Kylskåp
Ett kylsk�p �r en hush�llsapparat som anv�nds f�r att kyla livsmedel, l�kemedel och andra varor till temperaturer mellan 0 �C och 8 �C. Kylsk�p r�knas som en vitvara.
Moderna kylsk�p anv�nder en kompressorv�rmepump f�r att f�ra bort v�rmen ur sk�pet. Innan elektriska kylsk�p inf�rdes anv�ndes issk�p.
Funktion och varianter
[redigera | redigera wikitext]Arbetss�tt
[redigera | redigera wikitext]De flesta moderna kylsk�p anv�nder ett slutet system med k�ldmedel, vanligen R600a (isobutan) som har en l�g kokpunkt (-11,7 grader i atmosf�ren vid havsytan f�r R600a). N�r matvaror placeras i kylsk�pet, v�rms k�ldmediet upp av maten och "kokar" tack vare sin l�ga kokpunkt. Matvarorna blir kalla eftersom matens inneboende, relativa v�rme v�rmer k�ldmediet. K�ldmediet leds sedan tillbaka till kompressorn genom tryck och tyngdkraft. Kompressorn �kar k�ldmediets tryck och �kar d�rmed k�ldmediets kokpunkt. K�ldmediet kan inte l�ngre koka och ger d�rf�r ifr�n sig v�rmen p� baksidan av sk�pet vid kompressorn. K�ldmediet till�ts sedan att expandera och sjunker d�rigenom i temperatur och tillbaka in i kylsk�pet d�r det �terigen tar upp v�rmen fr�n inlagda matvaror. Principen �r likadan f�r b�de kyl-, sval- och fryssk�p, skillnaderna mellan dem �r �nskad temperatur samt i viss m�n sk�pets isolering och inv�ndiga design.
Kylsk�p rekommenderas h�lla en temperatur mellan 4 �C och 5 �C [1], svalsk�p mellan 8 �C och 12 �C. Idag har svalsk�pet i stort sett f�rsvunnit fr�n marknaden och ersatts av gr�nsaksl�dor i kylsk�pet.
Avfrostning
[redigera | redigera wikitext]De flesta kylsk�p har idag automatisk avfrostning, med undantag f�r sm� sk�p som fortfarande kr�ver manuell avfrostning. N�r kylsk�psd�rren �ppnas kommer fuktig luft in i sk�pet. Denna fukt kondenserar mot k�ldplattan eller bakv�ggen i kylsk�pet och bildar frost. N�r kylsk�pet �r i drift fryser fukten till is. Den automatiska avfrostningen f�rhindrar isbildning genom att regelbundet och ibland med hj�lp av sensorer kortvarigt v�rma upp kylsk�pet. Detta sm�lter eventuell is som har bildats inne i sk�pet, och sm�ltvattnet rinner ner i en r�nna, vanligtvis p� baksidan av sk�pet. R�nnan har ett utlopp ur sk�pet som leder till en sk�l ovanp� kompressorn. Den lilla m�ngd v�tska som ansamlas avdunstar sedan p� grund av �verskottsv�rmen som uppst�r vid kompressionen av kylmedlet p� baksidan av kylsk�pet.
Om automatisk avfrostning saknas m�ste isen som bildas inne i kylsk�pet regelbundet avl�gsnas genom manuell avfrostning. Detta g�rs genom att man manuellt h�jer temperaturen inne i kylsk�pet tills isen sm�lter och kan tas bort.
Varianter
[redigera | redigera wikitext]Fram till 1990-talet var kombinerade kyl- och fryssk�p vanliga n�r det g�llde st�rre sk�p (�ver 140 cm). Kylsk�pet hade d� oftast en separat svaldel nedtill, med en egen d�rr och en avdelare mellan kyldelen och svaldelen. Tillh�rande fryssk�p hade ofta tv� d�rrar i samma proportioner f�r att minimera kallras och tryckskillnad, samt f�r att estetiskt matcha kyl- och svaldelarna. Sk�p med enbart svaldelar och frysar med tv� d�rrar tillverkas i stort sett inte l�ngre. Kallras i frysar stoppas numera med utdragsl�dor ist�llet f�r �ppna hyllor.
