklubba

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Hybrid (golfklubba)

Hybridklubba �r ett mellanting mellan tr�klubba och j�rnklubba. Hybridklubbans m�l �r att kombinera j�rnklubbans precision med tr�klubbans f�rl�tande spelegenskaper. En hybrid brukar ers�tta de ofta sv�rslagna l�nga j�rnen, och klubban har under de senaste �ren blivit mycket popul�r.

H�l har tv� betydelser:

  • Det 108 mm (4.25 tum) stora h�let placerat p� varierande platser p� en green. H�let, eller h�lkoppen, ska vara minst 108 mm (4 tum) djup och om det finns en h�lkopp s� rekommenderas den vara neds�nkt ca 2,5 cm (1 tum) under markytan. I h�let finns en flaggst�ng placerad f�r att visa h�lets placering p� greenen.
  • Varje numrerad del av golfbanan best�ende av tee, fairway, ruff, hinder och green. Varje h�l har ett l�ngdv�rde ben�mnt par.

In inneb�r de sista nio h�len som spelas under en 18-h�lsrond. Kallas �ven inrundan eller, p� engelska, back nine. Uttrycket kommer fr�n att m�nga golfbanor ursprungligen var utlagda l�ngs kusten s� att f�rsta h�lften av h�len gick ut fr�n klubbhuset och andra halvan ledde tillbaka.

Inspel �r ett golfslag som, oavsett avst�nd, har till syfte att f� bollen att stanna p� greenen.

Irish greensome

[redigera | redigera wikitext]

Irish greensome spelas p� samma s�tt som Greensome, med den skillnaden att p� par fyror och par femmor sl�r spelarna ytterligare ett slag till p� den andre spelarens boll innan man v�ljer lagets boll.

4 slag under par. Extremt ovanligt och har aldrig intr�ffat i professionell golft�vling.

Korth�lsbana

[redigera | redigera wikitext]

Korth�lsbana �r en kortare golfbana som ofta ligger i anslutning med en st�rre. Oftast �r h�len som h�gst 150 meter l�nga, �ven om l�ngre korth�lsbanor f�rekommer. Korth�llsbanor �r oftast avsedda f�r n�rspelstr�ning, och oftast finns inga handicaprestriktioner f�r att f� spela p� banan, s� kallat pay and play.

Lie �r vinkeln mellan en golfklubbas skaft och sulan p� klubbladet.

Linksbanor �r golfbanor d�r den gr�st�ckta marken best�r av sandjord fr�n ursprunglig havsbotten[2]. Namnet kommer av ett gammalt skotskt ord hlinc (ursprungligen anglosaxiskt) som betyder sluttning, h�jd eller (land-)rygg. Linksbanor finns framf�r allt l�ngs den brittiska kusten. I Sverige finns linksh�l till exempel p� Flommens GK, Ljunghusens GK, Falsterbo GK och Helsingborgs GK. Falsterbo GK anses dock vara den enda svenska golfbanan som �r en renodlad linksbana. The Open Championship spelas alltid p� linksbanor. Det finns omkring 160 linksbanor i v�rlden idag, varav 40% ligger p� Irland.

Huvudartikel: Lobwedge

Lobwedge �r den golfklubba som har det st�rsta loftet, vanligen mellan 58 och 64 graders vinkel. Klubban kan anv�ndas var som helst p� banan men p� grund av det h�ga loftet och sin korta l�ngd s� anv�nds den framf�r allt f�r de kortaste slagen och n�r slaget kr�ver h�g precision. Ett slag med en lobwedge resulterar i ett h�gt slag och i att bollen stannar snabbt p� greenen, ofta med backspin. Lobwedge finns i olika typer vad g�ller dess bounce. En klubba med liten bounce kan anv�ndas fr�n fairway som en vanlig klubba med normal sving medan en lobwedge med mycket bounce kan anv�ndas f�r bunkerslag och slag ur ruffen.

Loft.

