Konflikt

Konflikt är en situation där två eller fler parter har motsatta eller oförenliga mål, behov, intressen eller värderingar, vilket resulterar i en direkt konfrontation. En konflikt kan beskrivas på följande vis; En eller flera parter har ett önskemål som parten eller parterna inte är beredd att släppa, samtidigt som möjligheten för parten eller parterna att tillgodose önskningen blockeras av en eller flera motparter, vilket väcker frustration. När denna frustration driver en eller flera av parter att agera på något sätt mot de blockerande motparterna så har en konflikt uppstått. Konflikter uppstår på olika nivåer, från individuella och personliga till sociala och organisatoriska och till och med internationella eller överstatliga. De kan vara öppna och uttalade eller mer dolda och underliggande. En konflikt upplevs ofta som ansträngande för de inblandade och f�r omgivningen.

Ordet konflikt kommer fr�n det latinska ordet conflictus som betyder sammanst�tning, att kollidera, r�ka i strid.

Konflikter kan l�sas genom att en eller flera parter utnyttjar sina maktresurser till att driva igenom sin vilja i strid mot motpartens eller �vriga parters vilja. Konflikter �ven l�sas i samf�rst�nd, till exempel genom f�rhandling eller medling. Ett r�ttssystem kan anv�ndas f�r att l�sa en konflikt p� juridisk v�g.

Konflikter �r ocks� en central aspekt i naturen och dess ekosystem.^{[k�lla beh�vs]}

V�ldsamma och v�pnade konflikter

En v�pnad konflikt brukar definieras som en konflikt som inbegriper v�ld, d�r �tminstone en av parterna �r en statsmakt och d�r konflikten leder till att �tminstone 25 personer d�r till f�ljd av strider. Det �r allts� v�ldsbruket som avg�r huruvida en konflikt betraktas som v�pnad eller inte.

En konflikt kan allts� vara v�ldsam utan att r�knas som en v�pnad konflikt. En v�pnad konflikt kan dessutom ha olika karakt�r - inomstatlig, mellanstatlig eller inomstatlig med utl�ndsk inblandning.

Med begreppet storskalig v�pnad konflikt menar man i allm�nhet krig. Dessa definitioner debatteras. Meningen "m�ktiga intressen st�r mot varandra" har h�r �nd� sin plats.

Begreppet konflikt i massmedia

I svensk massmedia anv�nds ordet framf�r allt om v�pnade konflikter, arbetskonflikter och politiska konflikter.

Interpersonella konflikter

Interpersonella konflikter inneb�r konflikter mellan tv� eller flera m�nniskor. D� m�nniskor vill olika saker f�religger en konflikt. Det �r inte graden av oenighet som definierar att konflikt f�religger.

M�nniskor kan delas in i fem olika konflikthanteringsstilar:

1. kompromissande
2. anpassande
3. samverkande
4. undfallande
5. kamp och konflikt.

Individers personlighet best�r av en kombination av de olika konflikthanteringsstilarna, men oftast �r n�gon av dem dominerande.

Grundaffekter vid interpersonella konflikter och konfliktl�sning

Konflikter kan l�sas helt utan att man m�rker de k�nslor som alltid �nd� �r involverade. Den k�nsla som ligger n�rmast d� det g�ller interpersonella konflikter och konfliktl�sning �r ilska. Grundaffekten ilska anv�nder vi f�r att v�rna om v�rt territorium eller f�r att undanr�ja hinder.

Att ilska �r en viktig k�nsla som �r aktiverad vid konfliktl�sning beh�ver inte inneb�ra att man �r h�gljudda i sin oenighet, �ven om man med sin r�st brukar l�ta det m�rkas att man menar allvar. Konfliktl�sande fungerar sannolikt som allra b�st n�r m�nniskor under det att det p�g�r l�tt kan r�ra sig mellan grundaffekterna intresse, ilska och r�dsla.

M�nga m�nniskor �r s� r�dda f�r interpersonella konflikter att de helt undviker att ta upp dem. Detta handlar dels om r�dslan f�r att bli omkullpratad eller bortkollrad, dels om r�dslan f�r att beh�va g� skilda v�gar. Det senare d� den yttersta konsekvensen av alla mellanm�nskliga konflikter �r att det visar sig att man alls inte kan komma �verens, och att det d�rmed saknas f�ruts�ttningar f�r fortsatt relation. Omkullpratning och bortkollring brukar vara satt i system och g�r ut p� att undvika att h�lla sig till den sak konflikten handlade om. Den grundaffekt som v�cks d� man blir omkullpratad eller bortkollrad �r skam. Skam kan upplevas som f�rvirring.