Kombinationssk�p med b�de kyl och frys i samma enhet �r fortfarande vanliga f�r att spara plats i k�ket. Dessa sk�p varierar i storlek fr�n 120 cm till 210 cm i h�jd och 50 till 75 cm i bredd. Det finns ocks� amerikanska storlekar p� 90 cm i bredd, men de �r inte lika vanliga eftersom de ofta kr�ver k�ksrenovering och installation av vattenledningar f�r att utnyttja funktioner som kallvatten, isbitar och krossad is i d�rren.
Kombinationssk�pen f�rekommer ocks� med frysen ovan (kyl-under-frys eller kyl med toppfrys) eller kylen ovan (kyl-�ver-frys eller kyl/frys). Side-by-side-sk�p (90 cm bredd) har �verlag frysdelen till v�nster �ven om kyl �ver frys f�rekommer.
Sk�p med enbart kyldel finns i storlekar ned till 50 cm h�jd, men vanligare �r sk�p som �r 85 cm h�ga, vilket �r standardh�jden f�r att passa under b�nkskivan. Dessa kylsk�p kan �ven ha frysfack.
Sedan 1990-talet har det blivit popul�rt att bygga in kyl och frys s� att de ser ut som vanliga k�kssk�p och sm�lter in i inredningen, men frist�ende sk�p �r fortfarande vanligast.
Kyldiskar
[redigera | redigera wikitext]Kyldiskar �r den typ av kylsk�p som oftast anv�nds i livsmedelsaff�rer. Kylsk�p f�r handeln �r standardiserade enligt ISO-23953 fr�n Internationella Standardiseringsorganisationen.
Historik
[redigera | redigera wikitext]De f�rsta kylsk�pen
[redigera | redigera wikitext]Att förvara livsmedel med hjälp av kyla är inget nytt. Under flera sekler har man använt sig av källare för förvaring i låga temperaturer. En variant av detta var arkitekten Carl Hårlemans iskällare, som uppmärksammades runt 1750-talet. Dessa var dock främst tänkta för att förvara öl och inte livsmedel. Därefter fortsatte utvecklingen för att göra kylskåpen ännu mer lättillgängliga och vid 1800-talet kom både isskåp och kallskafferier som fungerade genom kallt rinnande vatten. Under den här tiden utvecklades även frysförvaring för olika transportmedel som kom att bli mycket viktiga för transporter av varor. Först när elnätet utvecklades vid 1920-1930 kom genomslaget för de elektriska kylskåpen.[2]
Det första fungerande hushållskylskåpet tillverkades 1913 i Chicago av märket Domelre[3] och fick snabbt ett flertal konkurrenter på den amerikanska marknaden. En del konstruktioner bestod av två separata delar, som oftast var belägna i källaren. Ena delen bestod av ett kylaggregat och den andra av en isolerad behållare, försedd med kylslingor.[4]
År 1922 uppfanns det första absorptionskylskåpet utan rörliga delar av de två svenska ingenjörsstudenterna Baltzar von Platen och Carl Munters. Detta blev snabbt en succé. Kylsystemet gick ut på att alstra kyla genom värme. Det svenska företaget Electrolux köpte uppfinningen och gjorde skåpen mindre och behändigare för att passa in i små kök.[5] Denna kylapparat fungerade genom att en behållare med en blandning av ammoniak och vatten upphettas för att förånga ammoniaken som strömmar till en kondensor och kyls ner av luften. Ammoniaken kondenseras och förs vidare till ett kylelement fyllt med vätgas som förångar ammoniaken. Processen är endoterm och tar upp värme från luften. Därav kyls det omgivande systemet kring kylelementet ner. Blandningen av ammoniak och vätgas förs vidare in i en absorbent och blandas med vatten. Därefter värms gaserna upp så att vätgas kan strömma tillbaka till kylelementet för att sedan repetera processen.[6]
År 1930 utvecklades det vidare till det luftkylda kylskåpet och därmed även den luftkylda frysboxen.[7]
Kylskåp för hemmabruk i Sverige
[redigera | redigera wikitext]AB Arctic startade den första tillverkningen av kylskåp enligt von Platen och Munters kylkonstruktion. Kort därefter, år 1925, blev de uppköpta av Electrolux, som kom att dominera marknaden. Till en början var priserna på kylskåp väldigt höga, men runt 1930 blev de allt vanligare och priserna sjönk successivt. Redan 1936 hade Electrolux sålt sitt miljonte kylskåp.[8] Sverige var ledande inom Europa gällande användning av kyl- och frysutrustning samt djupfrysta matvaror. Forskning visar att ca 60% av svenska hushåll ägde ett kylskåp år 1970.[9]
Även om tidiga kylskåp med inbyggda frysfack var små, fick ett kylskåp i köket en stor betydelse för matlagning och bevarande av mat. Tidigare hade förvaringen av födoämnen under de varma månaderna utgått ifrån användning av isskåp, vilka ur många synpunkter som hygien, komfort och ekonomi ansågs otillräckliga. Kylskåpet fick i början en stor betydelse i boenden utan matkällare, men med åren blev det allt viktigare för förvaring av ömtåliga födoämnen i alla hushåll.[10]
Exempel på varumärken
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Rötmånaden – så tar du bäst hand om maten”. Livsmedelsverket. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110817110012/http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Rotmanaden--sa-tar-du-bast-hand-om-maten/. Läst 8 december 2011.