Loft beskriver vinkeln i grader p� en golfklubbas blad i f�rh�llande till skaftet. Loftet lyfter bollen fr�n marken vid tillslaget och ju st�rre vinkel det �r p� bladet desto h�gre kommer bollen att flyga. J�rnklubbor numreras f�r att kunna identifieras och standarden �r att l�ga nummer har mindre loft och h�gre nummer har st�rre loft (en j�rnfemma har mindre loft vilket g�r att bollen flyger l�ngre �n med en j�rnsexa).

Lokala best�mmelser

[redigera | redigera wikitext]

Lokala best�mmelser �r best�mmelser som golfklubben inf�r och som inte omn�mns i golfreglerna eller i de lokala reglerna. Det kan g�lla till exempel bunkerkrattornas placering, regler f�r �vningsomr�den, f�retr�desr�tt p� banan eller kl�dsel.

Lokala regler

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Lokala regler

L�sa naturf�rem�l

[redigera | redigera wikitext]

L�sa naturf�rem�l �r naturf�rem�l som inte sitter fast i marken eller sitter fast p� bollen, till exempel l�v eller l�sa kvistar.

Mark under arbete

[redigera | redigera wikitext]

Mark under arbete (MUA) �r ett omr�de under reparation eller ett k�nsligt omr�de. Omr�dets gr�ns beslutas av t�vlingsledning eller banansvariga. Exempel p� MUA �r myrstackar, gropar som orsakats av banarbete och hopsamlat material som ska bortforslas. MUA markeras p� banan med bl� eller bl�/vita pinnar alternativt regleras i lokala regler. Droppning p� grund av MUA medf�r inte pliktslag. Om bollen hamnar i MUA har spelaren f�ljande alternativ:

  • Om MUA �r markerad med bl� pinnar - Spelaren f�r droppa bollen utanf�r ol�genheten eller spela bollen som den ligger.
  • Om MUA �r markerad med bl�/vita pinnar - Spelaren m�ste droppa bollen utanf�r ol�genheten.

Mark�r �r den som har utsetts att f�ra scorekortet f�r en spelare. Spelaren �r dock sj�lv ansvarig f�r att r�tt score har angivits och tar det ansvaret genom att signera sitt scorekort efter spelad rond. F�r att ronden ska vara handicapgrundande m�ste mark�ren enligt handicapreglerna ha officiellt handicap (hcp 36). Mark�ren �r vanligtvis en medt�vlare.

Matchspel �r en spelform d�r en sida spelar mot en annan. Med sida avses en eller tv� spelare. I match t�vlar spelarna om vunna h�l. N�r en sida har vunnit fler h�l �n vad som �terst�r att spela, s� �r matchen slut. Matchspel f�rekommer som singel, foursome och fyrboll. I Ryder Cup spelas singel och foursome och i Dunhill Cup spelas en variant p� singelmatch som inneb�r 18 h�ls slagspel och den som har l�gst antal slag vinner matchen.

Mulligan �r en engelsk golfterm som betyder ungef�r "a second chance for better results". Mulligan �r en sedv�nja inom s�llskapsspel i golf, �ven kallad pilsnerslag. Mulligan inneb�r att spelaren f�r sl� ett andra slag utan att r�kna det f�rsta. Detta �r emot de vanliga golfreglerna och f�r inte anv�ndas p� t�vling eller handicapgrundande rond. Ben�mningen �r av amerikanskt ursprung och n�gra anser att det kommer fr�n uttrycket have it again. Andra menar att uttrycket uppfanns av en Mr Mulligan.[7] Mulligan �r en p�hittad term och den anv�nds bara inom s�llskapsgolf, men det tvistas ofta om hur den ska anv�ndas. En del menar att den bara kan anv�ndas p� f�rsta tee, medan andra menar att den kan anv�ndas n�r som helst under spelets g�ng. Omtvistat �r ocks� om man m�ste komma �verens innan spelet p�b�rjas om att mulligan f�r anv�ndas. De flesta �r dock eniga om att den bara f�r utnyttjas en g�ng under en 18-h�lsrond.

Nersving.