D� konflikter �r l�sta infinner sig vanligen gl�dje och/eller ledsenhet. Grundaffekten ledsenhet g�r att vi m�nniskor s�ker oss till varandra.^{[k�lla beh�vs]}

Ordningsfr�gor �r �verordnade alla andra konflikter

Utagerande beteende i f�rs�k till interpersonell konfliktl�sning �r uttryck f�r att man inte h�ller sig till saken. Utageranden f�rhindrar konfliktl�sning. Detta genom att utageranden i sig utg�r ol�sta konflikter. Utageranden skapar r�dsla och/eller irritation. R�dsla �r ocks� en av v�ra grundaffekter. P� TV och film ses ofta exempel p� utagerande beteende. Det f�ngar m�nniskors intresse, trots att det inte utg�r n�gon god f�rebild f�r konfliktl�sning.

D� det uppst�r utageranden vid f�rs�k att komma till r�tta med en konflikt beh�ver parterna intressera sig f�r det faktum att en nytillkommen �verordnad konflikt att hantera f�religger: Hur skall vi vara med varandra f�r att b�st kunna l�sa v�ra konflikter? Dessa de allra h�gst prioriterade interpersonella konflikterna kallas f�r ordningsfr�gor. Den som �r bevandrad i sammantr�desteknik vet att ordningsfr�gor ocks� d�r g�r f�re allt annat att l�sa.

Kan parterna inte enas i ordningsfr�gor s� finns heller inte n�gon f�ruts�ttning f�r annan konfliktl�sning. Parterna f�r d� konstatera att de inte har f�ruts�ttningar f�r fortsatt relaterande.

Intrapsykiska konflikter

Intrapsykiska konflikter �r begreppet f�r konflikter inom en och samma person.

M�nskliga problem �r ol�sta konflikter

N�r vi m�nniskor har problem handlar det alltid om att vi har ol�sta konflikter. M�nskliga problem g�r att f�rst� och att l�sa, f�rs�vitt man h�ller tillgodo med den eller de m�jliga l�sningar som st�r till buds: Det �r inte alltid s� att den m�jliga l�sningen �r en "happy-end-l�sning".

De problem vi m�nniskor har l�ses genom att vi, med eller utan annan persons hj�lp

1. Aktivt s�ker identifiera ol�sta konflikter genom att g�ra oss uppm�rksamma p� det inom oss som v�cker obehag, det vill s�ga �ngest.
2. Tar st�llning i den eller de ol�sta konflikter vi p�visat.
3. F�r�ndrar v�ra tankar och/eller beteenden och/eller s�ker p�verka annan parts beteende i linje med det eller de st�llningstaganden som gjorts.
4. Tar st�llning till hur g�ra i den h�ndelse den andra parten inte vill f�r�ndra sitt beteende s� som vi �nskat.

Vid konfliktl�sning p�verkas m�nniskors k�nsloliv i positiv riktning: �ngestniv�n kommer att minska.

Konfliktl�sande terapi

Psykodynamiska terapier, vari psykoanalys inkluderas, deklarerar att man arbetar med konflikter och konfliktlösning. Inom psykoanalytisk teoribildning har man kritiserat att hitintills ett alltför stort fokus legat på lösning av omedvetna konflikter: Man har menat att större kraft i dessa dagar måste läggas på lösning av medvetna och förmedvetna konflikter. Psykodynamisk terapi har internt kritiserats för att ofta, på grund av oklart formulerade terapikontrakt och/eller brister i att hålla sig till de överenskommelser som gjorts, i för liten utsträckning ha uppmärksammat den hjälpsökandes och terapeutens faktiska beteenden, varför att man återkommande missat de konflikter man varit satt att adressera.

Inom kognitiv beteendeterapi (KBT) används i grundutformningen inte begreppet konflikt. Så tycks också vara fallet i kognitiv terapi. Enstaka försök har skett att efter KBT lägga till en korttids psykodynamisk konfliktfokuserad terapi.

Konfliktfokuserade teoribildningar

Förutom studierna av krig och fred tillhandahåller Psykoanalysen, Marxismen och den Feministiska teorin viktiga perspektiv inom konfliktforskning.

Både marxismens fader Karl Marx och psykoanalysens fader Sigmund Freud vigde sina liv åt konflikttemat. Båda såg att konflikterna och deras grunder måste bli medvetna för att kunna hanteras.

Karl Marx såg samhällsomvandling som konfliktlösning. Den grundläggande idén hos Marx är att det är det materiella som styr människans handlande. Hon slåss för bröd och tak över huvud, inte för religiösa och andliga värden.

Sigmund Freud menade att vi göra oss medvetna om och lösa våra konflikter, och därigenom förbättra vår psykiska hälsa, vårt välbefinnande och våra relationer till andra.

Se även

• Arbetsmiljö
• Kompromiss
• Kapitulation
• Konfliktdiamant
• Medling
• Medlingsinstitutet
• Mobbning
• Intressekonflikt

Externa länkar

• Konfliktakademien, Göteborgs Universitet