- ^ Torell, Ulrika, 1963- Lee, Jenny, 1972- Qvarsell, Roger, 1950-. Köket : rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet. sid. 87. ISBN 978-91-7108-599-3. OCLC 1047946307. http://worldcat.org/oclc/1047946307. Läst 6 december 2019
- ^ ”DOMELRE First Electric Refrigerator | ashrae.org” (på engelska). www.ashrae.org. https://www.ashrae.org/about/mission-and-vision/ashrae-industry-history/domelre-first-electric-refrigerator. Läst 1 februari 2023.
- ^ Sedig, Kjell, 1950- (2002). Svenska innovationer. Svenska institutet (SI). ISBN 91-520-0734-0. OCLC 186444572. https://www.worldcat.org/oclc/186444572. Läst 27 november 2019
- ^ Grauls, Marcel. (2000 ;). 33 uppfinningar som förändrat våra liv. Ordalaget. sid. 85-86. ISBN 91-89086-12-0. OCLC 185891869. https://www.worldcat.org/oclc/185891869. Läst 2019-27
- ^ ”Baltzar von Platen - Kylskåpet”. Tekniska museet. https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/svenska-uppfinnare-och-innovatorer/baltzar-von-platen-kylskapet/. Läst 30 december 2019.
- ^ Sedig, Kjell, 1950- (2002). Svenska innovationer. Svenska institutet (SI). ISBN 91-520-0734-0. OCLC 186444572. https://www.worldcat.org/oclc/186444572. Läst 27 november 2019
- ^ Grauls, Marcel. (2000 ;). 33 uppfinningar som förändrat våra liv. Ordalaget. ISBN 91-89086-12-0. OCLC 185891869. https://www.worldcat.org/oclc/185891869. Läst 30 december 2019
- ^ Torell, Ulrika, 1963- Lee, Jenny, 1972- Qvarsell, Roger, 1950-. Köket : rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet. sid. 90. ISBN 978-91-7108-599-3. OCLC 1038579595. http://worldcat.org/oclc/1038579595. Läst 10 januari 2020
- ^ Torell, Ulrika, 1963- Lee, Jenny, 1972- Qvarsell, Roger, 1950-. Köket : rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet. sid. 97. ISBN 978-91-7108-599-3. OCLC 1047946307. https://www.worldcat.org/oclc/1047946307. Läst 10 januari 2020
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Harrison, Molly; Mörling Mikael (1980). Hemmets uppfinningar. IPC bibliotek om stora uppfinningar och upptäckter, 99-0226153-1. Örebro: IPC. Libris 7606197. ISBN 91-7128-246-7 (inb.)
- Nilsson, Hans (1985). Tekniken omkring oss. Ljungby: Colego. Libris 508159
- Engblom Charlotte, red (1992). Den svenska kylteknikens historia: Kyltekniska föreningens jubileumsbok 1992. Svenska kyltekniska föreningens handbok, 0281-4544 ; 11. Järfälla: Svenska kyltekniska fören. Libris 8380569. ISBN 91-86590-07-3 (korr.) (inb.)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Kylskåp.- slv.se: Förvara maten rätt så håller den längre - vetenskapligt underlag om optimal förvaring av livsmedel (2011-11-28)