Nedslagsm�rke

[redigera | redigera wikitext]

N�r bollen landar p� green, uppst�r ofta ett m�rke. Det m�rket m�ste lagas f�r att greenen ska beh�lla en j�mn spelyta. Om m�rket inte lagas, eller lagas p� ett felaktigt s�tt, blir ytan f�rst�rd och det kan ta l�ng tid innan den blir �terst�lld. I v�rsta fall kan skadan leda till f�ljdproblem som t.ex. svampangrepp, som kan kr�va extra arbete att �tg�rda.

M�rket som uppst�r n�r bollen sl�r ner kan se olika ut. En bra green har en relativt fast yta som st�r emot kraften fr�n bollen p� ett bra s�tt. I de fallen uppst�r bara en f�rdjupning p� ytan och den �r enkel att �terst�lla. En green som �r mjukare ger ofta st�rre m�rken, med �ppna s�r, som �r sv�rare att �terst�lla.

Nedslagsm�rken lagas med hj�lp av en greenlagare.

Nersving �r den del av golfslaget d�r klubban, efter baksvingen, f�rs tillbaka mot bollen i syfte att sl� iv�g den.

Niblick �ven kallad rut iron, �r en golfklubba med liten bounce som ursprungligen anv�ndes f�r att sl� bollen n�r den l�g i f�rdjupningar i marken, till exempel h�lor. Klubban utvecklades med tiden och anv�ndes bland annat f�r att sl� bollen ur bunkrar och f�r h�ga slag. Idag motsvaras klubban av en j�rnnia.

N�rspel �r den sammanfattande ben�mningen f�r det korta spelet mot eller p� greenen. I begreppet innefattas inspel, pitchslag, chippar, bunkerslag mot h�let och puttning. De flesta spelare anser att n�rspelet �r den viktigaste delen inom golfspelet.

Onormala markf�rh�llanden

[redigera | redigera wikitext]

Onormala markf�rh�llanden �r mark under arbete (MUA), tillf�lligt vatten eller h�l gjort av bogr�vande djur, reptil eller f�gel.

Out of bounds

[redigera | redigera wikitext]

Out of bounds �r en ben�mning inom golf som betyder utanf�r banans gr�ns. Spel �r f�rbjudet out of bounds men spelaren f�r st� utanf�r gr�nsen och sl� bollen om den ligger p� banan. Gr�nsen f�r out of bounds str�cker sig vertikalt upp�t och ned�t och hela bollen ska ligga utanför gränsen för att den ska vara out of bounds. Gränsen för out of bounds markeras ofta av vita pinnar men kan av lokala regler utgöras av andra föremål, såsom en mur eller ett dike. Om bollen hamnar out of bounds ska spelaren, med ett slags plikt, slå en ny boll från en plats så nära som möjligt den plats där det ursprungliga slaget slogs.

Par är en benämning inom golf för att beskriva banans och dess håls längdvärde. Det finns tre huvudtyper av golfhål:

  • Par 3-hål – 100–230 meter
  • Par 4-hål – 230–430 meter
  • Par 5-hål – 430–550 meter

Längderna kan variera beroende på med- eller motlutande terräng.

Par är det resultat en scratchspelare (elitspelare) förväntas klara på hålet. Man förväntas då nå green på två slag mindre än par och sedan behöva två puttar per hål. På ett par 3-hål förväntas första slaget nå fram till och träffa greenen, på par 4-hål har spelaren två slag på sig att nå fram till och träffa greenen och följaktligen tre slag för att nå fram till och träffa greenen på ett par 5-hål. Man räknar alltså därutöver också med att man har två puttar på sig per hål. En vanlig fördelning för en 18-hålsbana är fyra par tre-hål, tio par fyra-hål och fyra par fem-hål. Det ger då för hela banan ett totalt par på 72.

Passning inom golf innebär att spelarens caddie, medspelare eller motspelare håller flaggan på greenen när spelaren slår bollen. Om spelaren har begärt passning ska flaggan avlägsnas ur hålet efter att bollen har slagits men innan bollen nått fram. Om inte detta görs och bollen träffar flaggan bestraffas spelaren med två pliktslag. Passning får inte påbörjas efter att bollen satts i rörelse. Flaggan får inte stå kvar i hålet om bollen går i hål och slaget sker från greenen. Passning begärs oftast vid puttning då bollen ligger långt från hålet men kan även förekomma när spelaren bedömer att flaggan kan hindra bollen från att gå i hålet vid längre slag. Exempel på detta är vid stark blåst då flaggan lutar mot hålkanten och utrymmet för bollen att gå ner i hålet förminskas (eller förstoras).

Pay and play

[redigera | redigera wikitext]

Pay and play är den egenskap hos en golfbana som innebär att spelare tillåts spela där mot en avgift, utan att spelaren har ett medlemskap i en golfklubb. Pay and play-banor består oftast av korta hål med få hinder eller svårigheter. Banorna är lämpliga för träning och som banor att börja med för den ovane golfspelaren. Pay and play-banor är särskilt vanliga i USA, men har numera även blivit vanliga i Sverige, speciellt i områden där de ordinarie klubbarna har långa kötider, och har blivit populära också eftersom de jämfört med "vanliga" golfklubbar är billiga. Många golfklubbar har pay and play-banor utöver sin ordinarie golfbana men det finns även golfklubbar som endast har en pay and play-bana.

Trä och plastpeggar

Peggen (från engelskans Tee peg) är det långsmala instrument på vilket golfbollen placeras för att denna ska komma upp från marken och därmed vara lättare att träffa med golfklubban. Peggen som vanligtvis är tillverkad i trä eller plast får enligt golfreglerna endast användas från utslagsplatsen (tee). I golfens barndom tog man sand från föregående hål och la golfbollen på en liten sandhög inför utslaget. Plastpeggar har numera till stor del slutat användas och har förbjudits på vissa golfklubbar, eftersom de dels förstör skärbladen i gräsklipparna, dels eftersom det är svårare för naturen att bryta ner plast.

Pilsnerboll kallas det när en spelare med ett slag från vit eller gul tee inte lyckas komma förbi röd tee. Spelaren som slagit får då bjuda sina medspelare på öl efter ronden.

Huvudartikel:  § Mulligan

Pitching wedge

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Pitching wedge

Pitching wedge är benämningen på järnklubba nummer 10. Klubban används företrädesvis vid chippslag, pitchslag och vid inspel mot greenen där längden på ett slag med en järnnia blir för lång. Klubban har ett högre loft och kortare skaft än en järnnia vilket gör att slaget blir högre men kortare.

Pitchslag är ett kort golfslag som görs i närspelet och inte görs med full svingkraft. Slaget slås med en mjuk handled till skillnad från en chipp. Pitchslag utförs oftast med en wedge för att få bollen att flyga högt och sker oftast mot greenen.

Pliktområde framför green

Pliktområde

[redigera | redigera wikitext]

Pliktområden är varje vattensamling på banan samt områden där tävlingsledningen definierar som ett pliktområde. Det finns två typer av pliktområden som märks ut med röda eller gula markeringar. Om färgen på pliktområde ej angetts ska detta betraktas som ett rött pliktområde. Om bollen spelas ner i ett gult pliktområde, har spelare följande två alternativ:[8]

  • Bollen får spelas från vattenhindret som den ligger.
  • Bollen får droppas på föregående plats med ett pliktslag.
  • Spelaren kan välja att droppa bollen på flagglinjen, en tänkt rak linje från skärningspunkten där bollen skar markeringen på vattenhindret och vidare rakt bortåt från flaggan. Droppning får ske på flagglinjen utan begränsning av avstånd bakåt. Spelaren måste plikta ett slag.

Om bollen befinner sig i pliktområde utmarkerat med röda markeringar har spelaren ytterligare två alternativ: [8]

  • Droppa inom två klubblängder, dock ej närmare hål, från skärningspunkten.
  • Droppa inom två klubblängder, dock ej närmare hål, från hindergränsen på andra sidan hindret lika långt från hål som skärningspunkten.[8]

Sedan 2019 är den officiealla termen för vattenhinder och sidovattenhinder pliktområde.Till skillnad mot den äldre definitionen tillåts spelaren grunda klubban inom området.[9]

Pliktslag �r en ben�mning inom golfreglerna som inneb�r att slag l�ggs till spelarens antal slag f�r h�let. Grova regelbrott bestraffas i regel med tv� slags plikt. Exempel �r om spelaren grundar klubban i en sandbunker. Lindriga regelbrott bestraffas med ett slags plikt om till exempel spelaren rubbar sin boll i vila och �terplacerar den.

Po�ngbogey

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Po�ngbogey

Pro eller golfpro �r en f�rekommande ben�mning f�r licensierad golftr�nare. Namnet kan ses betyda pro(fessionell tr�nare/instrukt�r).

Pull �r ett golfslag som f�r h�gerspelare g�r att bollen f�r en rak bollbana till v�nster om m�let. F�r v�nsterspelare g�r bollen till rakt till h�ger. Pull kan kombineras med slag som ger skruv, till exempel pull hook.

Push �r ett golfslag som f�r h�gerspelare g�r att bollen f�r en rak bollbana till h�ger om m�let. F�r v�nsterspelare g�r bollen till rakt till v�nster.

Puttning p� green.
Huvudartikel: Putter

Putter �r den golfklubba som normalt anv�nds vid spel p� green.

Puttning i golf �r ett slag p� greenen som utf�rt med en putter.

Ruff �r den del av spelf�ltet som ligger utanf�r fairway. Mellan fairway och ruff f�rekommer oftast semiruff. Ruffen �r, beroende p� vegetationen, av varierande beskaffenhet p� olika banor men best�r ofta av h�gt gr�s med t�t v�xtlighet. Ruffen utg�r en sv�righet men ocks� en s�kerhetszon eftersom den ofta stoppar bollen fr�n att hamna i ytterligare sv�righeter.

Huvudartikel: Sandwedge

Sandwedge �r en golfklubba med mycket loft som oftast anv�nds f�r att sl� slag i en bunker. Tack vare loftet p� klubbhuvudet f�r golfbollen en h�gre bollbana. En sandwedge anv�nds �ven f�r att genomf�ra kortare slag utanf�r green d� man vill att golfbollen skall stanna snabbare och inte f� s� mycket rull n�r den landar p� green.

Score �r summan av det antal slag som spelaren har presterat, antingen p� varje h�l eller sammanlagt p� hela ronden.

Scorekort �r en blankett p� vilken en spelare eller mark�r antecknar antalet slag (score) p� respektive h�l under en golfrunda. Scorekortet anger bland annat h�lens l�ngd, banans totala l�ngd, banans och h�lens par och handicapindex.

Scramble �r en spelform som kan spelas med 2, 3, eller 4 spelare i varje lag. Scramble spelas s� h�r: alla i laget sl�r ut. Laget v�ljer den b�sta bollen. Alla i laget placerar sin boll inom ett scorekorts l�ngd fr�n den platsen och sl�r sitt n�sta slag en efter en. D�refter v�ljer laget den b�sta bollen och sl�r d�rifr�n och s� vidare tills bollen �r i h�l.

En variant i scramble �r att laget minst m�ste v�lja ett visst antal utslag fr�n varje lagmedlem.

Scramble spelas vanligtvis som Slagt�vling. Lagets handicap �r normalt 10% av summan av spelarnas spelhandicap.

Scratchspelare

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Scratchspelare

Scratchv�rde

[redigera | redigera wikitext]

Scratchv�rde �r det antal slag en scratchspelare (i detta fall handicap 0) erh�ller i f�rh�llande till par p� en viss golfbana fr�n en viss tee.

Seasidebana �r en golfbana bel�gen vid en kust d�r inte sandjord fr�n havsbotten �r underlag f�r den gr�st�ckta marken. Banor vid kuster indelas i seasidebanor och linksbanor men �ven banor vid insj�ar kan ibland ben�mnas som seasidebanor.

Semiruff ben�mning inom golf p� den del av spelf�ltet som ligger mellan fairway och ruff. Semiruffen kallas ocks� f�rsta klippningen. Semiruffen har en n�got h�gre klipph�jd �n fairway. Klipph�jden brukar vara mellan 40 och 50 millimeter. Semiruffen kan ofta best� av t�tt v�xande gr�s eftersom den �r av samma gr�ssort som fairway och den hindrar ofta golfbollen fr�n att rulla vidare till ruffen.

Sidovattenhinder markerat med r�da pinnar.

Shotgun betyder att alla startar samtidigt i en t�vling. T�vlingsledningen placerar ut grupperna p� olika h�l. Om man har fler grupper �n h�l l�gger man l�mpligen dubbla grupper p� par 5-h�len. Namnet shotgun kommer fr�n att man f�rr i tiden signalerade n�r t�vlingen startar med en hagelb�ssa.

Sidovattenhinder

[redigera | redigera wikitext]

se pliktomr�de.

Singel inneb�r att spelare inte spelar i ett lag.

Singelhandicap

[redigera | redigera wikitext]

Singelhandicap har en spelare med handicap mellan 0,1 och 9,4. Spelare med handicap 0 kallas scratchspelare.

Skogsbanor karakt�riseras av att merparten av h�len spelas p� fairways utskurna i ett skogslandskap. Tr�d �r ofta i spel p� en skogsbana. Bland ber�mda skogsbanor finns bland annat Pine Valley, Wentworth Club i Virginia Water och Halmstad GK.

Ett slag b�rjar enligt golfreglerna f�rst i framsvingen. Man f�r med andra ord inte f�rb�ttra sin bolls l�ge eller rubba bollen i baksvingen eftersom det inte r�knas tillh�ra slaget.

Slaggolf �r en spelform inom slagspel d�r maximalt antal slag f�r en spelare �r 5 �ver par p� varje h�l. Slaggolf skiljer sig fr�n slagt�vling p� s� s�tt att spelaren i slaggolf inte kan f� mer �n 5 slag �ver par trots att h�let inte spelas f�rdigt. I slagt�vling s� m�ste spelaren spela klart h�let och kan d�rmed sluta p� fler slag.

Slagspel �r en speltyp d�r spelarens eller lagets totala antal slag under golfrundan r�knas antingen som slag eller po�ng. Till skillnad fr�n matchspel s� t�vlar man inte direkt mot den andra spelaren/laget utan mot samtliga t�vlingsdeltagare. Slagspel f�rekommer bland annat som slagt�vling, po�ngbogey och slaggolf.

Slagt�vling

[redigera | redigera wikitext]

Slagt�vling �r en form av slagspel d�r bollen spelas tills den �r i h�l - bollen m�ste h�las ut. Denna spelform �r vanlig bland professionella och elitspelare.

Slice �r ett slag som f�r h�gerspelare f�r bollen att rotera fr�n v�nster till h�ger (medurs) och f�r v�nsterspelare motsatt rotation. Bollen har tr�ffats med ett �ppet klubblad och klubban har svingats utifr�n och in. Slice ger en kraftigare sv�ng �n fade. Slice �r ett vanligt nyb�rjarfel.

Slopesystemet

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Slopesystemet

Spelr�tt har tv� betydelser:

  1. Spelr�tt som medlemsform i golfklubbar, �r i den betydelsen egentligen en f�rkortning av Spelr�ttsbevis och �r ett �verl�tbart bevis om att innehavaren har erlagt kapitalinsats i klubben. Spelr�tten k�ps och s�ljs till marknadspris till andra, antingen privat eller via klubben.
  2. M�nga klubbar ben�mner medlemmens r�tt att f� spela p� golfbanan utan att erl�gga greenfee, som spelr�tt.

Spoon �r ben�mningen p� en av tr�klubborna, en tr�trea. Klubban kan liksom drivern anv�ndas fr�n tee, men d� den �r l�ttare att anv�nda utan peg �r den �ven en vanlig klubba att anv�nda p� fairway.

Stans �r spelarens placering av f�tterna n�r denna st�ller upp sig vid bollen f�r att sl� sitt slag.

Stinger �r ett (avsiktligt) l�gt slag, som ofta (p� grund av bollens backspin och hastighet) f�r en snabb h�jning av bollbanan mot slutet av bollflykten. Slaget anv�nds f�r att f� bollen att flyga och rulla l�ngre, ofta vid kraftigare vind eller f�r att sl� under ett hinder (exempelvis ett tr�d).

Stimpmeter i golf �r en metod som anv�nds f�r att m�ta hur snabbt en golfboll rullar p� greenen. Det �r �ven namnet p� det redskap som anv�nds vid m�tningen, en 30 inch (cirka 75 centimeter) l�ng aluminiumskena med en ursk�lad r�nna avpassad f�r golfbollen. R�nnan �r V-formad med en vinkel p� 145 grader. Se �ven Stimpmeter.

Sving är den rörelse som en spelare utför för att slå ett golfslag. Före slaget utförs ofta en provsving, vilket innebär att svingen genomförs utan att spelaren försöker träffa bollen.

Gul tee med bänk.

Tee är beteckningen på utslagsplatsen i golf. Det finns i Sverige oftast fyra olika slags teer, vit, gul, blå och röd. Gul och röd tee anses normalt som herr- respektive damtee, men efter slopesystemets införande slopades dessa benämningar, och numera kan alla spela från valfri tee. Vit och blå tee används av manliga respektive kvinnliga elitspelare. Alla golfbanor har dock inte vit och blå tee, utan då endast gul och röd. Detta gäller främst banor som ej arrangerar elittävlingar. I USA och vissa andra länder används istället färglängden svart, blå, vit, röd. Observera att ordet "tee" på engelska också används som beteckning för peggen.

Tillfälligt vatten

[redigera | redigera wikitext]

Tillfälligt vatten är en vattensamling som inte ligger i ett vattenhinder. Det är tillfälligt vatten om man kan se en vattenspegel före eller efter att spelaren har intagit sin stans. Det innebär att om spelaren ställer upp sig för att slå sitt slag, och vatten trycks upp ur marken där spelaren står, så är det tillfälligt vatten. Om tillfälligt vatten finns där spelaren står eller bollen ligger får spelaren fri dropp.

Toppning är när spelaren (oavsiktligt) träffar högt upp på bollen. Resultatet blir oftast ett kort, lågt slag. Slag med närspelsklubbor (exempelvis en wedge) blir dock oftast längre än en normal träff med samma klubba.

Ut innebär de första nio hålen som spelas under en 18-hålsrond. De kallas även utrundan eller, på engelska, front nine.

Vattenhinder

[redigera | redigera wikitext]

Vattenhinder är den äldre benämningen på nuvarande pliktområden. Se pliktområde.

Wedge i golf är ursprungligen benämning på pitching wedge (järnklubba nummer 10). Idag används ordet även för andra högt loftade klubbor som lobwedge och sandwedge.

  1. ^ [a b c] Swedish Greenkeepers Association Arkiverad 19 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b c] Golflexikon, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs 1995
  3. ^ Spel- och tävlingshandboken med handicapregler 2008-2011 Arkiverad 13 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Golftermer
  5. ^ svt.se Helt Historiskt Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ http://www.ruleshistory.com/misc.html
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080101124222/http://golf.about.com/cs/historyofgolf/a/hist_mulligan.htm. Läst 2 januari 2008. 
  8. ^ [a b c] ”The Rules of Golf - Definitioner”. R&A. https://www.randa.org/sv-SE/rog/definitions?definitionsEdition=RulesOfGolf. Läst 8 juli 2024. 
  9. ^ Nya golfregler 2019. Svenska golfförbundet. Publicerad 2018-12-11.